- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
599-600

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kalbe an der Saale ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

599

Kalejdoskop-Kalendegillen

600

ljudande tillstånd försatta kroppar. Den består
i sin enklaste form endast af svängande stafvar,
med ena ändan fästa i ett underlag, i den andra,
fria, försedda med en blank kula eller knapp,
som återkastar ljuset. Sättas stafvarna i
vibration medelst lätta slag af en hammare
eller genom gnidning med stråke, under det
knapparna utsättas för starkt ljus, göra de
från dessa reflekterade strålarna intrycket
af slutna Ijuslinjer, hvilkas form förändras,
allteftersom svängningstillståndet hos stafven
undergår förändring. Att ljusintrycket kan
blifva beständigt, oaktadt det speglande
föremålet ej är i hvila, beror därpå,
att detta föremål efter korta mellantider
successivt intager samma lägen, så att det
under hvarje läge alstrade ljusintrycket ej
hinner försvinna från ögats näthinna, förrän
det förnyas. Starkast och tydligast framträda
naturligtvis vändpunkterna. Dessa försök taga sig
bäst ut med solljus i mörkt rum. _
L. A. F.*

Kalejdoskop (af grek. kalofs, skön, ei’dos,
form, och skopél’n, se), fys., en af D. B re w
st er (se d. o.) 1816 uppfunnen optisk leksak,
som illustrerar vinkelspeglars egenskaper. Den
består af två plana spegelrerosor, som under
en lutning mot hvarandra på i allmänhet 60°
äro inneslutna i ett svär-tadt rör. Rörets ena
öppning slutes så när som på ett litet hål i
midten ’att se igenom. I rörets andra ända
sättes på ringa afstånd från hvarandra två
parallella glasskifvor, af hvilka den yttre är
mattsli-pad. Emellan dem inläggas allehanda
små, lättrörliga, brokiga och genomskinliga
föremål, såsom olika färgade glasbitar och
kristaller. Genom titthålet synas nu dessa
föremål sexdubbla (under förutsättning, att
vinkeln mellan speglarna är 60°), ordnade i en
sexuddig stjärna. Denna uppkommer genom ljusets
successiva reflexion mellan speglarna på så sätt,
att bilden af ett föremål i spegeln n:r l i sin
ordning af speglas i spegeln n:r 2 o. s. v. Om
röret hålles horisontalt och vrides omkring sin
axel eller skakas lindrigt, förändra de lösa
föremålen läge i förhållande till hvarandra
och åstadkomma därigenom de mest växlande och
vackra mönster, som dock ständigt äro strängt
symmetriska. - En modifikation af instrumentet är
d e b u s k o p e t (se d. o.). L. A. F. (G.I.)

Kale-ké, patol. Se B e r i b e r i.

Kalenberg, fordom tyskt furstendöme, omfattade
södra delen af nuv. reg.-omr. Hannover och hade
en areal af 2,250 kvkm. Furstendöinet, som hade
sitt namn efter borgen K. (nu en ruin), var ett
af de områden, hvad Henrik Lejonets rike delades
af hans arfvingar, och tillföll 1584, sedan
fursteätten, Braunschweig-Kalenberg, utdött,
linjen Braun-schweig-Wolfenbuttel. Sedan 1705
har dess område varit förenadt med Hannover.
(J. F. N.)

Kalenberg, E. von, pseudonym. Se K l e n c k e,
P. F. H.

Kale’ndae, lat. Se C a l e n d se.

Kalendariograf i, Kalendariogräfisk. Se K a l
e n d_a r i u m.

Kalendärisk. Se Kalendarium.

Kalendärium (sv. pl. k al en d är i er), den
latinska formen för ordet kalender, användes i
synnerhet i äldre arbeten i samma betydelse som
kalender. Numera nyttjas ordet företrädesvis,
då tvetydighet bör undvikas. Så t. ex. talar
man om kalendariet i "Statskalendern", då man
vill utmärka den del af denna kalender, som
innehåller de kronologiska upp-

gifterna. - Kalendarium p e r p e’t u u m,
lat., "beständig kalender". Se Kalender 2. Jfr
Almanack. - Kalendariografi 1. Kalendografi
(af grek. gra’jein, skrifva), läran om sättet
att uppgöra almanacker 1. kalendrar. -
Kalendärisk 1. kalendariogräfisk, hörande
till kalendern eller till kalendariogra-fien.
<B-d.)

Kalendegilien, föreningar af präster,
hvilka tjänstgjorde vid samma kyrka eller i
samma stad och som den första i hvarje månad
(lat. calendce) sammanträdde till gemensamma
öfverläggningar. Gillena, till hvilka slutligen
lekmän fingo tillträde, voro vanliga i utlandet
(se K a l a n d s b r ö d e r), men före-kommo,
såvidt man känner, inom Sverige endast på
Gottland och i Skåne. Ännu existerar i Skåne ett
sådant, nämligen Sodalitium majus l u n d e n
s e, som urspr. hette S : t se M a r i se gille
och bildades i senare hälften af 1300-talet af
ärkebiskopen Nils Jönsson i Lund. Det utgjordes
till en början af tretton medlemmar, ord. präster
i Lunds stift, men består numera, sedan
åtskilliga bland de själfskrifne ledamöternas
tjänster genom reformationen blifvit indragna,
endast af tre personer, näml. Lunds domkyrkas
bägge komministrar samt kyrkoherden i S:t Peders
kloster och Nöbbelöf. Sällskapet, hvars ändamål
var att utöfva fromhet och välgörenhet, kallades
af folket med det något egendomliga namnet
"Galtogillet", möjligen en för-

(Försvarstornet till) Det gamla kalendelmset
i Lund.

vridning af "Kalendegillet". Det eger ej mindre
än sex hemman af Skånes allra bästa åkerjord,
de s. k. s o d a l i t i e h e m m a n e n. Vid
reformationens genomförande anslogos dessa hemman
som löneförmåner åt de nämnde prästerna, eller
rättare: vederbörande lät gillet förblifva i
okvald besittning af sitt gods, utan skyldighet
att välja nya med-

Ord. som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:06 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free