Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare / 681-682 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kalmar slott ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 2. Kalmar slott, inre borggården.

Fig. 3. Portal på Kalmar slott, inre borggården.

vallen, i de fyra hörnen försedd med starka
rundtorn, ”postejer”, hvart och ett innehållande
3 till 4 batterier, samt åt landsidan förstärkt
med täckta gevärsgallerier för vallgrafvens
skydd. Dessa befästningsarbeten fullbordades i början af
1600-talet, då slottets bestyckning uppgafs
till 287 kanoner. I Kalmarkriget 1611—12
led slottet betydligt och förlorade all
bestyckning. Det återställdes sedermera, men
i början på 1640-talet väcktes förslag om att
rasera slottet och i stället å holmen Södra
Knarren uppföra ett nytt med 5 små bålverk
befäst slott; denna plan frångicks emellertid,
och 1644 började ett bålverk byggas framför
sjöporten, hvarjämte Wärnschiöldh 1654 påyrkade
ytterligare förstärkningar och att slottet
med en del af de gamla stadsverken skulle
bilda utanverk för den nya staden. Slutligen
befallde Karl XI 1673, att slottsbefästningen
åt landsidan skulle förstärkas och medelst
en kommunikationslinje förbindas med stadens
landfront. Ännu kunde Kalmar slott sålunda anses
som ett ganska starkt fäste och var tillika
en praktfull slottsbyggnad, men mot slutet af
1600-talet upphörde det att vara konungaborg och
landshöfdingebostad. 1724 års fästningskommission
ville dock bibehålla K. slott, och under
1730- och 1740-talen byggdes mot landsidan den
s. k. slottsravelinen jämte en del utanverk i
samband med påbörjandet vid stadens landsida af
det tillämnade retranchementet (jfr Kalmar,
sp. 672—673), men under tiden fick själfva
slottet förfalla. Visserligen ville 1766
års sekreta utskott, att K. slott skulle
iståndsättas och 1770 års, att till nästkommande
riksdag tornen skulle blifva täckta och bjälklag
samt batteristånd reparerade; men 1777
voro dock ”styckegluggarna i vallhufvuden
förfallna, tornöfverbyggnaden upprutten och
nedblåst, skottvåningarnas bjälklag förstörda
och murarna delvis ramlade, kanonbäddarna
på strykvärnen förfallna och bröstvärnen
störtade. Efter denna tid upphörde slottet
att längre vara fästning”. I stället blef det
kronobränneri. Detta inrättades 1780 i forna
kungsköket. Den ofvanför liggande Gröna salen
(länge orätt benämnd ”unionssalen”; ty vid tiden
för 1397 års förhandlingar var den endast en
förrådsvind) blef magasin för bränneriet, och
hvalfven i Kuretornet genombrötos för att lämna
plats för bränneriets vattenledning. En del af
slottet användes till fängelser. 1806 begärde
Krigskollegium, att
slottets norra och östra torn skulle få säljas på
auktion, och detta tillstyrktes af chefen för
Fortifikationen, som dock ansåg, att slottet
i öfrigt borde bevaras. De båda tornen hade
emellertid ej hunnit alldeles försvinna, då
på 1850-talet en ny tid ändtligen randades för
den gamla borgen. Oskar I lät 1850 återställa
brunnsöfverbyggnaden på borggården, och ”Erik
XIV:s gemak” restaurerades (1855—62) efter
ritning af Scholander. Fångarna flyttades 1852
till nya cellfängelset. 1884 beviljade riksdagen
80,000 kr. till slottets yttre restaurering,
hvilken leddes af H. Zettervall. Tornen fingo
då nya hufvar. I det inre ha flera af de
förnämsta rummen blifvit rensade från moderna
tillsatser och den gamla dekoreringen bragt
i dagen. En trappa upp i slottet har Kalmar
fornminnesförening sedan 1873 lokal upplåten
för sina samlingar, ”Kalmar museum”. Föreningen
verkar fortfarande för slottets inre
restaurering. — Slottets politiska historia
har i det hela varit densamma som stadens (se
Kalmar). — Litt.: G. V. Sylvander,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>