Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kamerunberget ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kännes i kamineldade rum och som vanligen
benämnes ”torrhet” hos luften.
1 o. 2. K. S—n.
Kaministiquia l. Kaministikwia
[kamini’stikωiə], flod i Canada, Ontario,
utgör aflopp för flera sjöar s. v. om den stora
sjön Nipigon och faller ut genom flera armar i
Thunder bay på norra sidan af Lake superior,
nedanför Fort William. Den bildar det vackra
Kakabeka-fallet, omkr. 36 m. högt och
nära 140 m. bredt.
Wbg.
Kamisarder (fr. camisards} kallades de mot
Ludvid XIV upproriske hugenotterna i Cevennerna,
antagligen emedan de vid sina nattliga anfall
plägade draga en skjorta (jfr fr. chemise) öfver
sina kläder. De förföljelser (dragonader), för
hvilka hugenotterna i Frankrike efter Nantesiska
ediktets upphäfvande (1685) voro utsatta, retade
slutligen inbyggarna i Cevennernas bergstrakter
till ett vildt uppror (1702), hvars förnämste
ledare var Jean Cavalier (se denne). De vunno
i början flera framgångar, särskildt mot hertig
de Broglie 1703. Men deras makt bröts af marskalk
Montrevel genom de grymmaste härjningar; och
sedan Cavalier 1704 öfvergått i kunglig tjänst,
upphörde efter hand deras strid (1704—05). Detta
uppror var i hög grad farligt för Ludvig XIV,
enär de upproriske trädde i förbindelse med de
i spanska tronföljdskriget mot Frankrike
kämpande makterna. — Litt.: Bonnemère,
”Histoire des camisards” (1869), Mrs Bray,
”The revolt of the protestants of the Cevennes”
(1870), Tylor, ”The camisards” (1893), Issarte,
”Des causes de la révolte des camisards” (1901).
Kamisol (fr. camisole de force, ”tvångsskjorta”,
af lat. camisia, skjorta) brukades förr inom
psykiatrien i betydelse af tvångströja (se
d. o.).
Kamitiska språk, detsamma som hamitiska
språk (se d. o.).
Kamlager, mek. Se Axellager, sp. 536.
Kamlott l. Kamelott (fr. camelot, af
lat. camelus, kamel), ett i Levanten af asiatiska
getarters, i synnerhet angoragetens, mera
sällan af kamelens, ull tillverkadt, starkt och
vackert glansigt tyg. Den kamlott, som förekommer
i Europa, är vanligen endast ett slags tämligen
tjockt, glättadt ylletyg eller ylle med blandning
af gethår. Det användes förr ganska allmänt till
s. k. slängkappor o. d. Äfven förekommer kamlott
af silke, hvars ränning är tvinnad af olikfärgade
trådar, medan inslaget (som vid halfsilkeskamlott
är af fint bomullsgarn) har en tredje färg.
(G. A. W.)
Kamlungskolen, kronopark i Neder-Kalix
socken, Kalix revir, Norrbottens län,
afsatt efter afvittring till kronopark
enl. k. br. 20 april 1866, omfattar 3,647 har.
M—g.
Kammaneter, zool. Se Cœlenterata,
sp. 490. Bland de till kammaneterna hörande
släktena märkes den i Medelhafvet vanliga
Eucharis (stor, men mycket ömtålig, två starka
munflikar), hvilken form är anmärkningsvärd för
sin utvecklings skull: den blir könsmogen redan
på larvstadiet, därefter ske metamorfosen och
en ny alstring af könsprodukter.
L—e.
Kammaradvokatfiskal, tjänsteman i andra
lönegraden i Kammarkollegiet, har att tillse,
bevaka och utföra kronans rätt och talan i alla
de till kollegiets befattning hörande ärenden,
där kronans rätt är i fråga och som till hans
handläggning i följd af K. M:ts föreskrift höra
eller af kollegiet eller justitiekanslern varda
remitterade eller hvari han utan
remiss finner sig befogad anställa ämbetstalan,
äfvensom beträffande danaarf och i de andra
mål, där sådant enligt gifna föreskrifter
blifvit honom uppdraget. Utom denna synnerligen
omfattande och ansvarsfulla verksamhet åligger
det honom bl. a. att för fel och försummelser
i tjänsten tilltala kollegiets tjänstemän.
C. v. O.
Kammarammunition. Se Kammarskjutning.
Kammararkivet, en underafdelning af
Kammarkollegium, är näst Riksarkivet Sveriges
rikaste och dyrbaraste arkiv och omfattar,
till en hyll-längd af omkr. 8,000 m., dels
handlingar härrörande från Kammarens och
Kammarkollegii verksamhet hufvudsakligen
under 1500- och 1600-talen (yngre handlingar
förvaras i Kammarkollegium, se d. o.) dels äfven
länsräkenskaper med verifikationer (jordeböcker,
mantals- och taxeringslängder m. m.) från
1530-talet t. o. m. 1895. Dessutom förvaras
därstädes bl. a. reduktionsarkiven, en del af
Hedvig Eleonoras lifgedingsarkiv samt ett stort
antal räkenskapsserier, hvilka efter granskning
i Kammarrättens revisionsafdelning blifvit till
arkivet öfverlämnade. Hvad de äldre partierna
angår, ha samlingarna ej sällan splittrats mellan
Riksarkivet och Kammararkivet. Under 1800-talet
ha äfven två af kommerserådet B. E. Rosenblad
och kamreraren K. Sandberg bildade samlingar
blifvit med det senare införlifvade. Arkivet
är inrymdt på nedra botten af huset n:r
13 Birger jarls torg på Riddarholmen. Före
1697 års brand förvarades det å Stockholms
slott, och ehuru dess samlingar då skonades
från eldskada, bragtes de likväl i oordning;
därefter förvarades det i det s. k. kungshuset
och till mindre delar i Oxenstiernska huset
och Logårdshvalfvet, hvarifrån handlingarna
1806 flyttades till den då nyinredda lokalen
vid Birger jarls torg. Genom två i början af
1800-talet inträffade eldsvådor blefvo stora
delar af såväl Kammarkollegiets egna arkivalier
som af det egentliga Kammararkivet skadade. Genom
bristande vård under en del af 1800-talet — vissa
arkivalier användes då bl. a. till förladdning
vid arméns skjutöfningar — har arkivet
sedermera lidit ytterligare förluster. Sedan
riksdagen därtill beviljat särskildt anslag,
har arbetet med ordnande af arkivets handlingar
fortgått fr. o. m. 1898 och är nu (1910 i det
närmaste fullbordadt. Kammarens handlingar
handhades i äldre tider af s. k. ”kistedrängar”
och ”kisteaktare”. Kammararkivets samlingar
sammanfördes omkr. 1617 af Bengt Ingolfsson,
hvilken fr. o. m. nämnda år till sin död
(1662) tjänstgjorde som det då nybildade arkivets
föreståndare (”inspector archivi”). Äfven
hans efterträdare benämndes ”inspektorer”
t. o. m. 1838. 1839—79 sköttes arkivet af
en kamrerare och har sedermera föreståtts
af en arkivarie, medan ett kammarråd utöfvar
tillsynen öfver ärendenas gång därstädes. Enligt
Kammarkollegiets instr. af 26 maj 1909
åligger det arkivarien att bl. a. verkställa
undersökningar och afgifva yttranden i ärenden,
som remitteras till honom från kollegiet,
äfvensom att, i den mån öfriga tjänstegöromål
sådant medgifva, på enskilda personers
begäran verkställa undersökningar. Frågan om
Kammararkivets ställning till Riksarkivet har
under senare tid varit på dagordningen och är
ännu (1910) ej löst.
Kammardressyr, jaktv., vanlig benämning
på den förberedande dressyr, som en hönshund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
