- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
839-840

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kantorp ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

839

Kapellmästare-Kapernaum

840

koromgången, som utgör en fortsättning
af sidoskeppen. Exempel på en kapellkrans
från den förra perioden erbjuder Värnhem,
från den senare Uppsala domkyrka.
Upk.*

Kapellmästare. Se Kapell 3 och jfr Dirigera.

Kapellpredikant. Se X a p e 11 a g och K a p l
a n.

Kapeilsha’mn (Kapp elsham n), allmän landt-hamn
på västra sidan af Kapellshamnsviken på Gottlands
norra kust, Hangvars socken. Utförsel af
kalk. Hamnen, som har 2,5-3,e m. djup, besöktes
1907 af 138 ankommande och afgående fartyg
om tills. 18,016 tons dräktighet. Omkr. 300
inv., inberäknadt Flenvikers och Snäckers’
närbelägna gårdar. - 1712 byggdes till
försvar för hamnen batterier vid Västöö
kalkugn, vid Burstäde intill ett gammalt
retranchement och på Kalfve-gårds ref samt
en skans på Djupviks ref. 1719 bestämdes, att
samtliga dessa befästningar skulle bibehållas,
men de lämnades det oaktadt att förfalla.
A. G.* L. W:sonM.

Kapellskär, holme i Stockholms skärgård,
Råd-mansö socken, vid norra farleden till
Stockholm. Där finnes sedan 1882 en växelfyr.
A. G.*

Kapellskärsbanan benämnes i dagligt tal den
1902 koncessionerade, ehuru ännu ej påbörjade
nor-malspåriga järnväg, som skall byggas
från Stockholm genom Eoslagen till svenska
fastlandets östligaste udde, den å Rådmansö
invid Riddersholms gård belägna naturliga
hamnen vid Kapellskär. Enligt den af B. Stafsing
upprättade planen (se hans broschyr "Plan för ny
kommunikationsled mellan Stockholm och Finland"
etc., 1899) skulle banan utgöra en del af en
kommunikationsled mellan Finland-Ryssland å
ena sidan och Sverige-Kontinenten-England å
andra sidan. Järnvägen skulle nämligen vid
Kapellskärs hamn ställas i direkt anslutning
till en ångbåts- eller ångfärjeled, som där å
kortast möjliga sjövägen till Finland skulle
förmedla anslutningen till finska järnvägsnätet
i Åbo och därifrån till Helsingfors och
Petersburg. Banans längd skulle blifva 88 km. och
sjövägen Kapellskär-Åbo 107 latitudminuter
med en fartid af sammanlagdt 10 timmar, hvaraf
allenast !1/2 timme i öppen sjö mellan Söderarm
och Ålands skärgård öfver Ålandshaf. Nuv. sjöled
mellan Stockholm och Åbo är 150 latitudminuter
och drager med de utmärkta finska ångbåtarna i
gynnsammaste fall i regel 14-17 timmar. Sjöleden
Stockholm-Petersburg drager 42 timmar samt öppna
sjövägen mellan t. ex. Nynäs och Bal-tischport
15 timmar. Genom att mellan Sveriges,
Finlands, Rysslands, Tysklands och Englands
huf-vudstäder snabbare, säkrare och tätare
trafikförbindelse än de nuvarande ordnades
i samband med Ka-pellskärsbanans tillkomst
skulle jämväl en ökning i handelsförbindelser
utefter dessa nya transportvägar uppstå och
möjlighet beredas för en betydande såväl person-
som godstrafik. På grund däraf att finskryska
järnvägarnas spårvidd är 89 mm. större än den
svenska normalspårvidden, har emellertid icke
påräknats direkt vagnssarntrafik, utan beräknas,
att vid respektive hamnar i Åbo och Kapellskär
omlastning skall ske. Bland den godstrafik,
som med fördel skulle kunna framföras denna väg,
omförmäles särskildt finsk-ryska smörtransporten
till England. Transporten från Hangö till
London drager 114 timmar, men skulle öfver
Åbo-Kapellskär-Göte-

borg-London kunna förmedlas på omkr. 70
timmar. Då smörexporten vid tiden för planens
uppgörande enligt statistiken uppgick till
omkr. 8,000 ton med värde af 16 mill. kr. och
värdet af importen och exporten till England
uppgick för Finland till öfver 80 mill. mark
och för Ryssland till öfver 272 mill. rubel,
kunde det antagas att, om också blott en ringa
del häraf befordrades på den förbättrade
leden, skulle en betydande transport- och
handelsrörelse häraf dragas till Sverige
i st. f. att nu dragas till Danmark och
Tyskland. Då järnvägsförbindelsen från
Petersburg till Tyskland öfver Eydtkuhnen
anses synnerligen besvärlig, torde jämväl kunna
påräknas, att persontrafiken från Petersburg
och Helsingfors till Berlin och Hamburg skulle
komma att begagna sig af denna angenämare
väg öfver Stockholm. Oafsedt denna betydliga
transitorörelse skulle Kapellskärsbanans närmaste
resultat ligga i beredandet af nu saknade goda
järnvägsförbindelser för östra Roslagen. En
ifrågasatt grenbana till Norrtälje skulle
i detta af seende öka järnvägens värde. Sin
allra viktigaste betydelse skulle emellertid
Kapellskärsbanan ha som en mycket behöflig
och för vårt försvar gagnelig militärbana
fram till en för fientliga företag mycket
utsatt del af kusten. Chefen för Generalstaben
har också flera gånger hos K. M:t framhållit
önskvärdheten af banans tillkomst. Då statens
järnvägsbyggnadsplaner emellertid under de
senare åren riktats åt andra håll, har banans
tillkomst gjorts beroende af den enskilda
företagsamheten. Goda ansatser ha också på denna
väg gjorts för banans förverkligande, och något
tvifvel om, att’ företaget trots bl. a. motstånd
från äldre kommunikationsleders representanter,
kommer att förverkligas i en ej alltför
aflägsen framtid, torde icke böra förefinnas.
B. Sg.

Kapelludden, udde i Bredsätra socken på Ölands
östra kust, med lämningar af ett åt S. Birgitta
helgadt kapell, kalladt Långöre kapell. Strax
s. om ruinen är rest ett synnerligen vackert
stenkors. I närheten finnas lämningar af den 1580
ödelagda köpingen S i k e h a m n. Sedan 1872
finnes på K. en blänkfyr med blänk hvar 10:e
sek. Fyren, som är inrymd i ett öppet järntorn
af 32 m. höjd, har en lysvidd af 16 minuter.
A. G.*

Kapeliuddens batteri, på Gottlands östkust,
i Närs socken, byggdes 1712 och bestyckades
med 6 kanoner. Oaktadt batteriet 1719
bestämdes att bibehållas, fick det förfalla.
L.WtsonM.

Kapénska porten, lat. Porta Capéna, i
Rom genombröt den s. k. Servianska muren i
sänkan mellan det aventinska berget och Möns
Ccelius. Denna port bildade utgångspunkten för
Appiska vägen (se d. o.). Utanför densamma låg
den s. k. Egerias lund (se E g er i a) samt
flera märkliga graf vårdar, såsom Scipionernas.
&. Tdh.

Kaper, Johannes," dansk lexikograf, f. 1838,
d. 1905, son till en skollärare från trakten
af Tönder, vardt 1857 student från Flensborgs
läroverk, 1862 teol. kandidat och 1873 adjunkt
samt 1889 öfverlärare vid Metropol itanskolan
i Köpenhamn. K. författade ett stort antal
läroböcker i tyska och de mycket använda
Dansk-norsk tysk haandord-log (1870; 4:e
uppl. 1900) samt Tysk dansk-norsk haandordbog
(1878; 4:e uppl. 1908). E, Ebg.

Kaperi. Se Kap are.

Kapernäum (Ka farna u m, "Nahums by"),

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:06 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0448.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free