Print (PDF) - On this page / på denna sida - Kamerunberget ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kamrerdroppar-Kamin
720
skillnad från de förut nämnda, med hvilka
de emellertid visa sig nära besläktade.
H. E.
Kamferdroppar. farm. Se Nervdroppar.
Kamferlinime’nt, farm. med., det vanliga namnet
på Svenska farmakopéns Linimentum ammoniacalum
camphoratum, som är en blandning af l del
kaustik ammoniak (Solutio ammoniaci) med 3 delar
kamfer-olja. Detta liniment bör vara till färgen
hvitt eller endast svagt gult. Det nyttjas till
ingnidning å svullnader, mot reumatiska krämpor
m. m. O- T. S.
Kamferolja, Oleum camphoratum,
farm. med., en lösning af l del kamfer
i 4 delar olivolja. Se Ka m f er.
O. T. S.*
Kamfersprit. Spiritus camplwratus, farm. med.,
är enligt Sv. farmakopén en lösning af l del
kamfer i 9 delar utspädd sprit. Kamfersprit är
klar och färglös. Den nyttjas utvärtes. Se K a
m f e r. O. T. S.*
Kamf in, tekn., benämndes terpentin olja, som
renats genom destillation med vatten och kalk
eller klorkalk och som omkr. 1850 användes i
stället för de förut brukliga feta oljorna till
lysolja i lampor. Enär kamfinen vid minsta fel
i lampornas konstruktion och skötsel kom dem att
ryka och sprida sot, undanträngdes den hastigt af
den i alla af-seenden fördelaktigare fotogenen.
E-t N-n.
Kamflnbad, baln., räknas till de
s. k. medika-mentösa baden och står till sina
verkningar helt nära tallbarrsbaden. Till ett
vanligt bad tillsättas 0,s kg. soda och 8-10
gr. rå terpentin. kn.
Ka’m fl o. Se C a m b i o.
Kamfjäll, zool., detsamma som ktenoidfjäll. Se
Fjäll, sp. 491.
Kamflänsrör, tekn., rör, tätt besatt med
utstående ringforiniga flänsar, koncentriska
med röret. Sådana rör af gjutjärn finna stor
användning vid värmeledningar. Se Element 7
och Rör.
Kamgamarna, Sarcorhamphus, zool.,
bilda ett släkte inom fara. Cathartidce,
ordn. Falconiformes och fåglarnas klass. De ha
lång, rund, från sidorna sammantryckt näbb med
stark hake i spetsen och hög hudkam å näbbrot och
panna hos hannen, hud-flikar under hakan, hals
af medellängd, jämförelsevis långsträckt kropp,
höga ben med långa tår, långa, men tämligen
smala vingar, lång stjärt och lifligt färgad
fjäderdräkt; hufvudet och halsens främre delar
äro nakna. Hannen är större än honan. Kondoren,
S. gryphus, är svart till färgen, med svagt
stålblå glans. Vingfjädrarna äro matt svarta, de
yttersta vingtäckarna af alla tre ordningarna,
armpe’nnorna i yttre fanet, skulderfjädrarna
och den mjuka halskragen hvita; hufvudets
nakna delar äro svartgrå, halsens däremot
röda. Hannen blir 102 cm. lång, honan ett
par cm. kortare. Kondoren, en bland de största
flygande fåglarna, är hemma på Syd-Amerikas höga
berg (på 3,000-5,000 m. höjd) från Quito till
Magalhaes’ sund, där den dock går ned ända till
hafvet; i bergstrakterna är den mycket allmännare
än i det nedanför belägna landet. Humboldt såg
kondoren sväfva öfver Chim-borazo sex gånger
högre än det molnlager, som hvi-lade öfver
slätten. Man har kunnat fastställa, att kondoren
liksom andra gamar vid uppsökandet af sitt byte
ledes nästan uteslutande af synen, äfven då den
befinner sig på en mycket betydlig höjd öfver
detsamma. Under parningstiden lefver kondoren
parvis, annars i flockar, ofta på 40 till 50
stycken. Den förtär as, men dödar och uppäter
äfven lamm, kalfvar o. s. v. Sitt bo, hvilket
är mycket enkelt, lägger den på otillgängliga
klippor; ej sällan värper honan dock sina båda
hvita ägg
på bara marken. - Till kamgamarna hör äfven
Kmigsgamen.
kungsgamen, S. papa (se fig.), hvilken blir
ända till 89 cm. lång. Halskragen är grå,
ryggen och öfre vingtäckarna blekröda, buken
och undre vingtäckarna rent hvita, ving- och
stjärtpennorna svarta, pannan och ansiktet
köttröda, halsen och hufvudet ljusgula samt
kammen svartaktig. Denna arts hemland är det
tropiska Amerika med undantag af Västindien. Dess
egentliga vistelseorter äro urskogar och
skogbevuxna slätter; på bergen uppstiger den
blott till 1,500 m. höjd. Kungsgamarna, som äro
högst hälften så talrika som kondorerna, sägas
häcka i trädhål och i höga, ofta förtorkade
träd. Honan lägger två ägg, hvita till färgen.
C. E. S. (L-e.)
Kamgarn. Se Kam u 11.
Kamgälar, zool. Se Cten i obranchia.
Kamhöjd, ett bergs medelhöjd. Se Berg, sp. 1416.
Kamieniec-Litowski [-jets]. Se K a m e n e t s
L i to v sk.
Kamieniec-Podolsk ["jets]. Se K amen et s-Po d
öl sk i.
Kamikulten, japanernas ursprungliga religion. So
Japan, sp. 1270.
Kamil (K h a m il), annat namn för Hami (se
d. o.).
Kamillblommor. Se Kamomillblommor.
Kamin (af grek. ka’minos, smältugn). 1. Förr
användes ordet kamin ofta i betydelsen spisel
för boningsrums uppvärmning (fr. chéminée). Se
Eldstad och Spis.
2. I nyare betydelse förstås med kamin i
vårt land en af enbart järn eller af järn i
kombination med annat material (sten, bränd
lera) konstruerad
Ord. som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
