- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
537-538

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kadettpartiet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ända till 1697, innan det genom den starkt
ökade förbrukningen stegrade priset föranledde
kaffeodlingsförsök på annat håll. Då gjorde
holländarna försök därmed på Java, hvarifrån 1719
den första skeppslasten med kaffe anlände till
Europa. Kort tid därefter infördes kaffeodling
äfven på Ceylon,

illustration placeholder
Fig. 1. Kaffebeslaget, akvatint af Heland, efter målning af P. Nordqvist.


i Ostindien och på ön Bourbon. På alla dessa
platser skördas utmärkt kaffe. Kaffebusken
fördes äfven till den botaniska trädgården
i Amsterdam och därifrån till Paris. Från
Paris fördes med mycken svårighet af en fransk
sjöofficer, De Clieu, en späd kaffeplanta till
ön Martinique i Västindien, och denna blef
upphofvet till den storartade kaffeodling,
som nu bedrifves i Västindien, Syd-Amerika och
Central-Amerika. Kaffeodlingen kan ega rum med
fördel endast i de länder, där medeltemperaturen
är + 20° till 22° C. Kaffebusken trifves
i dessa klimat på bergssluttningarna till
omkr. 1,000 m. ö. h., där ymnig tillgång på
vattning gifves. Alltför starkt solsken och
blåst äro skadliga för densamma, hvarför bland
kaffebuskarna skyddande

illustration placeholder
Fig. 2. Kaffeplantage på Java.


träd planteras på vissa afstånd (se
fig. 2). Kaffefrukternas skalning samt bönornas
torkning och sortering fordra mycken tid, arbete
och uppmärksamhet, om produkten skall blifva af
god beskaffenhet. I handeln
finnes af kaffe en stor mängd olika
slag, beroende på olika jordmån, klimat,
odlingssätt och behandling af bönorna. Man
hänför dessa många varieteter till fyra
hufvudslag: 1. Mokkakaffe, som består af små,
grågröna bönor. Det bästa mokkakaffet kommer
sällan till Europa, emedan det förbrukas
i sitt hemland. Om det i Europa vanligen
förekommande s. k. mokkakaffet se
Coffea. 2. Ostindiskt kaffe, hvars mest bekanta och
värderade sorter äro Malabar- l. Mysorekaffet
och Ceylonkaffet, utmärkta af en egendomlig,
syrlig, men angenäm smak. 3. Javakaffe
från Java, Celebes och Sumatra, hvars bönor
vanligen äro större och brunare än de flesta
andra kaffesorternas. Javakaffet är med
rätta högt värderadt för sina utmärkta
egenskaper; välbekanta sorter äro menado och
preanger. 4. Amerikanskt l. västindiskt och
brasilianskt kaffe – från Mexico, Domingo,
Costarica, Guatemala, Venezuela (Maracaibo),
Portorico, Jamaica och Brasilien (Rio,
Santos, Bahia) –, hvilket är af växlande
beskaffenhet. Bönorna äro vanligtvis tämligen
långsträckta och gröngråblåaktiga eller
gula till färgen. Flera sorter amerikanska bönor,
särskildt brasilianska, ge en dryck, som har
en egen, för de flesta obehaglig arom och kärf
bismak. Det liberiska kaffet, som ej angripes
af Hemileia (se d. o.), kommer hufvudsakligen
från Java och Ceylon. De råa bönorna ha en om
vägglöss erinrande lukt. Det användes endast
i blandning med andra kaffesorter. Brasilien
ensamt frambringar mer än hälften af hela jordens
kaffeproduktion. Denna beräknades 1908–09 till
omkr. 921 mill. kg. För kaffeförbrukningen per
individ i Europa 1908 finnas följande uppgifter:
Nederländerna 6,47 kg.
Belgien 5,94 »
Sverige 5,44 »
Tyska riket 3,17 »
Frankrike 2,58 »
Österr.-Ungern 1,22 »
Italien 0,68 »
Storbritannien 0,3 »


Kaffeinförseln till
Sverige uppgick 1740 (det första år,
för hvilket tillgängliga uppgifter finnas) till
5,824 kg., men steg 1781 till 712,023 kg. och
1881 till 12,341,006 kg. Kaffeförbrukningen
1781 inskränkte sig till 0,33 kg. pr individ.
Kaffeinförseln har i Sverige under förra
århundradet och i synnerhet under de senaste
50 åren tilltagit i en proportion vida
öfverträffande folkmängdtillväxtens:
1830 infördes 1,321,611 kg.
1850 » 3,377,297 »
1870 » 7,911,285 »
1880 » 11,309,048 »
1882 » 14,250,000 »
1885 » 15,450,000 »
1890 » 14,860,000 »
1895 » 18,000,000 »
1908 » 29,030,400 »


Kaffet exporteras i säckar (balar) om 60 kg. Det
under torrtiden skördade kaffet rensas och
tvättas först i en stor bassäng med rinnande
vatten. Därefter utbredes det antingen på marken
till torkning, den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:06 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free