- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
699-700

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kalobiotik ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

699

Kalumbasyra-Kalymmatier

700

märkbar lukt. Den innehåller kalumbasyra,
kalum-bm (ett bitterämne) samt den i många
växtfamiljer uppträdande alkaloiden berberin
(eller närstående ämnen). Dessutom finnes
stärkelse i riklig mängd. Kalumbaroten begagnas
med fördel vid diarréer, mest som dekokt.
O. T. S. (C. G. S.)

Kalumbasyra, farm. med. Se Kalumbarot.

Kalumbin, farm. med. Se Kalumbarot.

Kalume’t (fr. calumet), fredspipa (se d. o.).

Kalumni. Se Calomnie. - Kalumnieed. Se V rå n
g ed.

Kalön, Kal d un (ty. kaldaunen, inälfvor),
ätligt innanmäte, inälfvor af slaktkreatur.

Kalundborg (vanligen, men oriktigt, K a 11 u
n d-borg), dansk stad, belägen i nordvästra
delen af Själland, Holbaek amt, längst
in i den 15 km. långa Kalundborgfjorden,
mellan hallöarna Asnses och Kefsnses. 4,628
inv. (1906). Hufvudnäringar äro handel och
fiske. 1874 blef K. genom järnväg förenadt med
Holbaek och 1898 med Slagelse samt har dessutom
regelbundna ångbåtsturer med Aarhus. 1875
öppnades på Refsnses ett "kusthospital"
för skrofulösa och anemiska barn. K. har en
märkvärdig kyrka, byggd af Esbern Snare i form
af ett likarmadt kors med ett åttkantigt torn
vid hvarje slutpunkt af korsets armar och ett
större fyrkantigt midttorn (se Ekhoff, "Om K:s
kyrkas forna anordning", i "Ant. tidskr.", 13,
1906). Detta nedstörtade 1827, men uppbyggdes
åter 1871. - K. har sitt ursprung från den
borg, som Esbern Snare lät bygga (omkr. 1170)
och hvilken 1262 indrogs till kronan. 1326
öfverlämnades K. som grefskap till Knut Porse,
men af-stods 1341 af dennes änka till Valdemar
Atterdag. 1658 eröfrades K. af svenskarna, som
(1659) h. o. h.

Kalundborgs forna slott.

förstörde slottet (se fig.). På slottet
förvarades rikets arkiv ("dressel") till 1582,
och många statsfångar höllos där fängslade,
t. ex. 1388 biskop Rudolf af Skara, 1521-23
Kristina Gyllenstierna, järn te hennes moder
och barn, 1566-71 Ch. de Mornay. Änkedrottning
Dorotea bodde där 1482-95 och Kristian II
1549-59. Flera herredagar och riksdagar
ha hållits i K., bl. a. 1360 och 1494.
E. Ebg.

KaJlJSZ [kaöjoj], stad i Galizien, vid
Dnjestrs biflod Sivka. 7,829 inv. (1900),
hvaribland 4,322 judar. Stor brytning af salt
och kainit; handel med spannmål, trä och boskap.
(J. F. N.)

Kalw (G a l w), stad i wurttembergska
Schwarz-waldkretsen, hufvudstation vid
Schwarzwaldjärnvä-gen, i Nagolds djupa
floddal. 5,196 inv. (1905). Luftkurort, bomulls-
och ullspinnerier. I närheten ligga badorten
Wildbad och Hirsau kloster. Jfr B art h, Chr. G.
(J. F. N.)

Kalvariaorden. Se C a l v a i r e.

Kalvärieberg (lat. Möns calvarice,
Hufvudskalle-platsen, Golgata, af calväria,
hufvudskål) kallas en på en naturlig eller
konstgjord kulle upprest, i fri skulptur utförd
korsfästelsegrupp: frälsaren mellan de båda
röfvarna, stundom med Maria och Johannes vid
korsets fot. I förbindelse med kalvarieberget
står ofta en vallfärds- eller processionsväg
med s. k. stationer (hållplatser), utmärkta
genom kors eller bildverk, framställande Jesu
gång från Pilatus’ hus till Golgata. Det
hela utgör ett slags efterfeildning af den
s. k. Via dolorösa i Jerusalem (se d. o.,
sp. 1371 och kartan), vid hvilken pilgrimerna
förrätta sin andakt. Kalvariebergen tillhöra
den senare medeltiden och närmast därefter
följande århundrade. Kalvarieberget vid Lybeck
ordnades 1468; ett annat, från 1509, finnes
på domkyrkogården i Frankfurt a. M. Liknande
framställningar förekomma bl. a. på kyrkogården
vid dominikankyrkan S. Paul i Antwerpen samt på
Montmartre i Paris. Upk.*

Kalvarna, kretsstad i rysk-polska guv. SuwaJki,
vid Njemens biflod Szeszupa. 7,774 inv. (1897),
hvaraf mer än 2/s judar. Vallfartskyrka,
årligen besökt af 200,000 pilgrimer.
J. F. N.

Kalvebodstrand, den strand, som s. om Köpenhamn
löper utmed Öresund på dettas smalaste ställe,
mellan Köpenhamn och Amager. Där låg förr ett
stycke mark, kalladt Kalvehaven ("Kalfhagen"),
hvilket Kristian IV förvärfvade sig; vid stranden
funnos hus för kalfvarna (kalveboder). Namnet
har sedermera öfverförts äfven till sundet
därutanför, som har blott ett par meters djup.
E. Ebg.

Kalwer-missions-verein [fera’jn]. Se Bar t h,
Chr. G.

Kalvill (fr. calville, af okänd härledning),
trädg., grupp af äppelsorter, som utmärkas genom
fint, aromatiskt kött, kantig, kägellik form,
stort, öppet kärnhus, djupt foderrör m. m.
C. G. D.

Kalvini’sm. Se C a l v in i s m och Reformerta
kyrkan.

Kalvini st, anhängare af Calvins lära. Se C a
l v i-n i s m.

Kalwitz, S e t h u s. Se C a l v i s i u s.

KaMvola, socken af Tammela härad och Janakkala
domsaga, Tavastehus län, Finland. Landareal 341
kvkm. Befolkningen, finsk, 4,045 pers. (1908). I
socknen ligger glasbruket littala (se
d. o.). K. utgör ett konsist. pastorat af
3:e kl., Hattula prosteri, Borgå stift.
O. L (A. G. F.)

Kalvskindet, en inom Trondhjem belägen,
bebyggd slätt, som sträcker sig hän mot
Ilevoldene längs Nidälfven. Där stod 19
juni 1179 ett slag mellan konungarna Sverre
Sigurdsson och Magnus Erlingsson, hvars
fader och härförare Erling Skakke stupade.
O. A. ö.

Kalvö. Se K al ö.

Kalydon (grek. Kalvådiv, lat. Calydori), f
örn-grekisk stad i landskapet Etolien nära floden
Éuenos, i sagorna vida berömd hufvudsakligen
genom den af Meleagros (se d. o.) i förening
med ändra hjältar utförda jakten på det s. k. k
a l y dlo n s k a y i l d-svinet. Staden egde
bestånd ännu på Ctesärs och Augustus’ tid, och
lämningar af dess fästningsverk och teater äro
ännu i dag synliga. A. M. A.

, Kalyka’dnos (grek. Kcdvxadvos), flod. Se
Gök 2.

Kalymmatier (grek. kalymmaftia, dim. af
kaflym-ma, hölje, betäckning), bygnk. Innantaket
i

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:31 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0376.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free