Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare / 545-546 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kaffeböna ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 2. Sulukafferkvinnor.

Fig. 3. Kafferby (kraal).

färgas. Rökhål finnes ej. Den enda öppningen
är dörren. Sådana hyddor byggas tillsammans
omkring kreatursinhägnaden och omgifvas i sin ordning af
en inhägnad. Detta utgör kafferbyn (kraalen;
fig. 3). Höfdingens hydda skiljer sig endast
genom sin storlek från de andras. Kaffern är herde till lif och
själ. Hans hjord är hans allt. Till en viss grad
är han dock af nödtvång jordbrukare, i det han
odlar korn och majs; dock befattar sig ej mannen
härmed, utan endast kvinnorna. Nationalrätten
är kokt korn eller majs och sur mjölk. Förnämsta
njutningsmedlen äro
tobak och öl, som beredes af korn. Kaffrerna äro
förträffliga smeder. Äktenskapet ingås genom
brudköp. En vanlig kaffer får 10 nötkreatur
för sin dotter och en höfding från 15 till
30 för sin. Kaffern har så många hustrur, som
hans förmögenhet tillåter. Hvarje hustru har
sin hydda. Om kaffrernas språk se Bantuspråken.
I religionen är hufvudmomentet
det rituella, ehuru ej heller det är egentligen
utveckladt. Suluernas båda förnämsta andar Utikxo
och Unkulunkulu läto en kort tid tala om sig
i den vetenskapliga litteraturen som ett slags
högsta väsen. Man är dock nu på det klara med,
att det var att alldeles öfverskatta kaffrernas
religiösa tänkande. De ha emellertid hvarken
afgudar eller präster, men däremot trollkarlar, som
ega en stor makt. (En amulett hos kaffrerna är af
bildad i pl. Afrikanska kulturföremål.) Dessa
anses nämligen ega förmågan att finna det
rätta trollmedlet; och har man endast detta,
kan man åstadkomma allt. Stammarna styras af
ärftliga höfdingar. Vid deras sida står ett råd,
hvars medlemmar utses af höfdingen. De olika
stammarna erkänna en för alla gemensam ärftlig
öfverhöfding, som teoretiskt har stor makt,
men hvars verkliga makt är h. o. h. beroende
på hans personliga egenskaper. Kaffrerna kunna
indelas i fyra hufvudfolk: ama-xosa i
nordöstliga delen af Kaplandet, ama-tembu och
ama-mpondo i Kaffraria och Natal samt
ama-sulu i Sululandet. Hvart och ett af dessa
hufvudfolk är återigen deladt i ett flertal
småstammar. Till kaffrerna räknas äfven ama-fengu
(fingu), som uppkommit af flera underkufvade
små stammar. De betraktas icke af
de andra som friborna män, utan som slafvar. För
sin nuvarande fria ställning ha de att
tacka engelska regeringen, som
anvisat dem en del boplatser vid Port Elizabeth,
Grahamstown m. fl. Bland dessa folk ha suluerna
ett särskildt intresse för Sverige, emedan
svenska kyrkan där bedrifver

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>