Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kairo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fig. 3), där de höga, gula kalkstenshusen ofta
beröra hvarandra med sina utbyggda fönster
(masjrebijja), och dess mörka öfverbyggda
basarer, koncentrerar sig det rent orientaliska
lifvet. Den förnämsta gatan, El-múski, som dock
numera nästan h. o. h. upptages af europeiska
bodar, erbjuder, med sin fortsättning österut
Sikke el-Gedide (Rue neuve) och de angränsande
basargatorna, ett i hög grad brokigt och
intressant folklif. Där finnas ock en mängd
offentliga, ofta skönt utsirade brunnar, sebil,
mer än hundra österländska bad samt tusentals
små arabiska kaféer, ofta bestående af blott
ett enda rum utan golf i jordvåningen och med
blott några stolar och bänkar af palmkvistar
till möblering. Den nya stadsdelen,
Ismailia, till stor del ett verk af kediven Ismail,
är h. o. h. byggd efter europeiskt mönster med
breda gator och bulevarder samt en mängd nya
palatslika byggnader, hvilka dock ej ega något
arkitektoniskt intresse. Där ligga börsen,
posten, Bank of Egypt, Anglo-Egyptian bank,
Banque impériale Ottomane, Crédit Lyonnais,
Credit foncier égyptien m. fl. bankinstitut,
det egyptiska fornsaksmuseet i en nybyggnad nära
bron öfver Nilen, franska arkeol. institutet,
operan, fransk teater, flera storartade hotell,
eleganta kaféer m. m. I norra delen af Ismailia,
i själfva medelpunkten bland de nyssnämnda
byggnaderna, utbreder sig den berömda
Esbekijeträdgården (se fig. 4), en
aflång åttahörning, af 8,25 har i areal, som med
sin rika tropiska och subtropiska växtvärld,
sina glittrande bassänger och sin ständigt
solskensklara himmel är den skönaste plats
någon stad kan uppvisa inom sina murar. Den
är omgifven af nästan alla K:s stora hotell,
operahuset, postbyggnaden och börsen. Den
tredje stadsdelen, Bulak, utgör genom sitt
läge vid Nilen den naturliga samlingspunkten
för K:s ganska betydande sjöfart, i synnerhet
importen från Öfre Egypten, Sudan och
Central-Afrika. Äfven för Arabien och östra Afrika är
K. den förnämsta afsättningsorten, och såväl
därigenom som genom sin ej obetydliga industri
försvarar K. sin plats som Egyptens förnämsta
handelsstad. — Ehuru i sina äldre delar trångt
och smutsigt, är K. en af de arkitektoniskt mest
betydande städer i världen, och särskildt fäster
sig intresset i detta afseende vid moskéer,
grafmonument, brunnar, portar m. m. Främst
är att nämna Sultan Hasans moské (se fig. 1),
vid Rumele-platsen nedanför citadellets murar,
hvilken uppfördes 1356—59 och utgör den arabiska
byggnadskonstens mest betydande verk. Särskildt
anmärkningsvärda äro dess minareter, den högsta
81,6 m., och dess hufvudportal, en 20 m. hög
nisch med stalaktithvalf och i sten snidade
arabesker. Därnäst komma Ibn-tuluns storartade
moské (den äldsta i K., 876—878), El-ghuris och
Muhammed Alis moské l. Alabastermoskén (fig. 2),
som (fullbordad 1857) ligger inom citadellets
murar, där f. ö. finnas 2 andra moskéer och flera
andra stora byggnader. K. har ett stort antal
kungliga palats, af hvilka Abdinpalatset är den
nuv. kedivens officiella residens (hans bostad
är palatset vid Kubbe n. ö. om K.), och omkr. 500
moskéer (en stor del i ruiner). I
El-asharmoskén, byggd 973, inrättades 988 en högskola,
islams förnämsta, som ännu på 1880-talet hade
omkr. 7,000 studerande och 230 professorer, men
som nu till följd af det engelska inflytandet
i Egypten
icke obetydligt gått tillbaka. Vid folkräkningen
1897 beboddes moskén af 6,923 pers. Den första
elementarundervisningen meddelas i flera hundra
småskolor. Dessutom finnes i K. en mängd efter
europeiskt mönster, inrättade institutioner: ett
stort hospital, Kars-el-‘ain (”källslottet”),
med medicinsk högskola, vidare jurist- och
ingenjörskolor, krigsskola, veterinärinstitut,
stort kemisk-farmaceutiskt laboratorium,
några flickskolor samt ett institut för blinda
och döfstumma. Af särskildt högt värde äro det
vice-kungliga biblioteket (omkr. 42,000 bd,
hvaraf 24,135 arabiska, mest manuskript),
förvaradt i en nybyggnad vid Bab el-chalk,
som ock innesluter det arabiska museet och
framför allt det stora museet för egyptiska
fornlämningar, hvilket 1903 flyttades till
K. från sin tillfälliga bostad i Gise. Härtill
komma flera af den europeiska kolonien
grundlagda och underhållna institutioner: ett
storartadt hospital, en mängd goss-, flick-
och missionsskolor, föreningar, hvaribland
det af Schweinfurth stiftade Geografiska
sällskapet, med stort bibliotek, m. m. I Bulak
finnes ett berömdt statstryckeri, måhända
den mest betydelsefulla af alla Muhammed Alis
skapelser. Där tryckes Egyptens enda officiella
tidning, ”Wakaji masrijje” (Egyptiska händelser),
af högst torftigt innehåll. I själfva K. finnas
många enskilda boktryckerier, och där utgifvas
åtskilliga tidningar på arabiska, franska,
grekiska och italienska; af dessa äro de arabiska
de betydligaste, ehuru äfven de efter europeiska
begrepp äro oansenliga. Industrien omfattar
hufvudsakligen tillverkning af papper, socker,
möbler, vagnar, bomulls- och halfsidentyger. —
K. är vicekonungens (kedivens) residens och
säte såväl för alla Egyptens administrativa
institutioner som för en internationell
domstol af första instans. Äfven de främmande
makternas representanter (generalkonsuler) i
Egypten pläga oftast öfver vintern residera
i K., som då utvecklar ett synnerligen
bullersamt sällskapslif, besökt som K. då
är af turister från hela världen, men främst
af anglo-amerikaner. Staden bildar under egen
guvernör, muhafis, en särskild förvaltningskrets
med 15,7 kvkm. kulturjord indelad i 12
distrikt. — Som klimatisk kurort för bröstlidande
lämpar sig själfva K. enligt nu gängse åsikter
knappast. Det oroliga lifvet, larmet på gatorna,
den relativt höga fuktighetshalten till följd
af nordanvinden och närheten till deltat och
ej minst gatudammet verka i detta hänseende
ogynnsamt. Torrare och renare luft samt lugnare
omgifning erbjuda Mena-house-hotellet vid Gises
pyramider vid ökenranden och Heluan s. om
K. Medeltemperaturen i K. är för året 21,3°
(för jan. 12,1°, för juli 29°); regn faller
endast under vintern och äfven då ytterst sällan.
I K:s närmaste omgifning (se kartan) äro framför
allt att märka de s. k. ”kalifgrafvarna”
i ö. och deras fortsättning på andra sidan
citadellet, ”mamlukgrafvarna” (fig. 6), i s.,
härliga kupolbyggnader på fyrkantig grund från
den arabiska konstens blomstringstid. Bland de
förra utmärka sig företrädesvis sultan Barkuks
(från början af 1400-talet) och Kait bejs
(från 1463, restaurerad 1898) mausoléer för
rikedom och elegans. Mellan kalifgrafvarna och
stadsmuren, just där El-múskis fortsättning,
Rue neuve, mynnar ut, höjer sig den bekanta
väderkvarnskullen, från hvars topp man har en
härlig utsikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
