- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
575-576

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kajutvakt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

än som var möjligt t. ex. genom eldning i
öppen spisel. Exempelvis kan nämnas, hurusom
vid ett visst exemplar af en större kakelugn en
afsvalning af l grad hos murmassan motsvarade
en utstrålning af omkr. 350 värmeenheter
(kilogramkalorier). Blef kakelugnen sålunda i
genomsnitt 40° varm och af svalnade (före nästa
brasa) till 20°, så af gaf den alltså under
tiden omkr. 7,000 värmeenheter.

Fullt likformig är naturligtvis utstrålningen
icke, utan sker rikligast i början, då
temperaturöfverskottet är större, på grund hvaraf
stundom rätt kännbara ojämnheter i rummets
temperatur uppstå. En orsak till ojämnheter
af annan art är, att kakelugnens nedersta del
(sockeln) ej blir varm, hvarför ej sällan en
väsentligt högre värmegrad kommer att bli rådande
vid taket än vid golf vet i kakelugns-värmda
rum. Till kakelugnens konstruktion hör -
äfvenledes i olikhet med dess föregångare:
spiseln - att ugnsöppningen är försedd med
luckor, hvilka jämte spjället tjäna att
reglera draget, så att ej en onödig och för
värmeekonomien skadlig luftmängd genomströmmar
eldstaden. Skötas spjall och luckor omsorgsfullt,
kan kakelugnen gifva en mycket hög verkningsgrad,
d. v. s. tillgodogöra ända till 90 proc. af
bränslets (potentiella) energi. I regel
är dock verkningsgraden vida lägre (60 ä 70
proc.). - Den i Sverige allmänna kakelugnen är
konstruerad utan rost samt afsedd för eldning
med ved. Emellertid kan densamma genom diverse
"insatser", d. v. s. små gjutna kaminer (se
d. o.) med rost, passande i kakelugnsöppningen,
lämpas för snart sagdt hvilket annat bränsle
som helst: torf, antracit, koks o. s. v. Vid
eldning med fossilt bränsle tager kakelugnen
dock lätt skada. - I hygieniskt af seende kan
en väl utförd kakelugn sägas fylla alla rimliga
fordringar. Värmeytan är jämförelsevis måttligt
het, hvarigenom å ena sidan förhindras, att
dammet i rumsluften vid beröringen därmed svedes
och sprider lukt (såsom vid kaminer) och å den
andra temperaturdifferensen mellan platser i
rummet, som äro’kakelugnen närmare, och andra,
som äro aflägsnare, blir mindre förnimbar och
obehaglig. Kakelugnens yta är vidare glatt och
medger därför föga fäste för damm, som f. ö. lätt
kan af tvättas. Skall emellertid sistnämnda
villkor fyllas, så förutsattes, att kakelugnen
är försedd med kakelklädd döme samt likaledes
är kakelklädd rundtorn (Knös’ kakelugn). Om,
såsom ofta är händelsen, kakelugnsvrån och
kakelugnskransen äro dammgömmor, oåtkomliga
för både kvast och dammhandduk, så reduceras
lätt kakelugnens hygieniska företräden till
motsatsen. Och en principiell svaghet har
kakelugnen gemensam med hvarje annan inom den
värmda lokalen uppställd eldstad: att medföra
viss risk för inrökning och koloxidförgiftning. -
I utlandet förekomma vid sidan af de egentliga
kakelugnarna af ofvan antydd typ ej sällan
kakelklädda ugnar af helt annan konstruktion,
t. ex. ugnar med stomme af järn, hvilka således
i hufvudsak äro att jämställa med kaminer (se
Kamin och jfr Järnkakelugn).

2. Konstind. Kakelugnar förekommo flerstädes
under medeltidens senare århundraden, men några
orubbade ugnar känner man ej från äldre tid än
omkr. 1500. Fig. l visar prof (af mycket ungt
tillverkningsdatum) på ugnar, som uppförts med
primitiva kakel. Förbränningsplatsen är murad,
illustration placeholder

Fig. 1. Kakelugn med medeltidsaktiga konkava
kakel.

uppsatsen är af konkava, skålformiga kakel,
en typ, som haft mycket stor utbredning (jfr
Kakel 2).
illustration placeholder

Fig. 2. Grönglaserad sydtysk kakelugn från
1500-talet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:59 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0314.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free