- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
761-762

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kandidatexamen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

761

Kandidatexamen-Kane

762

K. M:ts stadga åter är teologie kandidatexamen
både enda äm betsexamen för präster och en
nödvändig förutsättning för dem, som vilja
undergå teologie licentiatexamen, hvilken senare
examen genom di-missionsexamens afskaffande
öfvertagit teologie kandidatexamens roll
som teologisk lärdomsexamen i såväl första
som sista hand. Behörig att aflägga teologie
kandidatexamen är den, som inom filosofiska
fakulteten godkänts i teologisk-filosofisk
examen och därefter blifvit inskrifven i
teologisk fakultet. Pröf-ningen i teologie
kandidatexamen sker genom muntligt förhör i
samtliga till teologiska fakulteten hörande
ämnen, och för att examen skall förklaras
godkänd, erfordras, att den examinerade erhållit
minst vitsordet godkänd i åtminstone fem af
examensämnena, däribland i nya testamentets
exegetik, kyrkohistoria, dogmatik och praktisk
teologi. Enligt nu gällande läroverksstadga
af 18 febr. 1905 samt k. kung. l nov. 1907
medför teologie kandidatexamen, kvalificerad
och åtföljd af filosofie licentiatexamen och
filosofisk äm betsexamen eller, i stället för
den sistnämnda, särskild prof ning, kompetens
till lektorstjänst i kristendom, samt åtföljd
af kvalificerad filosofisk ämbetsexamen
eller särskild pröfning, behörighet till
adjunktstjänst, hvari ämnet kristendom ingår. -
Om juris kandidatexamen seJuris utriusque
doktor. - Medicine kandidatexamen är i olikhet
med öfriga kandidatexamina icke i något afseende
en själfständig examen, den är i allo blott en
förutsättning för medicine licentiatexamen. Den
föregås af särskilda öfningskurser i de till
examen hörande ämnena: anatomi, histologi,
fysiologi, medicinsk kemi, farma-kologi och
patologi, som därefter af tentamen (se d. o.) i
hvart och ett af dessa ämnen, öfver hvilka kurser
och tentamina, därest de ledt till resultat, som
kunnat godkännas, vederbörande exami-nator skall
göra anteckning i den studerandes tentamensbok,
allt enl. K. M:ts stadga ang. medicinska examina
28 juni 1907. Medicine kandidatexamen aflägges i
de sex nämnda ämnena. - Filosofie kandidatexamen
har under de två senaste decennierna undergått
högst betydande förändringar. Dess afläggande
var förr ett villkor för* behörighet att
absolvera filosofie licentiatexamen och gaf
under vissa förutsättningar i fråga om ämnesval
kompetens till adjunktstjänster vid allmänna
läroverk och seminarier. Genom K. M:ts stadga
ang. filosofie-kandidat-och licentiatexamina 17
april 1891 lossades sambandet mellan filosofie
kandidat- och filosofie licentiatexamina;
filosofie licentiatexamen kunde nu afläggas
utan förutgående filosofie kandidatexamen,
dock i minst tre ämnen, under det filosofie
kandidat hade rätt att i nämnda examen medtaga
endast två ämnen. Den från l aug. 1908 gällande
K. M:ts stadga ang. filosofiska examina af l
nov. 1907 återinsatte filosofie kandidatexamen
på dess gamla plats i förhållande till filosofie
licentiatexamen, som nu icke längre får afläggas
direkt, utan skall föregås af antingen filosofisk
ämbetsexamen (se d. o.) eller filosofie
kandidatexamen. Däremot upphörde dels genom
sistnämnda stadga, dels genom en k. kung. l
nov. 1907 filosofie kandidatexamen att utgöra
villkor för behörighet till skoltjänster för
att härutinnan efterträdas af den filosofiska
ämbetsexamen. Enligt 1891 års stadga kunde
filosofie kandidatexamen, som skulle omfatta
minst fem ämnen, afläggas antingen odelad, då

examinanden under samma examensperiod undergick
alla erforderliga prof, eller delad, då prof
ningen verkställdes under två examensperioder,
af hvilka den senare icke fick med längre tid
än nio månader vara skild från den förra. Denna
nyhet, som tillkom för att bereda de studerande
tillfälle att utföra examensarbetet i större
lugn än dittills kunnat vara fallet, var
i 1907 års stadga upphäfd och ersatt med
föreskrifter om obligatoriska tentamina i do
olika ämnena (jfr medicine kandidatexamen här
ofvan), hvilka tentamina, där de godkänts,
ega giltighet för examen under så lång
tid. som motsvarar den för examen fastställda
normaltiden, räknadt från och med den termin,
som följer närmast efter tentamens afläggande;
normaltiden är för filosofie kandidatexamen
högst fem lästerminer. Filosofie kandidatexamen
skall afläggas i minst tre af filosofiska
fakultetens examensämnen, och för att examen
skall varda godkänd fordras, att den examinerade
erhållit sammanlagdt minst sex betygs-enheter,
hvaraf minst betyget med beröm godkänd i
två ämnen. - Om filologisk kandidatexamen
se d. o. - För de nämnda liksom för öfriga
universitetsexamina skola af vederbörande
fakulteter till de studerandes ledning
studieplaner och studiehandböcker utarbetas
och underställas kanslerns stadfästelse. -
Vid simpromo-tioner i Sverige utdelas
kandidattiteln som den mindre belöningen för
skicklighet (den högre är magistertiteln).
1. (V. M.) 2. B. N-n.

Kandidatexamen. Se K a n d i d a t.

Kandidatur, det förhållandet, att någon
uppställts eller själf anmält sig som kandidat
(se d. o. 1) till en befattning eller ett
förtroendeuppdrag.

Kandiltag, bergskedja i ryska Turkestan,
hörande till Tien-schansystemet. Den sträcker
sig från Ala-tau åt n. v. och är vattendelare
mellan Ilioch Tschu. Högsta topp är Snoktube
(3,050 m.). J. F. N.

Kandiöt, invånare på Kreta (Kandia).

Ka’ndisocker 1. K a n d i (fr. candi, af
arab. kand, sanskr. khanda, en procedur
vid sockerbered -ning uti Indien), renadt
socker i stora gulbruna kristalldruser,
s. k. "bröstsocker", f ramställes därigenom,
att man hänger ned trådar i sockerlösning,
kring hvilka kristallerna afsätta sig. Kandi af
kolonialsocker är mera aromatiskt och välsmakande
än det, som erhålles af betsocker.

Kand jur, lamaisternas bibel. Se L a m a i s m.

Kandlenöt, bot. Se Euphorbiacese.

Kando skans, rysk träskans invid gränsen
mot Karelen, var besatt af 700 ryssar,
då den i Sept. 1704 brändes af en
600 man stark svensk afdel-ning.
L. Wrson M.

Kane [kéYn], sir "Robert John, engelsk kemist
och läkare, f. 1809 i Dublin, d. där 1890,
var 1833-45 professor i kemi vid farmaceutiska
läroverket i Dublin och 1834-47 i naturalhistoria
vid Royal Dublin society. 1846 tog han
initiativet till upprättandet af’Irlands
industrimuseum i S:t Ste-phpn’s Green i Dublin
och blef direktör för detta museum, hvarmed
de zoologiska och mineralogiska samlingarna i
Mountroy förenades. S. å. adlades han. 1845-73
var han president för Queen’s college i
Cork och blef 1877 president för Royal irish
academy. Redan 1830 vann K. ett täfline;spris
för en afh. öfver tyfus, särskildt märklig
genom hans^ däri förekommande gensagor mot
F. J. V. Broussais’ me-

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:03:39 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0407.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free