- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
801-802

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kansas city ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bergen och under sitt lopp genom K. upptager Blue
river och en mängd smärre tillflöden, tills den
vid östra gränsen utmynnar i Missouri. Sydvästra
delen af K. genomflytes af Arkansas med
Neosho. Klimatet är sundt och utmärkes af stark
sommarhetta. Dodge vid Arkansas har 518 mm. årlig
nederbörd, men blott 70 regndagar om året;
julitemperaturen är 25,4°, men kan under de ofta
förekommande heta vindarna stiga till 45°. Detta
har till följd, att äfven större floder i västra
K. om sommaren äro utan vatten, och denna del af
landet är en grässtäpp, som kräfver konstgjord
bevattning för att kunna odlas. Här äro bergsalt
och gips de viktigaste bergsprodukterna. I
östra delen bildar en stenkolsformation, som
upptager 44,000 kvkm., berggrunden, hvilken
täckes af en humusrik svartjord. Nederbörden
är här rikare. Topeka har 823 mm. nederbörd om
året och en årsmedeltemperatur af 12° med 25,2° i
juli och -2,9 i jan. Dock förekomma äfven här de
förödande heta vindarna och långa tider af torka,
men vanligen slår jordbruket här väl ut. Det
mesta regnet faller på försommaren {maj–aug.),
medan sensommaren och hösten äro fattiga på
nederbörd, och vintern har ej mycket snö. En
landsplåga äro de våldsamma hvirfvelvindarna
(tornados), som förekomma oftare i denna stat än
i någon annan; på vintern förekomma våldsamma
snöstormar (blizzards). K. är i första rummet
en jordbruksstat. Jordbruksområdet var 1900
16,67 mill. har, af hvilka 10 mill. voro i något
afseende tagna i bruk. De viktigaste sädesslagen
äro majs (skörd 1908: 55 mill. hl.) och hvete
(1908: 27,9 mill. hl.); därefter hafre, korn,
råg, potatis och lin. Odlingen af sockermorhirs
(Sorghum saccharatum) för sockertillverkning
är nästan inskränkt till denna stat. Äfven
bomull och vin odlas, men i ringa utsträckning;
däremot är odlingen af frukt, mest äpplen,
ansenlig. Skog täcker 5 proc. af ytan. För
boskapsskötsel är staten väl lämpad. 1908
räknades 1,1 mill. hästar, 140,000 mulor, 722,000
mjölkkor och 3,58 mill. annan nötboskap, 236,000
får och 2,7 mill. svin.

Af bergverksprodukter intaga stenkolen första
platsen. 1907 brötos 6,6 mill. ton. S. å. lämnade
oljefälten 3,8 mill. hl., af naturlig gas såldes
för 4,8 mill. doll., af zinkmalm brötos 12,560
ton; dessutom brötos sandsten, kalksten, gips,
salt m. m. Portlandscement framställdes till
ett värde af 4,4 mill. doll. och lervaror
till 2,4 mill. doll. Hela afkastningen af
mineralprodukter värderades 1907 till 28,6
mill. doll. – Industrien är af mindre betydelse:
1905 funnos 2,474 verk. Viktigast äro
slakterierna och kvarnarna, hvilkas
produktionsvärde var resp. 96 och 42 mill.
doll. Sammanlagda längden af järnvägarna
inom staten var 1908 14,750 km. (hvaraf
431 km. elektriska banor). K:s folkmängd
var 1860 107,206, 1880 996,096, 1890 1,427,096
och 1900 1,470,495 pers. (8 inv. på 1 kvkm.),
af hvilka 52,003 voro negrer, 43 asiater och
2,130 indianer; 126,685 voro födda i utlandet
(i Sverige 15,105; 35,219 med afkomlingarna
i första led). Folkmängden 1905 var 1,544,968
och beräknades 1906 till 1,612,471 pers. För den
högre undervisningen finnes ett 20-tal
colleges och universitet, af hvilka må nämnas
statsanstalterna University of Kansas i Lawrence
och landtbruksskolan i Manhattan samt det
lutherska Bethany college i Lindsborg.
– Konstitutionen är af 1861 med senare
vidtagna ändringar. Den verkställande makten
tillhör guvernören, som utses för 2 år,
den lagstiftande församlingen består af 40
senatorer, valda på 4 år, och 125 deputerade,
valda på 2 år. Kongressen samlas till en högst
50 dagars session hvartannat år. I nov. 1880
antogs genom allmän folkomröstning ett tillägg
till konstitutionen, som trädde i kraft 1 maj
1881 och som för alltid förbjöd försäljning
och tillverkning af sprit- och maltdrycker,
vin och andra berusande drycker utom för
medicinskt, vetenskapligt och tekniskt ändamål;
endast "druggister", som för ett år i sänder
genom "probate judge" erhållit rättighet, få
tillhandahålla alkoholhaltiga drycker på vissa
villkor. Förbudet gäller ännu, med ändringar
och tillägg, ehuru förbudsfienderna vid nästan
hvarje session inom legislaturen gjort försök
att upphäfva detsamma. Lagens tilllämpning har
växlat högst betydligt på olika orter och tider,
beroende på bl. a., att förbudet genomfördes,
innan den allmänna meningen blifvit uppfostrad
till lagens ståndpunkt och att det genomfördes
som en politisk partifråga, hvarigenom
motståndare till detsamma skapades inom det
motsatta partiet. Genom ett energiskt bedrifvet
arbete under de senare åren anses förbudslagen
nu vara lika väl tillämpad som hvilken annan
strafflagsbestämmelse som helst. Rättsväsendet
handhas af en öfverdomstol och därunder lydande
distriktsdomstolar; domares tillsättning sker
genom direkta val. Till kongressen sänder K. 2
senatorer och 8 representanter. Statsskulden
uppgick 1907 till 623,000 doll. Den beskattade
förmögenheten var 1907 425,3 mill. doll.,
den verkliga beräknades 1904 till 2,253,2
mill. doll. Hufvudstad är Topeka, men
Kansas city är den största staden. – K. var en
del af franska Louisiana och kom 1803 genom
köp till unionen. Före 1854 beboddes det af
indianer, dels infödda, dels från andra stater
ditflyttade. Sistnämnda år organiserades det som
territorium och upptogs bland staternas antal
1861. I inbördeskriget tog K. verksam del och
led genom flera härjande infall af rebellerna,
hvilka plundrade och brände staden Lawrence 1863.
J. F. N. O. A. L-r.

Kansas city [kä’nṡəs si’ti], två med hvarandra
sammansmälta städer i Nord-Amerika, på högra
stranden af Missouri, som här mottager Kansas
river, nämligen 1. Stad i staten Missouri,
på en hög kalkstensvall på södra stranden
af Kansas river, alldeles intill gränsen af
staten Kansas. 191,685 inv. (1909), hvaraf
omkr. 10,000 af svensk börd. Från början hamn
vid Missouri (till 1853 kallad West Port),
tog K. större uppsving från anläggandet af
Union-pacifikbanan (den hade 1860 endast 4,418
inv.) och den första stora Missouribron. Nu är
K., som före 1866 saknade järnvägsförbindelse,
en af unionens viktigaste järnvägsknutar med 20
hvarandra korsande linjer, har ett vidsträckt
spårvägssystem (400 km. spår 1909), 3 broar öfver
Missouri och 17 öfver Kansas river. Det är ett af
landets största handels- och industricentra: näst
Chicago har det den största kreatursmarknaden
(införseln af lefvande kreatur steg 1907 till
ett värde af 140 mill. dollar; utskeppningen
af lefvande kreatur och slakteriprodukter
steg s. å. till 175 mill. dollar), och
spannmålsmarknaden är äfvenledes viktig, då
K. är hufvudafsättningsort för staterna Kansas
och Oklahoma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:00:24 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0429.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free