Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare / 703-704 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kalymna ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

punkt. Den utgöres af en käpp med åtskilliga hål,
genom hvilka korta linor gå till olika punkter
af ryggliket (tåget i ryggen), hvarvid linan
genom öfversta hålet göres längst och således
sprider mest. I käppens öfre ända fästes
kamfallet, det tåg, hvarmed tältets midt
upphissas. Kam, en träribba med små skifgatt,
genom hvilka en mängd sejnfall löper, användes
stundom för att befordra snabb signalering med
signalflaggor.
R. N.*

Kam, Noas yngste son. Se Ham.


Kama, ind. myt.,
ett kortnamn till Kamadeva (af sanskr. kama,
”begär”, ”kärlek”, i mera filosofisk mening
”det första bandet mellan det varande och icke
varande”), är den
indiske kärleksguden, en personifikation af
kärleken, den indiske Eros. Han gäller som son
till Dharma, som gemål till Rati, vällusten. Som
gudomlighet tämligen sen, dock redan i
”Atharvaveda”, är han den i den medelindiska
litteraturen (kärlekspoesien) mest förekommande
af gudomligheterna. Han framställes (se
fig.) som gosse, beväpnad med båge och pilar och
ett koger på ryggen, som den grekiske Eros. Hans
pilar äro blommor, hans båge af sockerrör,
han rider på en papegoja och för i sin fana en
delfin. Han heter Ananga (”utan kropp, leder”)
på grund af en saga: Brahma blef förälskad
i sin egen dotter och K. blef fördenskull
dömd att brännas af Çiva och vara utan kropp,
intill dess han blef återfödd som Krishnas son
Pradyumna. Han nämnes också Manmatha (”den,
som upprör”) och med en hel mängd andra med
hans väsen sammanhängande namn.
K. F. J.

Kama, zool. Se Antiloper, sp. 1144.

Kama l. Lilla Volga (tatar. Tjolma-idel,
votjak. Budsjim-kam,
tjuvaschiska Sjoigaadil, hvilka ord betyda
”Hvita floden”), den största af Volgas bifloder,
upprinner i en öde, träskfylld skogstrakt i
ryska guv. Vjatka, flyter först i nordlig
riktning och beskrifver sedan en båge åt
ö., s. och s. v. genom guv. Perm, där den
upptager Visjera och Tjusovaja, båda från
Uralsluttningarna. Flodens nedre lopp, hvilket
har nästan rent västlig riktning, faller först
på gränsen mellan guv. Vjatka och Ufa, därefter
i Kazan. Dess förnämsta tillflöden äro på denna
sträcka Bjelaja från s. och Vjatka från n. K. är
af synnerligen stor betydelse för samfärdseln i
östra Ryssland. Med ett djup, som växlar mellan
3 och 20 m., är floden segelbar på större delen
af sin väg och störes ingenstädes af forsar. Vid
vårflödet stiger dess bredd på sina ställen
till 30 km. Dess längd är 1,886 km., hvaraf
1,500 km. äro segelbara; flodområdet är 524,757
kvkm. I sitt öfre lopp är floden isfri blott
185 dagar af året, i det nedre 205 dagar. Genom
Katarina-kanalen sammanknytes K. med Dvinas
flodsystem. Af största vikt är K. dels
för varutransporten mellan Sibirien och
europeiska Ryssland, dels för exporten af
de uralska bergverksprodukterna samt för
spannmåls- och trävaruhandeln i dessa trakter.
(J. F. N.)

Kamacit v. Reichenbach, miner., en varietet af
meteorjärn, förr kalladt balkeneisen.
A. Hng.

Kamadeva. Se Kama, ind. myt.

Kamafallet, ett 20 m. högt fall (på en längd
af 560 m.), som Kamajokk bildar kort före sin
förening med Saggatjaure strax vid Kvikkjokks
kyrkoby.

Kamakura. Se Japan, sp. 1455, 1461.

Kamala, Glandulæ Kamala l. Gl. Rottleræ,
farm. med., ett äfven i vårt land officinellt
maskmedel, ett lätt, torrt, brunrödt pulver med
fina gula partiklar, utan lukt och smak. Det
utgöres af ett slags rundade, brunröda glandler
samt gula, korta hår från frukten af Mallotus
philippinensis Müller l. Rottlera tinctoria
Roxb. (se Euphorbiaceæ), som växer i
Ostindien, Syd-Kina och norra Australien. Den
verksamma beståndsdelen är sannolikt det
hartsartade, rödgula, kristalliniska ämnet
rottlerin. Medlet användes mot bandmask, verkar
relativt mildt, men ändå ganska säkert och afför
ej sällan masken, utan att laxermedel
behöfver gifvas efteråt. Dosen är för vuxna 6—12 gr.
C. G. S.

Kamaldulenser, medlemmar af Camaldulensorden (se d. o.).

Kamaon. Se Kumaun.

Kamaraderi (fr. camaraderie)} eg. kamratskap;
litterärt kotteriväsen.

Kamaran, ö i Röda hafvet, nära Arabiens
västkust, tillhör engelsmännen, som 1859 köpte
den af en arabhöfding. 130 kvkm. Omkr. 100
inv. Karantänsanstalt (se Internationella
karantänskommissioner, sp. 785).
(J. F. N.)

Kamarilla, sp. camarilla [-ri’lja], dim. af
camara, eg. ”liten kammare”, ”sängkammare”,
mottagningsrum, betecknar i nutidens politiska
språk ett hofparti, som bakom de ansvarige
ministrarnas rygg söker utöfva otillbörligt
politiskt inflytande på en statschef. Ordet
fick denna betydelse 1814, då den spanske
konungen Ferdinand VII genom sidoinflytande
af det absolutistiskt hierarkiska partiet
lät förmå sig att handla i strid mot
författningen och sina konstitutionella
rådgifvares råd. — I fråga om sv. historien
jfr Crusenstolpe 2 och Brahe, sp. 1424.
H. L. R.*

Kamarun. Se Kamerun.

Kamasutra, sanskr., ”ledtråd i kärlek”, är
en framställning på sanskrit af läran om (den
fysiska) kärleken. Den gäller som en gren af
Ayurveda och åberopar och stöder sig på en hel
rad af vetenskapliga auktoriteter samt går under
Vatsyayanas namn. Ämnet är behandladt med samma
pedantiska grundlighet och allvar som andra den
indiska skolastiken tillhörande verk. R. Schmidt
har utgifvit och öfversatt ”Das Kamasutra des
Vatsyayana” (1897; 2:a uppl. 1900). En öfv. till
engelska heter ”The kamasutra of Vatsyayana”
(1883). Jfr R. Schmidt, ”Beiträge zur indischen
erotik” (1902) och ”Liebe und ehe in Indien”
(1904).
K. F. J.

Kambaja, stad. Se Cambay.

Kambalträ (Cambalholts), bot. Se
Baphia och Sandelträ.

Kambialring. Se Kambium.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>