Print (PDF) - On this page / på denna sida - Kamerunberget ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
723
Kamfer-Kamferarter
kristalliserande (smältpunkt 54°). Kamfen
förekommer i fransk och amerikansk terpentin samt
i flera aromatiska oljor, t. ex. fänkålsolja.
H- E.
Ka’mfer, Camphora (af arab. kdfura, som här-ledes
från sanskr. karpura, hvit), kem., farm., en
stearopten (d. v. s. den fasta beståndsdelen
i en flyktig olja), som erhålles ur veden af
Cinnamomum Camphora Nees et Ebermaier (Laurus
Camphora L., Camphora officinarum C. Bank). Detta
vackra träd (se C i n n a m o m u m, fig. 1),
som tillhör lagrarnas familj, bildar hela skogar
å bergssluttningarna på Formosa och andra
sydliga japanska öar samt växer ymnigt äfven
i sydöstra Kina och på ön Hainan. Det kan med
framgång odlas i sydligaste Europa upp till norra
Italien. Kamfera förefinnes löst i flyktig olja,
som finns i oljeceller uti trädets olika delar
och i öfrigt består af terpener, saffrol, cineol,
eugenol m. m. Kamfer framställes ur nämnda träds
ved därigenom, att veden sönderdelas i spånor,
hvilka med vatten undergå destillation i en
ofta särdeles primitiv apparat. Denna består
numera vanligen af en flatbottnad järnpanna,
fylld med vatten, i hvars öfre del anbringas
ett kärl af stympadt konisk form med talrika
hål i bottnen, fylldt med kamferträspånor och
väl slutet upptill. Vattnet i pannan kokas,
vattenångorna intränga i och upphetta spånorna,
medförande dessas flyktiga innehåll, som genom
ett bamburör ledes till en kylapparat, hvari
kamfern af-sätter sig som en halfflytande,
grå eller gråröd, starkt förorenad massa. Äfven
andra, mera fullkomnade apparater användas. Från
Japan föres rå-kamfer till Europa i dubbla
rörformiga, d. v. s. jämntjocka, tunnor
(eng. tubs), hvaraf handelsnamnet rörkamfer,
och från Kina i blyfodrade kistor.
För att bortskaffa föroreningar underkastar
man kamfern en rening (raffinering), som sker
på följande sätt. Den råa kamfern anbringas i
tämligen stora, runda glasflaskor (bombolos),
som ställas i ett sandbad och ur hvilka först
medelst lindrig värme vatten och lätt flyktiga
föroreningar aflägsnas. Därefter tillslutas
kärlen löst och upphettas underifrån till
204° C. Kamfern sublimerar nu och afsätter
sig i rent tillstånd i den öfre delen af
glasflaskan, som sedan afspränges, hvarefter
kamfern uttages. I handeln förekommer den
därför i form af skålformiga kakor med ett hål
i midten, motsvarande sublime-ringsflaskans
mynning. Omsublimering af kamfer sker numera i
stor skala äfven i Japan. Kamfern är färglös,
kristallinisk och genomdragen af många sprickor,
hvarför den lätt kan brytas, trots en viss
seghet i själfva massan. Emedan den är för seg,
kan den ej pulveriseras ensam - den fastnar vid
mortelstöten -, men behöfver endast fuktas med
sprit, för att pulveriseringen skall försiggå
utan svårighet. Kamfer antändes lätt och
förbrinner med en rykande låga, utan att lämna
någon återstod. I vatten är den föga löslig
(1,300 dlr vatten lösa endast l del kamfer),
men i sprit, eter, kloroform o. s. v. löses
den lätt. Dess formel är C10H1R0. Ren kamfer
har vid + 15° eg. v. 0,995; smältpunkten är
4- 178,4°, kokpunkten 209. Kamfer uppstår
sannolikt genom oxidation af en terpen och
är att beteckna som en aromatisk keton; den
vrider polarisationsplanet åt höger och är
dubbelbrytande. Fosforsyreanhydrid öfverför
kamfer till p-cymol. På
kemisk väg kan kamfer framställas genom oxidation
af borneokamfer (se K a m f e r a r t er) eller
ännu bättre af terpenen kamfen (se d. o.).
Som syntetisk 1. konstgjord kamfer betecknas
däremot ett annat kamferliknande ämne, som
uppstår, när hufvudbeståndsdelen i terpentin
-olja, pinen, behandlas med torrt klorväte. I
kemiskt hänseende utgör syntetisk kamfer kloriden
till kam-feralkoholen borneol (borneokamfer)
och har sammansättningen C10 H17 Cl. Kamfer
användes mest som lokalt retande och som allmänt
stimulerande medel. Ingnides kamfer, löst i
olja (Oleum camphoratum), i sprit (Spiritus
campho-ratus och Spiritus saponatus cum camphora)
eller i liniment (Linimentum ammoniacatum
camphoratunt, Lin. chloroformii compositum,
Lin. Opodeldoc, Lin. saponis camphoralum),
framkallar den hetta och retning i huden,
medan förut bestående smärta ofta aftager för
en stund. Som allmänt stimulans nyttjas kamfer
vid tillstånd af höggradig kraftnedsättning med
dålig andning och hjärtverksamhet, s. k. kollaps,
såväl under svåra febersjukdomar som i andra
fall. Kamfern visar sig därvid kunna höja de
nedsatta funktionerna. Den ges antingen i form
af emulsion (Emulsio Camphorce) eller, då snabb
verkan är af nöden, i form af insprutning under
huden, hvarvid kamfern löses i fet olja eller
eter. Den vanliga dosen är 5-30 cg. Stora
doser (50-70 cg., i piller) verka lugnande
vid nervösa retningstillstånd. Vid febrar,
kolera och hysteriska åkommor ges ibland Bångs
nervdroppar (/Ether spirituosus cam-phoratus). -
Stora doser kamfer kunna alstra svår förgiftning
med häftig psykisk excitation och Våldsam
kramp. Franske politikern (och kvacksalfvåren)
Raspails "universalmedel" bestod af kamfer,
bl. a. i form af "cigarretter", genom hvilka man
insög luft utan att antända dem; utbasonerades
sora medel mot farsoter. Utom den vanliga
kamfern (den s. k. lauriné- 1. japankamfern)
finnes en annan, baros-1. borneokamfer, äfven
malajisk Sumatra-kamfer (kemisternas borneol),
som erhållcs färdigbildad, aflagrad i hålor i
veden af Dryobalanops Camphora (se Dryobala-n o
p s). - Ur en i Kina växande synanther, Bhimea
balsamifera DC, kinesernas "Ngai", framställes
ett tredje slags kamfer, n g a i k a m f e r,
i det hela lik borneokamfern, men olik densamma
i sitt förhållande till polariseradt ljus. Den
synes i detta fall öfverensstämma med den
stearopten, som blifvit framställd ur den i våra
trädgårdar förekommande synantheren Chrysanthemum
1’arthenium, hvilken är "vänstervridande"
1. "levogyr". Ur rosmarinolja kan erhållas
en kamfer, som vrider polarisationsplanet
åt höger likasom laurinékamfern. Kamfer
användes vid frambringandet af
s. k. cellulöidmassa. Jfr K a m f e r a r t e r.
H. E. C. G. S.
Kamferarter, kem., kallas syrehaltiga derivat
af terpenerna (se d. o.) och därmed besläktade
ämnen. I kemiskt afseende äro kamferarterna
sekundära alkoholer eller ketoner. De utgöra ofta
fasta, kristalliserande, aromatiskt luktande,
lättflyktiga, i vatten olösliga, men i alkohol
och bensol lättlösliga ämnen. Viktigast äro
vanlig kamfer 1. japankam f er, borneokamfer
1. borneol (se K a m f e r), karvon i kummin- och
dillolja samt de s. k. olefiniska kam-feraterna:
geraniql, citräl, nerol m. fl., hvilka bilda
välluktande oljor och innehålla öppna kolkedjor
till
Ord. som saknas under K. torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
