Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kandidatexamen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
proc.) af stamoljan från det vanliga kanelträdet,
Cinnamomum ceylanicum, en omättad aldehyd,
C6 H5 CH = CH — CHO,, som genom upptagande
af syre lätt öfvergår till kanelsyra. Det
är en gulaktig vätska med stark kanellukt
och intensivt söt, sedan brännande smak samt
ersätter i Sv. farmakopén kaneloljan. Syntetiskt
kan den erhållas genom inverkan af klorvätesyra
på en blandning af bittermandelolja och vanlig
aldehyd.
P. T. C. (H. E.)
Kanelalkohol l. Styron, kem., en omättad,
aromatisk alkohol, C6 H5 CH = CH — CH2 OH, som
uppstår vid inverkan af kali på de i storax
förekommande esterarterna af kanelalkohol
med bensoe- och kanelsyra. Kanelalkoholen
bildar färglösa, glänsande, välluktande blad.
P. T. C.*
Kaneldroppar, Kaneltinktur, Tinctura Cinnamomi,
med. farm., beredas af 1 del Ceylonkanel,
som utdrages med 5 delar utspädd sprit,
hvarigenom erhålles en gulbrun tinktur, som,
i dos af 20 till 50 droppar, begagnas mot
kräkningar och mot lifmoderblödningar samt
sättes till mixturer för att göra dem smakligare.
O. T. S.*
Kanelerad. Se Kannelerad.
Kanelkassia, bot. Se Kanel.
Kanelknopp, Flos Cassiæ, bot., en numera
sällan använd, kanelsmakande krydda, bestående
af de utblommade och torkade blommorna af
flera Cinnamomum-arter; oftare användes
kanelknopp till destillation af kanelolja.
G. L—m.
Kanelnejlika, Svart kanel, bot., detsamma som
nejlikkanel. Se Dicypellium caryophyllatum.
Kanelolja, farm., den förr officinella
Aetheroleum Cassiæ, som erhålles genom
destillation af barken af kanelkassia (se
Kanel), tillverkas i stor skala i Kina och
har en rödbrunaktig färg, stark, brännande
kanelsmak och behaglig lukt. Den ersättes
nu i Sv. farmakopén af sin hufvudbeståndsdel,
kanelaldehyd (se d. o.). Så kallad äkta
kanelolja, hvilken erhålles af den äkta kanelen
l. Ceylonkanelen, är mera tjockflytande och
har, nyss beredd, en guldgul färg. Kaneloljan
begagnas som tillsats till parfymer. Till
förbättrande af aromen på medikament
användes tillsats af kanelaldehyd enbar
eller, om det gäller pulver, inrörd i socker,
s. k. kaneloljsocker (Elæosaccharum Cinnamomi).
O. T. S.*
Kaneloljsocker, farm. Se Kanelolja.
Kanelsten, miner., detsamma som hessonit
(se Grossular).
Kanelsyra, kem., en omättad, aromatisk
syra, C6 H5 . CH = CH . CO2 H, hvars esterart med
kanelalkohol förekommer i storax. Syran kan
erhållas genom oxidation af kanelaldehyd
eller, syntetiskt, af bittermandelolja och
acetylklorid. Kanelsyran kristalliserar i
stora, färglösa prismor och öfvergår vid
oxidation till bittermandelolja eller till
bensoesyra. Kanelsyra pröfvas som läkemedel,
särskildt mot tuberkulösa åkommor. Syran verkar
tilldragande på hvita blodkroppar (”positivt
kemotaktiskt”). Insprutning däraf i små doser
direkt i blodet uppges framkalla en reaktion
kring de tuberkulösa härdarna med rikligt
uppträdande af hvita blodkroppar, hvaraf i
gynnsamma fall skola kunna erhållas en afkapsling
och utläkning af tuberkulosen. Behandlingen,
hvars värde ännu är tvifvelaktigt, utföres, mest
med kanelsyradt natron l. hetol, 1—5 proc.,
i fysiologisk koksaltlösning. Insprutningarna företagas
vanligen hvarannan dag under lång tid i dos
af 1/2—1 mg., småningom stigande till 10—20 mg.
P. T. C.* C. G. S.
Kaneltinktur, farm. Se Kaneldroppar.
Kanelträdet. Se Kanel.
Kanelur. Se Kannelerad.
Kanelvatten, Aqua Cinnamomi spirituosa,
farm. med., beredes därigenom, att man
försätter pulvriserad kanelbark med lika vikt
koncentrerad sprit och därefter destillerar
med vatten, hvarvid af 1 d. drog framställas
10 dlr kanelvatten. Detta är färglöst,
opaliserande med stark kaneldoft. Preparatet
användes som smakförbättrande tillsats
till mixturer, bl. a. med syfte
att verka digestionsförbättrande.
C. G. S.
Kanem, ett flackt och delvis sumpigt landskap
i Central-Afrika, n. och n. ö. om sjön
Tsad, var Bornurikets egentliga moderland
och en tid ett själfständigt sultanat,
men hör numera till Tsadsjö-territoriet af
Franska Kongo. 56,660 kvkm. Befolkningen,
omkr. 100,000, består af tibbu, kanembu,
kanuri, araber o. a. De från n. invandrade
kanembu äro nu mestadels undanträngda till
öarna i Tsad eller till Bornu samt starkt
blandade med negrer. Hufvudort är Mao, ö. om
Tsad. Ett krig, som senusisekten anställde mot
Frankrike för att hindra dess framträngande i
Sudan, afgjordes till detta lands förmån genom
öfverste Destenaves framträngande till K. och
fullständiga seger vid Bir Amani (jan. 1902). Se
Nachtigal, ”Sahara und Sudan” II (1881).
J. F. N:
Kanev [kanjå’v], stad i ryska guv. Kiev, vid
Dnjepr. 8,892 inv. (1897).
Kanfas (fr. canevas, af lat. cannabis,
hampa). 1. Urspr. glestrådigt hamptyg, sedan
äfven liknande tyg af lin o. s. v., som genom
klistring gjorts styft. Användes till mellanlägg
i kläder m. m. för att gifva stadga däråt.
2. (Kanfass), sjöv., den
segelduksremsa, hvarmed en flaggas
inre sida är kantad. Denna benämning
förekommer nästan endast på handelsfartyg.
1. (G. A. W.) 2. R. N.*
Kangaroo [käȵgərō’], ö på Syd-Australiens
kust, utanför S:t Vincentviken, skild från
fastlandet genom Investigator strait och
Backstairs pass. Den är omkr. 140 km. lång i
ö. och v. och 50 km. bred samt har en areal af
4,350 kvkm. Omkr. 500 inv., mest kreatursvaktare.
Wbg.
Kangas, pappersbruk i Jyväskylä socken, mellersta
Finland, 1 km. från Jyväskylä stad, anlades 1872
och eges af ett aktiebolag med 1,2 mill. marks
kapital. Produktionen utgöres af diverse
finare papperssorter, dess värde 1909 var 1,9
mill. mark, storlek 2,1 mill. kg. Afsättningen
sker inom landet och till Ryssland. Arbetarnas
antal var 1909 220.
T. C.
Kangasala, socken af Birkkala härad och domsaga,
Tavastehus län, Finland. Landareal 533 kvkm.;
befolkningen, finsk, 8,760 pers. (1908). Tills.
med Kuh-malahti till Jämsä härad och
Hauho domsaga hörande kapell (areal 173
kvkm., 1,901 inv.) bildar K. ett imperiellt
pastorat af 3:e kl., Borgå stift, Tammerfors
prosteri. Bland egendomar i K. märkes Liuksiala
f. d. kungsgård, som 20 mars 1577 gafs
änkedrottning Karin Månsdotter i förläning,
1581 på lifstid, och där hon dog 1612. — K. är
en af Finlands naturskönaste nejder. Från den
genom socknen strykande Kangasalaåsen, en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
