- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
751-752

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kanalbank ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hafvet. Denna kanal förkortar vägen från England till
Indien med 36 dygn eller en väglängd af öfver
6,000 km. Bland storartade kanalföretag må
påpekas den under byggnad varande Panamakanalen
genom Panamanäset, mellan Atlanten och Stora
oceanen, samt den projekterade kanalen genom halfön
Malakka, som skulle förkorta sjövägen från
Indien till Kina med öfver 1,100 km. Fråga har
äfven väckts att kanalisera passagen mellan Ceylon
och Främre Indiska halfön, hvilken väg är trång,
uppfylld med blindskär och vid vissa vindar
försvårad genom våldsam ström.

4. Mus., fyrkantigt trärör i orgeln, hvilket
upptager i bälgarna samladt väder och för det till
väderlådan.

5. I öfverflyttad mening: medel, hemlig väg.

1 o. 3. (Fr. E.)

Kanalbank. Se Bank 2 och Kanal 3.

Kanalbåt, fartyg, som blifvit byggdt för att
trafikera någon viss kanal. Huru olika kanalbåtarna än
sinsemellan kunna vara till inredning m. m.,
öfverensstämma de däri, att deras hufvuddimensioner äro
afpassade efter dimensionerna af de slussar och
broöppningar, som finnas å den gifna kanalen.
J. G. B.*

Kanalceller, bot. Se Archegonium.

Kanalen l. Engelska kanalen (eng.
English channel, fr. La Manche, lat. Mare britannicum),
den del af Atlantiska hafvet, hvilken, begränsad af
Englands syd- och Frankrikes nordkust, förenar
detta världshaf med Nordsjön. Den har formen af
en hafsvik, hvilken från en 156 km. bred mynning
mellan Ouessant och Kap Landsend afsmalnar mot
n. ö., tills den på sitt smalaste ställe, det
s. k. Sundet vid Dover (eng. Strait of Dover,
fr. Pas de Calais), har en bredd af endast
33 km. Kanalens längd utgör omkr. 550 km. På
franska sidan gör den tre anmärkningsvärda
inbuktningar: Bassurelle de la Somme, mellan
uddarna Gris Nez och Cap d’Antifer, Seinebukten,
mellan Cap d’Antifer och Pointe de Barfleur, samt
den stora normandiska bukten, mellan Cap de la
Hague och klipporna les Héaux. I den sistnämnda
viken ligga Normandiska öarna l. Kanalöarna. På
engelska sidan bildar K. mindre, men viktigare
inskärningar, bl. a. Mount’s bay, v. om Lizard
head, Lyme bay, mellan Start point och Bill of
Portland, Poole bay och den af ön Wight skyddade
Spitheadredden. Hela franska kusten längs
K. har ingen enda naturlig hamn af betydenhet;
Cherbourgs och Havres hamnar äro verk af konsten,
de öfriga flodmynningar. Detta beror dels på att
stora sträckor af denna kust bildas af branta
kalkväggar (les falaises), dels på hafsströmmarna
i K., hvilka, hufvudsakligen riktade mot ö.,
träffa franska kusten direkt och betäcka densamma
med sand och slam. Däremot har engelska kusten
öfverallt skarpt inskärande vikar och rymliga
flodmynningar samt en mängd goda hamnar, hvilka
genom landtungor och uddar äro skyddade mot
strömmar och nordväststormar. De bästa af dessa
hamnar äro Plymouths och Portsmouths. Storartade
konsthamnar finnas vid Weymouth och Dover. I
Pas de Calais utgör största djupet 57 m., vid
K:s västra mynning 120 m. och på det djupaste
stället, n. om ön Alderney, 174 m. Floden
uppträder i K. samtidigt både från Atlanten
och Nordsjön och uppnår därför, i synnerhet vid
springtid, en ofantlig höjd. Vid västlig storm
är färden ur K. högst svår. En
mängd fyrar och fyrfartyg underlättar den ytterst
lifliga sjöfarten; det ryktbaraste fyrtornet
är Eddystone, utanför Plymouth. – Länge har
en plan förelegat att sammanbinda Englands och
Frankrikes kust med en underhafstunnel. Redan
1838 undersöktes medelst borrningar de tekniska
möjligheterna af en fransman, och 1865–68
företogo en engelsk och en fransk ingenjör
liknande undersökningar vid Calais och Dover, och
de ha visat, att en sådan plan ej möter några
oöfvervinneliga hinder. En kritbildning af
ända till 150 m. mäktighet bildar bottnen i
sundet, och genom detta kritlager skulle tunneln
dragas. Tunneln skulle få en längd af 35 1/4
km. och ligga minst 60 m. under hafsbottnen. I
ett förslag, som 1906 framlades för parlamentet,
beräknades kostnaderna för två jämlöpande tunnlar
och en sammanlagd järnvägslängd af 30 eng. mil
till 16 mill. pd st. Engelsmännens farhågor,
att tunneln skall möjliggöra en kontinental
armés invasion, ha bl. a. hittills fördröjt
planens verkställande. (J. F. N.)

Kanalisation. Se Kanalisera.

Kanalisera (fr. canaliser. Jfr Kanal), förse (ett
område) med kanaler; göra (en flod) segelbar. –
Kanalisation, ett områdes, ett vattendrags
kanalisering.

Kanalje (fr. canaille, slödder, af lat. canis,
hund), fähund, skälm, skurk. - Kanaljeri,
skurkstreck.

Kanalstrålar, fys. (jfr Goldstein och
Ionisering, sp. 829 och 830). En genomborrad
katod-skifva hos ett glimurladdnjngsrör släpper
genom hålen en del af den mot samma katod rusande
positiva ionströmmen. I mycket förtunnad gas
kan denna ström, kanalstrålarna, fortsätta
långt bakom katoden, lysande med vederbörande
ioners linjespek-trumsfärger och bringande
gaspartiklarna i sin väg att lysa. Kanalstrålar
kunna åtminstone delvis elektriskt och magnetiskt
afböjas liksom katodstrålar, ehuru svårare än
dessa och åt motsatt håll mot dem. F. n. härska
stridande meningar om, huruvida bakom katoden ett
större antal kanalstrål partiklar förlorat sin
laddning eller ej, samt ang. anledningen till
ljuseffekten. I spektroskop synas på grund af
Dopplereffekt de hastigt löpande partiklarnas
linjer något förskjutna (Stark). R-rH.

Kanalvåg, fys. Se Vattenpass.

Kanalöarna. Se Normandiska öarna.

Kananéer. Se Kanaan.

Kananos, Laskaris (grek. Laskaris o
Kananos), bysantinsk resande och skriftställare
från 1400-talet, är märklig som en af de få
bysantinare, som efterlämnat reseanteckningar
från de nordiska länderna. Det ar antagligt, att
K. i den för de kyrkliga unionsintressena resande
abboten Isidors följe på 1430-talet kommit till
Ryssland och genom Ryssland till Östersjön. I
Riga har K. säkert varit, synes därifrån ha
farit sjöledes till Lybeck, därifrån till
Bergen och så till Flandern och England. Från
England gjorde han en färd till Island och åter,
hvarefter han sjövägen synes ha återvändt till
Konstantinopel. I en handskrift i kejs. h of
biblioteket i Wien ha fragmentariska anteckningar
från denna resa bevarats; de innehålla notiser
från östersjöprovinserna, Nord-Tyskland, Sverige,
Danmark, Norge och Island. Någon annan stad på
vår halfö än Bergen torde han dock knappast ha
besökt. Om Sverige uppger han, att detta land
"regeras af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:31 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0402.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free