- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
849-850

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapetinger ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

är "kapital" ett ytterst mångtydigt
ord. Särskildt kan man uppställa två
hufvudgrupper af definitioner på detta
begrepp. Till hvardera af dessa hufvudgrupper
kan åter hänföras en mängd sinsemellan till
form, innehåll och omfång ganska skiljaktiga
definitioner. Den ena gruppen af definitioner
betecknar kapitalet såsom förmögenhet; den andra
gruppen åter ser i kapitalet ett produktionsmedel
(utan afseende på eganderätten). Mycken
förvirring och många ordstrider skulle kunna
undvikas, om åtminstone i vetenskapliga arbeten
en bestämd skillnad alltid gjordes mellan å
ena sidan kapital, yttre nyttigheter, använda
i produktionens tjänst och betraktade särskildt
från den synpunkten, att de äro värdeföremål, ha
ett (vanligen i penningar) uppskattbart värde;
och å andra sidan kapitalförmögenhet, eller
förmögenhet, som kan användas för produktiva
ändamål, det vill, från egarens synpunkt, säga:
såsom förvärfsmedel. Socialisternas angrepp
mot "kapitalet" äro riktade icke mot kapital
i nyssnämnda betydelse, utan mot den privata
kapitalförmögenheten, mot enskildas rätt att
använda förmögenhet för förvärfsändamål (se
Kapitalist). – Om begreppet kapital bestämmes
på nyssnämnda sätt (såsom "yttre nyttigheter,
använda i produktionens tjänst"), uteslutes från
detta begrepp allt s. k. andligt kapital, hvilket
ju är ett moment i en annan "produktionsfaktor",
arbetet (eller arbetskraften). Så kallade
nyttiga förhållanden (klientel, värdefulla
rättigheter, t. ex. patent o. d.) äro väl
ofta kapital för enskilda producenter,
men icke så, om de betraktas från allmän
synpunkt. Det allmänna kapitalet kommer fastmer
att omfatta endast sakliga nyttigheter; men
alla slags sådana nyttigheter blifva, om de
äro och betraktas som värdeföremål, kapital,
när de användas i produktionens (däri äfven
inbegripet omsättningens) tjänst. Således måste
äfven verkliga penningar (metallmynt) räknas
till det allmänna kapitalet (hvilket likväl
vissa författare på otillräckliga grunder
förneka, under det åter andra, i synnerhet
socialister, beteckna just omsättningsmedlen som
kapital i egentligaste mening). Pappersmynt,
banksedlar och andra kreditpapper äro dock ej
verkligt kapital, fastän de ofta representera
sådant. Frågan huruvida den brukade jorden
själf är ett kapital löper egentligen ut i en
ordstrid. Enligt ofvanstående definition kommer
den i bruk tagna jorden obestridligt att falla
under begreppet kapital, och härtill finnes så
mycket mer skäl, som ju arbete blifvit på all
sådan jord användt, och arbetsprodukter (t. ex,
dikning och andra jordförbättringar) ofta på ett
sådant sätt införlifvats med jorden, att de icke
kunna från densamma skiljas, åtminstone icke
utan att jordens egenskap af produktionsmedel
helt eller delvis upphäfves. Men om ock jorden
kan vara ett verkligt kapital, är den detta
endast i den mån den är ett lydigt redskap
i människans hand. I all äfven produktivt
använd jord verkar äfven en af mänsklig vilja
oberoende naturfaktor eller en komplex af
naturkrafter, som icke kunna inordnas under
begreppet kapital. Emellertid kan svårligen i
detta hänseende uppdragas någon bestämd gräns
mellan jord och andra af människan i besittning
och bruk tagna naturföremål, hvilka allmänt pläga
anses såsom kapital (t. ex. nyttiga husdjur).

Man skiljer vanligen mellan fast och
flytande l. rörligt kapital. Skillnaden
mellan dessa båda slags kapital plägar angifvas antingen
så, att det fasta kapitalet endast småningom
förbrukas vid produktionen, under det att det
flytande eller rörliga kapitalet förbrukas på
en gång, eller ock så, att det förra i regel
förblir i samma producents besittning, men
det senare går ur hand i hand. Icke alldeles
sammanfallande med denna indelning är den i
anläggningskapital, som erfordras för påbörjandet
eller utvidgandet af ett produktionsföretag,
och drift- l. rörelsekapital, som har till
uppgift att hålla företaget i gång. Gränserna
mellan å ena sidan det fasta kapitalet och
anläggningskapitalet, å andra sidan det flytande
eller rörliga kapitalet och rörelsekapitalet
kunna stundom endast med svårighet uppdragas;
men det är för hvarje särskild hushållning af
stor praktisk betydelse, att ett väl afpassadt
förhållande eger rum mellan dessa olika slags
kapital.
J. Lr.

Kapitalbehållning. Se Bokföring, sp. 952.

Kapitalbildning eger rum, eller kapital
uppkommer, när sakliga nyttigheter
icke omedelbart förbrukas eller lämnas
obegagnade, utan användas i produktionens
tjänst. Nyttigheter, som kunna produktivt
användas, men faktiskt icke så användas ("dödt
kapital"), äro i själfva verket icke kapital i
ofvanstående betydelse.

Kapitalbock, jaktv. Se Kapitalhjort.

Kapitalförsäkring i "ränte- och
kapitalförsäk-ringsanstalter" (se d. o.) skiljer
sig från insättning i sparbank därigenom, 1)
att de en gång inbetalta medlen jämte räntor
icke få efter uppsägning uttagas och 2)
att om den, som tagit kapitalförsäkringen,
aflider före den för kapitalets utfående
bestämda tiden, ärfva andra försäkringstagare
i anstalten antingen hela det inbetalta
beloppet eller åtminstone all därå upplupen
ränta och ränta på ränta. Se Li f försäkring,
. J.Lr.

Kapitalhjort, Kapitalbock, Kapitaltjur,
jaktv., benämning på de äldre med starka och väl
utbildade horn försedde hannarna af hjortdjuren.
G.fJ.

Kapitalisera (se Kapital), hand. 1. Lägga räntan
till kapitalet (hufvudstolen), göra fruktbärande
som kapital. - 2. Omräkna till kapital, beräkna,
hvilket kapital ett regelbundet utgående belopp
motsvarar efter viss räntefot. Ett t. ex. med 350
kr. per år utgående belopp blir, kapitaliseradt
efter en räntefot af 5 proc., enligt den vanliga
ränte-

. . . , ktp
100r ... _

räknmgsformeln r = -^r-eller k =–- (jfr
In–LUU tp

tresseräkning), 7,000 kr. l
o. 2. Å.W:sonM.

Kapitalism (se
Kapital). 1. Vanligen detsamma som
privatkapitalism, d. v. s. den sidan af det
ekonomiska samhällslifvets organisation
i nutida civiliserade länder, att den
allmänna produktionen till hufvudsaklig del
är förvärfsverksamhet, går ut på "profit" för
enskilda personer eller föreningar (af olika
slag), hvilka som "företagare", själfständig
näringsidkare eller (enl. socialistisk
terminologi) "kapitalister" blifva egare
af produkterna, medan de vid produktionen
medverkande, rättsligt frie arbetarna erhålla
endast genom individuella eller kollektivavtal
bestämd lön. Jfr t. ex. Sombart, "Sozialismus und
soziale bewegung" (6:e uppl. 1908, s. 4 ff.). –
2. Någon detsamma som "kapitalistisk" produktion


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:28:26 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0453.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free