Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kantorp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kinesiska fyndorten), miner., en af
vattenhaltigt aluminiumsilikat sammansatt
förvittringsprodukt af fältspatarter,
2 H2 O . Al2 O3 . 2 Si O2, motsvarande 46,4
proc. kiselsyra, 39,7 proc. lerjord och 13,9
proc. vatten, d. v. s. en lera, som utmärkes
genom frånvaro eller ringa halt af järn, kalk
och alkalier, till följd hvaraf den är eldfast
och efter bränning hvit eller i det närmaste
hvit. Under mikroskopet synes kaolinen bestå af
små sexsidiga fjäll. Kaolin anträffas vid Aue
och Meissen i Sachsen, i Limoges, i Cornwall,
på Bornholm, i Kina o. s. v. I Sverige finnas
smärre mängder kaolin i den förvittrade gnejs,
som betäckes af Lugnås sandsten i Västergötland;
de mest betydande, brytvärda förekomsterna
ligga på norra ändan af Ifön i Ifösjön samt
vid Axeltorp i Näsums socken v. om nämnda
sjö. Kaolinet nyttjas till porslin, till
högeldfast lergods, vid pappersfabrikationen,
vid beredning af piller (se Bolus 2) o. s. v.
P. T. C. (A. Hng.)
Kaos (grek. Χάος, af samma stam
som grek. chainein l. chaskein, gapa,
lat. chaos) motsvarar i den grekiska kosmogonien
det fornnordiska Ginnungagap. Det var den
ursprungliga och oändliga världsrymden, hvilken
man dock tänkte sig icke som ett fullständigt
tomrum, utan snarare som fylld af en ännu
formlös massa eller urmateria. Enligt Hesiodos
var K. det första af allting, och därnäst
uppstodo den ”bredbröstade jorden” och Eros,
kärleken, tänkt som skapande och lifgifvande
kraft. K. frambragte Erebos (urmörkret) och Nyx
(natten), hvilka med hvarandra alstrade Aither
(luftkretsen) och Hemera (dagen). — Ordet kaos
nyttjas i bildligt språk ofta för att beteckna
en oordnad och förvirrad massa af hvad slag
som helst.
A. M. A.
Kaotisk (se Kaos), oordnad, kastad huller om
buller, oredig, förvirrad.
Kaoua. Se Kava-Kava.
Kap (fr. cap, eng. cape, it. capo, sp. och
port. cabo, af lat. caput, hufvud),
framspringande del af en strand och i synnerhet
hvarje spets, i hvilken stranden löper ut,
udde, landspets. Kapen äro ofta viktiga som
skydd för bukterna mot stormar, och många af
de bästa hamnarna ha dem att tacka för sin
säkerhet. Därför äro orter i närheten af kap
ofta centralpunkter för handeln och ha äfven
militärisk vikt, emedan landspetsar väsentligen
gynna anläggningar af försvarsverk. I detta
hänseende äro sådana kap berömda, hvilka
gränsa intill hafssund, såsom Gibraltar,
eller ligga vid öfriga för sjöfarten viktiga
punkter, t. ex. Goda-Hopps-udden. Denna brukar
ofta kallas endast Kap; däraf namn sådana som
Kaplandet, Kapstaden, Kapviner, Kapgummi m. m.
(J. F. N.)
Kapa. 1. Sjöv., skära eller hugga tvärs af
någonting. Då man använde ankartåg af hampa,
hände det, att man måste ”kapa tåget” å fartyg
till ankars, som under svårt väder råkade i
drift och ej hade tid att vinda hem ankaret,
utan genast måste sätta segel. Fanns vid sådant
tillfälle ej tillräckligt ”sjörum” (utrymme) att
drifva på, så att man kunde klara sig med segel,
måste i stället ”masterna kapas” för att minska
vindfånget. Äfven under segling händer, att ett
fartyg nödgas ”kapa masterna”, t. ex. då fartyget
kränger så hårdt, att man fruktar kantring.
2. Träv., med såg afskära virke. Benämningen
”kapa” användes hufvudsakligen vid sågverken
och i brädgårdarna. Då virket kapas i vissa bestämda
längder, användes vanligen ordet justera.
3. Jaktv. Vindthunden säges kapa, då han vid
hetsjakt griper haren.
1. R. N.* 2. W. E—n. 3. G. G.
Kapabel (fr. capable, af lat. capere, fatta,
rymma i sig), i stånd till, duglig, som eger
förmåga. Jfr Kapacitet.
Kapacitet (fr. capacité, af lat. capere, fatta,
rymma i sig), förmåga att upptaga något i sig,
t. ex. på fysikens område värmekapacitet,
elektrisk kapacitet (se Elektricitet, sp. 204,
och Laddningskapacitet), inom fysiologien
lungkapacitet, den mängd luft, som lungorna
kunna inrymma efter inandning; duglighet;
framstående förmåga.
Kapacitetsfaktor, fys. Se Energetik.
Kap-aloe, farm. Se Aloe.
Kaparbref (fr. lettre de marque, commission,
eng. letter of marque; se Kapare) kunna
folkrättsligen utfärdas endast af de krigförande
staternas myndigheter. Kaparbref kunna utfärdas
till egna undersåtar och främmande, om ej
fördrag lägga hinder däremot, men vanligen ha
de neutrala makterna förbjudit sina undersåtar
att mottaga kaparbref och öfver hufvud att på
hvad sätt som helst befatta sig med kaperi. Om
svensk rätt i detta fall se § 10 i k. kung. 30
april 1904. De närmare villkoren bestämmas af den
krigförande staten och angifvas i kaparbrefvet.
H. L. R. (Rld.)
Kapare (ty. kaper, fr. corsaire, armateur
en course, eng. privateer) kallas vissa
s. k. kommissionerade fribytare. Ordet kommer
af lty. eller holl. kaper, uppbringare af fartyg
under sjökrig, och betecknar sådana privata
fartyg och fartygsbefälhafvare, som frivilligt
utrustats, men erhållit statligt bemyndigande (se
Kaparbref) att aktivt taga del i fientligheterna
under sjökrig, ehuru på eget ansvar och för egen
räkning, hvarvid de i afseende på rätt till
visitation och uppbringning af handelsfartyg,
som ej segla under konvoj (se d. o.), likställas
med örlogsfartyg, tillhörande den krigförande
makt, af hvilken kaparbrefvet utfärdats. Dessa
fartyg betraktas som tillhörande den krigförandes
irreguljära stridskrafter, likasom till lands
särskildt autoriserade friskaror, och skilja sig
härutinnan från frikårer, fribytare, korsarer,
hvilka föra krig på egen hand, utan att därvid
på något sätt stå under den krigförande statens
ledning eller kontroll. Trupper, kårer eller
fartyg af detta sistnämnda slag stå utom
krigslagarna och behandlas som röfvare, äfven
om de böra till begreppet därifrån skiljas, ty
med sjöröfvare, pirater, förstås sådana fartyg,
som utan afseende på något slags krigstillstånd
och nationalitet uppbringa och tillegna sig som
byte, hvad de kunna bemäktiga sig. Som sjöröfvare
pläga dock äfven kapare behandlas i vissa fall,
nämligen när kaparbref ej kan företes, när kaperi
fortsättes efter krigets slut eller den tid,
för hvilken kaparbref gäller, när kapare ej
iakttager krigsbruk eller ej inställer bytet
för prisdomstol samt när kaparbref mottagits
från båda de krigförande. Kaparväsendet har
i nyare tider blifvit alltmer öfvergifvet;
redan Pariskonferensen 1856 fattade 16 april ett
uttryckligt beslut om kaperiets afskaffande och
afgaf en deklaration därom, och ehuruväl ej alla
kristna stater biträdt samma beslut, har dock
grundsatsen i allmänhet blifvit tillämpad
under de därefter förda krigen. Bildandet
af irreguljära stridskrafter till sjöss har
tagit annan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
