- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
547-548

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kaffeböna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samhet från fem hufvudstationer, Oskarsberg
(upptagen 1878), Appelsbosch (1886), Dundee
(1891), Emtulwa (1896) i Natal, Ekutuleni (1888)
i Sulu-landet, och flera bistationer. Ett mera
allmänt intresse ha de ådragit sig genom sin
fasta militära organisation, i det de ha en
noggrant genomförd allmän värnplikt. Också
ha suluerna varit det kafferfolk, som beredt
européerna de största svårigheterna. Kaffrernas
senare historia är ju till stor del historien
om deras krig med européerna och huru under
dessa olika höfdingar svingat sig upp till
högsta makten. Då holländarna i större antal
bosatte sig i Kaplandet, bestämdes 1798 Stora
fiskfloden som kaffrernas sydgräns, men först
1811 voro kaffrerna faktiskt kastade tillbaka
öfver denna flod genom engelsmännen. Sedan ha
sammanstötningar egt rum i samband med boernas
och engelsmännens framträngande norrut. 1837
inträngde boerna i Natal, där det kom till
utomordentligt blodiga sammandrabbningar med
suluerna. Då suluerna under sin höfding Cetewayo
hotade att blifva en alltför stor makt, sände
engelsmännen en större här emot dem (1879),
som slog dem. Under detta fälttåg dödades
prins Napoleon vid Hyotoyozi. Det senaste mera
betydande kriget var det blodiga Matabeleupproret
1893-96. Jfr Tottie, "Zulukaffrerna
och deras historia" (i "Ymer", 1887).
E. Rld.

Kafir, sv. pl. kafirer (arab.; particip
af káfara, ej vilja tro på, förneka), otrogen,
i motsats till mumin (pl. muminin), troende,
rättrogen. - 1. Det allmänna muhammedanska
namnet på hvar och en, som förnekar Muhammeds
profetiska sändning och koranens gudomliga
ursprung, men särskildt på de kristne och
judarna, hvilka, såsom de där redan förut fått
mottaga gudasända profeter och gudaingifna
skrifter, bort i främsta rummet med samma
tro emottaga den i dessa skrifter tydligen
förebådade Muhammed. Ordet kafir, som i
turkiskan genom flera mellanformer (kiafer,
giaver) gifvit upphof till skymfordet giaur, har
äfven öfvergått till allmänt folknamn. Så kallar
muhammedanen i San-sibar sin granne, bantumannen,
en kafir, hvaraf sedermera bildats folknamnet
kaffer (plur. kaffrer), och afganerna på
samma sätt sina hedniska grannar i n. ö. (se
2). - 2. Ett i Kafiristan (se d. o.) bosatt
högst märkligt folk, som ständigt försvarat sitt
oberoende, såväl i politiskt som i religiöst
hänseende, mot sina eröfringslystna grannar,
de muhammedanske afganerna och de hinduiske
kashmirerna. Kafirerna äro otvifvelaktigt
af ariskt ursprung, såsom deras arkaistiskt
präglade prakrit-dialekt utvisar. Efter sin
hufvudsakligen af svarta getskinn bestående
dräkt kallas de af alla ickemuhammedanska
grannfolk sijah-posch (pers.; "svartklädd"). De
skildras som ett högväxt folk med intelligent
utseende och rent europeisk ansiktsbildning,
ögon- och hårfärg. Deras religiösa ceremonier,
i hvilka elden spelar en betydande roll, bestå
hufvudsakligen i offer till gudarna Ljurujah,
Lamani och Pandu. Prästvärdigheten är ärftlig,
men af ringare betydelse än stamchefernas
makt. Deras på bergssluttningarna liggande byar
bestå af envånings stenhus med platta tak. Med
sina grannar, afganer och kashmirer, lefva de i
ständig fejd. Enligt egna traditioner innehade de
förr långt sydligare trakter, men ha af afganerna
trängts undan till sitt nuv. hemvist. Om deras
språk, kafiri, finnas
grammatiska skisser af Trumpp (i "Zeitschrift der
deutschen morgenländischen gesellschaft", bd 20,
1866) och Leitner, "The Bashgeli kafirs and
their language" (1880), samt en ordförteckning
af Lumsden ("Mission to Kandahar", 1860). Som
en dialekt af kafiri räknar Trumpp det
ö. om Kafiristan liggande Kohistans språk,
kohistani. Jfr Robertson, "The kafirs of the
Hindu-Kush" (1896). H. A. (K. V. Z.>

Kafiri, kafirernas språk. Se Kafir 2.

Kafiristan, berglandskap i östra Afganistan vid
Indiens gräns s. om Hindukusch. Omkr. 13,000
kvkm. Landet genomdrages af från n. till
s. gående snötäckta bergskedjor, skilda
genom vackra dalar, i hvilka starkt forsande
bifloder till Kabul flyta (Alingur, Kunar
m. fl.). Bergen äro delvis täckta af skog,
mest barrskog, i de lägre dalarna produceras
ris, sockerröret, frukter och vin; biskötseln
är allmän; högre upp växa säd, mullbärs-
och valnötsträd. Det viktigaste husdjuret är
fåret. Invånarna äro dels de af muhammedanerna
s. k. kafir (sa d. o. 2) l. sijah-posch, dels
juei-tschi ("hvita hunner") af turkisk-tatarisk
härkomst, närmast invandrade från Kashmir, dels
afganer. Litt.: Leitner, "Kafiristan" (1881).
J. F. N.

Kafirspråket. Se Bantu-språken.

Kafle, her. Se Bi-tecken.

Kaflegrässläktet, bot., namn på grässläktet
Alopecurus (se Ängskafle).

Kaflås, gods i Hömbs socken, Vartofta härad,
Skaraborgs län, med hufvudgården K., l mtl,
belägen vid K. station på järnvägslinjen
Tidaholm-Svensbro. Med underlydande i Hömbs,
Kungslena,

illustration placeholder

Kaflås, manbyggnaden.

Acklinga och Ljunghems socknar omfattar
godset 13 93/128 mtl, taxerade till 491,900
kr. (1908), hvaraf 6,000 kr. å ångsåg och
kvarn. K. omnämnes i slutet af 1300-talet och
tillhörde på 1500-talet släkten Natt och Dag
till Göksholm. Genom köp kom godset i början
af 1700-talet till friherrliga ätten von Essen,
inom hvilken K. sedan kvarstannat, och tillhör
f. n. (1910) riksmarskalken frih. Fr. von
Essen. (Wbg.)

Kaflåsstammen, hundras. Se Hunden, sp. 1310.

Kafr, arab., by (i geografiska namn).

Kafr ez-Zajat, distriktshufvudort i egyptiska
prov. (mudirije) Gharbieh, på högra stranden af
Nilens Damiettearm och vid järnvägen Damanhur-
Tanta. 10,231 inv. (1897). Ångbåtsstation,
liflig spannmåls- och bomullshandel.
J. F. N.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:59 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free