Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kameldjuren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
numera benämning på person, som
forskar och skrifver inom området
af kameralvetenskapen (so d. o.).
Kbg.
Kameralistik. Se Kameralvetenskap.
Kamerallagfarenhet. Se Kameralvetenskap.
Kameralvetenskap (Kameralistik,
Kamerallagfarenhet). I åtskilliga tyska stater
var kammer (af lat. camera, förvaringsrum,
skattkammare) benämning på de ämbetsverk, hvilka
förvaltade furstens enskilda förmögenhet,
inkomsterna af domänerna, regalen m. m.,
hvartill kommo vissa grenar af den inre
förvaltningen. Med tiden ansågs tjänligt att
åt dem, som sökte inträde vid dessa verk,
bereda tillfälle att grundligare sätta sig
in i dithörande ämnen, hvarför lärostolar
i dessa inrättades vid åtskilliga tyska
universitet. I allmänhet hänfördes till dessa
ämnen grunderna för näringarnas bedrifvande
(urproduktion, handtverk och handel), emedan
genom deras blomstring det allmänna välståndet
och därigenom furstens inkomster ökades, vissa
politieanstalter, upprättade i samma ändamål,
samt statshushållningen, som äfven benämndes
kameralvetenskap i inskränkt mening. Benämningen
kameralvetenskap förekom endast i Tyskland,
där de förnämste författarna i densamma äro
bl. a. Schmalz, Weber, Fulda, Baumstark och
Rau, hvilken sistnämnde åt denna vetenskap
gaf en helt och hållet ny ställning, i det
han fattade den som en i statens intresse
gjord tillämpning af nationalekonomiens
grundsatser (volkswirthschaftspflege,
finanzwissenschaft). Dels till följd af den
revision Rau underkastade kameralvetenskapernas
begrepp, dels till följd af förvaltningens
ombildning, dels till följd af behofvet
af en särskild teknisk undervisning ha
kameralvetenskaperna upphört att som
särskilda vetenskaper föredragas vid
universiteten, där de numera behandlas som
delar af politie- l. förvaltningsläran,
eller ock ha de blifvit hänvisade till de
tekniska undervisningsanstalterna. Äfven
kameralvetenskapen i inskränkt mening
har, sedan benämningen kameralvetenskap
i allmänhet försvunnit och förändringar i
förvaltningen upplöst allt samband emellan
den förra och den senare, förlorat detta namn;
för densamma har i enlighet med det allmänna
europeiska språkbruket, som var gällande utom
Tyskland, antagits benämningen finansvetenskap,
finanslära. — Kameralvetenskapen i den mera
omfattande bemärkelsen har i Sverige blifvit
behandlad af A. Berch i ”Inledning til almänna
hushålningen” etc. (1747), där likväl själfva
benämningen kameralvetenskap fattas i sin
inskränktare betydelse. Som en lärobok i
kameral vetenskap i vidsträckt betydelse
kan äfven anses L. G. Rabenius’ ”Lärobok i
nationaloeconomica” (1829). I sin ”Lärobok i
svenska kamerallagfarenheten” (2:a uppl., 1832)
fattar däremot Rabenius kameralvetenskapen i
dess inskränktare betydelse. Så göra äfven
L. G. Linde i ”Systematisk framställning
af svenska kamerallagfarenheten” (2:a
uppl. 1867; 3:e mycket omarbetade uppl. utkom
1887 under titeln ”Sveriges finansrätt”)
och J. A. Thurgren i ”Populär handbok
i svenska kamerallagfarenheten” (1852).
Th. R. (Kbg.)
Kamererare. Se Kamrerare.
Kamerlengo. Se Camerlengo.
Kamerlingh Onnes, Heike, holländsk fysiker,
f. 1853 i Groningen, filos. doktor där 1879,
professor vid universitetet i Leiden, har ett
mycket bekant och väl utrustadt köldlaboratorium,
dit äfven utländska vetenskapsmän rest för
att utföra specialundersökningar vid den
låga temperatur, som nås medelst flytande
luft eller vätgas. K:s mest bekanta arbete
är förtätningen af helium, hvilken gas han
efter ett par misslyckade försök första
gången 10 juli 1908 lyckades kondensera
till vätska med kokpunkt omkr. — 268°.
G. I.
Kameronianer, skotsk sekt. Se Cameron, R.
Kamerun (af port. Rio dos Camarões,
”krabbfloden”, fordom namn på Wuri, se nedan),
tysk koloni i västra Afrika, mellan Guineaviken
och Tsadsjön, gränsar i n. v. till de brittiska
kolonierna Nord- och Syd-Nigeria, i ö. till
Franska Kongo, i s. till Franska Kongo och den
spanska kolonien Rio Muni. 495,600 kvkm. Omkr. 3
mill. inv., hvaraf 1,128 hvita (1908). De enda
inskärningarna i kusten, som har en längd af
320 km., äro några breda flodmynningar. Medan
södra K. från Rio Campo, gränsflod mot spanska
kolonien, är lågbergig, upptages mellersta
kustområdet, mellan floderna Njong och Kamerun,
af ett långt in i landet nående lågland; n. om
Kamerunfloden når det väldiga Kamerunberget (se
d. o.) ända fram till kusten, och på dess andra
sida möter åter en låg kust kring æstuariet
Rio del Rey. Det inre K. är ett 700—800 m. högt
taffelland, som i yttersta norden, på båda
sidor om Binue, har flera höga bergpartier,
såsom Schebtschi (2,000 m.), Alantika (2,500
m.), Sari (2,400 m.) och Mandara. Geologiskt
är landet föga utforskadt. Kamerunberget är ett
basaltmassiv, och denna bergart fortsätter mot
n. och n. ö. långt in i landet; f. ö. upptages
största delen af sandsten, som hvilar på
granit. Landet är rikt bevattnadt. Till
Tsad flyter Schari, gränsflod i n. ö. mot
Franska Kongo, med bifloden Logon. De andra
floderna flyta ned mot Guineaviken, men de äro
segelbara endast i mynningsområdet, enär de bilda
vattenfall, då de lämna det inre taffellandet. De
viktigaste äro, från n. räknadt, æstuarierna
Rio del Rey, Meta (floden Ndians mynning),
Andonkat och Meme samt Kamerun, ett æstuarium,
i hvilket flera floder utmynna, bl. a. Wuri,
som är segelbar under 50 km., Sannaga,
landets viktigaste flod, och Njong. — Klimatet
är vid kusten hett och fuktigt samt alstrande
malaria. Årstemperaturen växlar här mellan 25°
och 26°; den hetaste månaden är febr. med 26,6°,
den svalaste aug, med 23,6°. Regntiden infaller
under april—nov., den torra årstiden dec.—mars,
men regntiden inträffar ej samtidigt öfver
hela området och växlar betydligt under olika
år. K. hör dock till de regnrikaste trakter
i Afrika. I Duala vid Kamerunfloden har man
iakttagit 4,052 mm. per år, och i Bibundi, vid
Kamerunbergets fot, 10,486 mm. (1897). I det inre
höglandet är medelårstemperaturen omkr. 25° och
regnmängden 2,745 mm. (i Baliburg). — Växtvärlden
utmärkes af tropisk riklighet. I kusttrakten
möter en urskog, som erinrar om Syd-Amerikas
och är det enda större skogsområdet i västra
Afrika. Äfven i närheten af Tsad förekomma täta
skogsbestånd. Eljest är det inre i allmänhet
öppet land, öfvervägande täckt med gräs, och
om än skog icke heller där fattas, är den dock
icke så tät som i kustlandet. Af inhemska vilda
nyttiga växter märkas oljepalmen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
