- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
853-854

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitalist ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

leges), som konungen utfärdade på grund af den
kungliga (kejserliga) maktfullkomligheten
(”konungsbannet”, i viss mån motsvarande den
högre romerske ämbetsmannens och den romerske
kejsarens imperium), om det ock hos frankerna,
liksom i Sverige under medeltiden, var vanligt,
att konungarna om dessa stadgar rådslogo med sina
andliga och världsliga stormän, församlade till
herredagar (placita regis). 3) Capitula missorum
voro mera speciella instruktioner för de kunglige
sändemän (missi dominici; se Karl, romerska
kejsare 1), genom hvilka de karolingiske
regenterna öfvervakade förvaltningen.
S. B.

Kapitulation (fr. capitulation, af
mlat. capitulatio, af capitulare, eg. ordna
efter kapitel, hufvudpunkter). 1. Folkr. a)
öfverenskommelse, hvarigenom militärbefälhafvare
öfver befästa orter, väpnade styrkor eller
krigsfartyg öfverlämna dessa till fienden på mer
eller mindre bestämda och detaljerade villkor
beträffande tiden och sättet för motståndets
upphörande och öfverlämnandets verkställande. Se
vidare Dagtingan. b) Hvarje öfverenskommelse
mellan en eröfrande stat och den eröfrades
förutvarande suverän till reglering af dennes
och hans familjs rättsförhållande äfvensom
af hans krigsmakts och ämbetsmäns blifvande
ställning. c) Vissa, i allmänhet före midten
af 1700-talet afslutade, öfverenskommelser
mellan europeiska makter och icke kristna
stater vid Medelhafvet och i Orienten
ang. jurisdiktion och politi för konsulerna i
dessa stater öfver där vistande landsmän. (Se
vidare Konsularjurisdiktion.) Uttrycket
kapitulation betecknade från början, mera
än den turkiska benämningen (ahdnamé), en
ensidig och följaktligen återkallelig akt,
hvarigenom vissa privilegier skapades. —
2. Krigsv. Det aftal, som, så länge värfning
förekom i svenska armén, den nyvärfvade soldaten
ingick att tjäna en viss tid, kapitulationstid.
Öfverenskommelsen härom upptecknades på en
kapitulationssedel, på hvilken äfven städjans
belopp antecknades. Om efter tilländagången
kapitulationstid öfverenskommelsen förnyades,
kallades detta rekapitulation. Benämningarna
användas fortfarande i dagligt tal beträffande
volontärers anställning. I tyska armén betecknar
kapitulation kvarstannande i tjänst utöfver den
tvungna tjänstetiden; det manskap, som kommer
i åtnjutande däraf, benämnes kapitulanter.
1. Rld. 2. C. O. N.

Kapitulationssedel, krigsv. Se Kapitulation 2.

Kapitulationstid, krigsv. Se Kapitulation 2.

Kapitulera (se Kapitulation). 1. Öfverlämna
en fästning, en truppstyrka eller ett fartyg
till fienden; dagtinga; gifva sig. — 2. Taga
värfning.

Kapitäl (lat. capitellum, dimin. af caput,
hufvud). 1. Bygnk., den öfre delen af en kolonn
(pelare, pilaster, halfkolonn, ant), bildande
öfvergången mellan stödet och det burna. Man
särskiljer i kapitälet tre delar: halsen,
korgen och plattan. Där hals förekommer
(såsom i egyptiska, doriska, joniska,
toskanska o. s. v. kapitäl), utgör den en
kortare fortsättning af kolonnskaftet. Mellan
kolonnskaftet och kapitälhalsen är emellertid
alltid en fog, som af estetiska eller tekniska
skäl markeras med en eller flera inskärningar
(doriska kapitälet), band, ringar eller en
astragal-list (se
Astragal). I det korintiska kapitälet och
alla dess afkomlingar under medeltid, renässans
och nutid samt i nästan alla öfriga medeltida och
gammalkristna kapitälformer bildas öfvergången
mellan kolonnskaftet och kapitälkorgen endast
af en astragal-list (se fig.
4 eller t. o. m. enbart af en vulst (se fig. 7 A,
12 D).
illustration placeholder
Fig. 1. Egyptiska kolonner: A o. B från Medinet-Abu,

C från Karnak.

illustration placeholder
Fig. 2. A grekisk-doriskt kapitäl, Parthenon;

B romersk-doriskt kapitäl, Albano vid Rom.

illustration placeholder
Fig. 3. Grekisk-joniska kapitäl: A med hals,

Erechtheion, Aten; B med enbart astragal,

Minervatemplet, Priene.


Kapitälkorgens geometriska grundform ger
kapitälet dess hufvudsakliga karaktär. Se fig. 1 A
den slutna lotusblomformen, B den öppna, C klockform; fig. 2
echinusformen (se Echinus), fig. 3 det
joniska kapitälet med den egendomliga dynan
med sina voluter ofvanpå echinuskorgen; fig. 4
o. 5 det korintiska och kompositakapitälets
blomkalk-liknande korgar; fig. 6
bysantinska kapitäl med kapitälkorgar i form
af stympade upp- och nedvända pyramider med
afrundade kanter; fig. 7 romanska och moriska
tärningskapitäl o. s. v. I de två sistnämnda
typerna sker öfvergången från kolonnskaftets
runda form till kapitälets öfre fyrkantiga del,
plattan, i och genom själfva korgen, så att en
större eller mindre del af korgen är fyrkantig,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:50:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbm/0455.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free