Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kalymna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kambiforma (se Kambium), bot.,
”kambiumlika”, kallas sådana långsträckta, tunnväggiga
celler utan porer, som åtfölja silrören.
G. A.*
Kambio. Se Cambio.
Kambium (Cambium), mlat. (af cambire,
cambiare, omväxla; jfr fr. changer), bot.,
en med alstringsförmåga utrustad cellväfnad
(delningsväfnad, meristem), genom hvars
verksamhet stam och rot hos dikotyledoner och
gymnospermer få sin hufvudsakliga tillväxt i
tjocklek. Alster af kambiets verksamhet äro
ved, bast och märgstrålar. På ett tvärsnitt
af stammen eller roten visar sig kambium
som en mycket smal ljus ring mellan ved och
bast. Denna s. k. kambialring bildas i stammen
på följande sätt. I hvar och en af de unga, i
en krets ordnade kärlsträngarna uppstår, mellan
deras ved och bast, en skifformig meristemgrupp,
hvars till en början isolerade meristemskifvor
sammanbindas till en ring därigenom, att
likaledes skifformiga meristemgrupper uppstå
mellan dem, i märgstrålarna. Kärlsträngarnas
kambium (det faskikulära kambiet) utgöres af
långsträckta celler med snedt tillspetsade ändar;
märgstrålarnas däremot (det interfaskikulära
kambiet) i allmänhet af kortare celler
med tvärt afhuggna ändar. Detta kambium, som
bildar nya celler utåt och inåt, kallas därför
dipleuriskt (se d. o.). Hos Dracæna, Yucca,
vissa palmer m. fl. bildas en kambiumring
utanför kärlsträngarna (extra faskikulärt
kambium), som i början är monopleurisk,
d. v. s. bildar nya celler endast inåt. Om
rotens kambium se Rot, om korkkambiet se
Kork. Jfr art. Kärlsträng och figurerna däri.
V. W. (G. L—m.)
Kambodja (fr. Cambodge), konungarike och
fransk skyddsstat i Bortre Indien, är beläget
mellan 10° 30′ och 13° 30′ n. br. samt 103°
50′ och 106° 20′ ö. lgd och omgifves af Siam
i v. och n., af Annam i ö., af Kochinkina
i s. och af Siamviken i s. v. 115,000
kvkm. 1,193,534 inv. (1906). Kustlandet
är bergigt, och därutanför ligga flera små
öar. Äfven de västra och nordvästra delarna äro
genomdragna af skogklädda höjder af ända till
1,200 m. höjd, medan största delen af landet är
jämn. Den viktigaste floden är Mekong, som inom
K. är segelbar öfverallt och vid hufvudstaden
Pnom-penh delar sig i två armar. Till Mekong
afflyter landets största sjö, Tonle-sap (2,400
kvkm.), som utgör en vattenregulator, i det
att under regntiden en del af Mekongs vatten
flyter in i sjön. Klimatet är angenämt; under
sommaren stiger temperaturen sällan öfver 33° C.,
och under nov.—febr. sjunker den endast under
svala nätter till 15°; årsmedeltemperaturen är
26° C. De vidsträckta öfversvämningarna göra
K. till ett af hufvudsätena för riskulturen i
Ostindien. Växtligheten är af samma slag som i
Annam och Siam samt utmärkes genom rikedom på
clusiacéer, särskildt gummiguttaträd, bambu
samt träd, som lämna dyrbart virke, peppar,
kardemumma, hartser m. m. Djurvärlden är den
ostindiska; i de stora skogarna finnas tigrar,
leoparder, elefanter, noshörningar, vilda
nötkreatur, vildsvin och hjortarter; vid floderna
lefva krokodiler och en mängd vattenfåglar; till
landsplågorna höra blodiglar och moskiter. Alla
vattendrag äro mycket fiskrika; ensamt från sjön
Tonle-sap utföres årligen fisk för 7 mill.
frcs. Af metaller finnas guld, bly, koppar och
järn. — Befolkningen består till större delen af kambodjer,
äfven kallade khmer (kham, khom). De
stå siameserna nära, men ha gröfre drag och äro
mindre civiliserade. De äro fredliga, läraktiga
och flegmatiska, lefva i polygami och bo mest
i bambukojor, som byggas på pålar i floderna.
I bergstrakterna lefva stammar af landets
urbefolkning, såsom de vilda kui l. samre
i skogarna mellan Mekong och Tonle-sap nära
Siams gräns, khamen (khamendong)
i bergen n. v. om Pnom-penh, pönong
ö. om Mekong. Några af dessa vildar, såsom
pönong, tillhöra de småväxte moi (se d. o.),
andra, såsom kui, äro sannolikt de renaste
representanterna af de autoktona khmer,
enär kambodjerna äro blott ett blandfolk af
dessa khmer och invandrade folkelement: thai,
burmaner, hinduer och andra bärare af den
arisk-bramanska civilisationen. Kambodjerna äro
i allmänhet större än de andra (omkr. 1,65 m.),
med en breddindex af 83. De äro buddister,
men hos dem har Buddhas lära, hvilande på
bramanska trosläror, undergått en mängd
förändringar och tillegnat sig animistiska
trossatser, som ännu bilda grundvalen i deras
religion. De buddistiske munkarna (talapoins)
spela en viktig roll. Bramanismen, som föregått
buddismen, har lämnat spår af sitt inflytande i
bildandet af kaster, som under buddismen blifvit
samhällsklasser: den ofantligt stora kungliga
familjen, adelsklassen (afkomlingar af äldre
konungar), afkomlingar af gamla bramaner och
buddistiska präster, den stora massan af fria
kambodjer samt slutligen, trots slafveriets
upphäfvande 1884, en klass ”bundna”, faktiskt
slafvar, flertalet afkomlingar af fångna
”vildar”. Katolska missionärer ha haft ringa
framgång; de fleste omvände kristne äro
annamiter från Kochinkina. — Khmerspråket
är monosyllabiskt, men begagnar sig af ett
stafvelsealfabet, bestående af 24 tecken, 35
konsonanter och flera vokaler, af hvilka endast
två, a och o, äro enkla. Språkets grammatikaliska
byggnad är mycket enkel. Litteraturen består
mest af teologiska arbeten, skrifna på pali,
hvarjämte på folkets läppar lefver en massa
visor, legender och berättelser om jättar och
gudar. — Det gamla språket har uppblandats
med en mängd främmande ord och närmar sig
nu det i Siam och Annam. För skriftspråket
ligger det indiska pali till grund. — Af andra
folkstammar finnas 40,000 muhammedanska malajer,
omkr. 120,000 kineser, 70,000 annamiter,
men blott omkr. 500 européer. I Pnom-penh
finnas en högre skola samt en elementarskola;
i öfrigt ombesörja de buddistiske munkarna
folkundervisningen. Tidräkningen är trefaldig:
en religiös, en politisk och en borgerlig;
den sista är mest använd och börjar med år
638 e. Kr. Landets hufvudnäring är landtbruk;
hufvudsakligen odlas ris samt vidare bomull
(9,000 ton), tobak, majs, kanel, kaffe, peppar
(årligen 750,000 kg.), indigo, kardemumma,
areka- och muskotnötter. Dessutom vinner
man palmsocker, vax och gummi samt drifver
betydande silkesodling och fiske. Vackra siden-
och bomullsväfnader tillverkas. K. har blott två
hamnstäder, Kam-pot och Sré-Umbel, men största
delen af handeln öfver hafvet går öfver Saigon
i Kochinkina. Införseln består mest af salt,
vin, väfnader och vapen, exporten af salt fisk,
bomull, tobak och ris. — Konungen är absolut
enväldig öfver sina undersåtar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
