Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapkolonien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
metodister), 37,069 romerska katoliker, 22,623
muhammedaner och 19,537 judar; utan religion
eller utan känd sådan voro 1,015,760, hvaribland
822,459 voro infödingar. Ett belopp har
hittills årligen varit anslaget för kultändamål
åt de holländsk-reformerte, episkopalerna,
presbyterianerna och rom.-katolikerna (1906—07
tills. 3,367 pd), men 1875 beslöts, att detta
anslag småningom skulle indragas. Undervisningen
är icke obligatorisk. Af den hvita befolkningen
kan nära 1/4 hvarken läsa eller skrifva. 1904
undervisades af 135,022 hvita barn (5—14 år)
51,431 i statsskolor, 19,556 i enskilda skolor
och 20,782 hemma eller blott i söndagsskolor. Af
de färgade barnen åtnjuter ännu mindre
procenttal någon undervisning. Kolonien är
delad i 111 skoldistrikt, hvart och ett under
en vald skolstyrelse. Statsskolorna underhållas
af stat och kommuner gemensamt. Deras antal
var 1907 3,750. Det finnes ett universitet i
Kapstaden (inrättadt 1873), hvilket är blott en
examensanstalt för utdelande af lärdomsgrader,
och 5 colleges med understöd af staten. Statens
utgifter för undervisningsväsendet var 1907—08
578,528 pd st.
Näringar. Jordbruket blomstrar hufvudsakligen
omkring Kapstaden, Zuurberg, Lower Albany
och Olifants hook och kräfver på sina
ställen konstgjord bevattning. Trots dess
utveckling måste stora mängder spannmål och mjöl
införas. Det af kolonister upptagna området var
1907 535,232 kvkm., dessutom funnos 174,275
kvkm. ännu icke utlämnad jord (K. här tagen
i sin större utsträckning). — En lag af 1887
stadgar villkoren vid försäljning af statsjord;
bl. a. skall köparen inom ett år erlägga minst
en tredjedel af köpeskillingen. Skogarna omfatta
omkr. 1,400 kvkm. Nyare uppgifter om den odlade
arealen saknas. De förnämsta jordbruksprodukterna
äro majs, hvete, hafre, korn, sorghum
(kafferkorn), råg, potates och tobak samt
vin. Af omkr. 80 mill. vinstockar erhöllos 1904
206,000 hl. rödvin och 192,000 hl. hvitt vin
samt tillverkades 70,000 hl. brännvin. 1859
exporterades vin för 153,000 pd st., men sedan
har exporten aftagit, och värdet var 1907 endast
4,910 pd st. — Boskapsskötseln har mycket goda
förutsättningar i det inre landet. 1904 funnos
nära 2 mill. nötkreatur, 420,000 hästar och
mulor, 11,8 mill. får, 7,2 mill. getter,
386,000 svin och 358,000 strutsar (numera är
strutsantalet fördubbladt). Afkastningen steg
till 19 mill. kg. ull, 4 mill. kg. angorahår,
176,500 kg. strutsfjädrar och 1,63
mill. kg. smör. Därtill komma stora kvantiteter
kött, hudar och skinn. — Af bergverksprodukter
äro diamanterna i Kimberleydistriktet de
viktigaste. De stora sydafrikanska guldfälten
ligga utanför K.; i distriktet Knysna finnes
ett par mindre guldfyndigheter och vid Paarl
mangan. Synnerligen rik kopparmalm brytes i Lilla
Namaland och utföres osmält till England. Af
stenkol brötos 1908 123,000 ton. Äfven fisket
saknar icke ekonomisk betydelse; hummer och
torkad fisk exporteras.
Industrien är af jämförelsevis underordnad
vikt. 1904 funnos 2,527 industriella verk, hvilka
sysselsatte 30,318 pers. och producerade varor
för 9 mill. pd st. De viktigaste voro kvarnar,
bryggerier, tobaksfabriker, garfverier, sågverk
och vagnfabriker. — Handeln är däremot så mycket
viktigare och växer med hvarje år, i den mån
inlandet träder i förbindelse med kusten genom
järnvägar. Enligt konvention i juli 1906 utgör K. jämte Natal, Orange
riverkolonien, Transvaal, södra Rhodesia,
nordvästra Rhodesia samt Betsjuanaland,
Basutoland och Swaziland protektoraten en
tullunion. Då det allra mesta af denna unions
handel med utlandet går öfver K:s hamnar,
upptagas export- och importsiffrorna som
angifvande denna kolonis export och import,
ehuru de i själfva verket gälla äfven för de
andra unerade kolonierna, och någon åtskillnad
göres icke mellan K:s egen utrikeshandel och det,
som är blott transitohandel. Hela importen
öfver K. steg 1907 till 18,03 mill. pd st.,
exporten till 45,51 mill. pd st. (däraf för
44 mill. koloniala produkter). Exporten består
mest af guld (mest från Transvaal och Rhodesia,
28,2 mill. pd), diamanter (8,97 mill. pd),
ull (2,5 mill.), strutsfjädrar (1,8 mill.),
angorahår, hudar och skinn, kopparmalm och
boskap. Af diamanter har 1867—1907 utförts för
142,7 mill. pd st. — De viktigaste hamnarna
äro Kapstaden, Port Elizabeth och East London,
som förmedla omkr. 90 proc. af handeln med
utlandet, närmast följa Mossel bay och Port
Nolloth i Namaland. Antalet från utlandet ankomna
fartyg var 1907 648 om 1,986,050 ton. K:s egen
handelsflotta var s. å. 54 fartyg om 15,842
ton. — Kommunikationer. Järnvägarnas längd 1907
var 6,123 km., hvaraf 5,237 km. statsbanor. Den
första byggdes 1859. Postanstalternas antal steg
till 1,087 och antalet brefförsändelser till
46,6 mill. Telegrafen hade s. å. 595 byråer,
linjernas längd var 13,228 och trådlängden
51,155 km. Underhafskablar förena K. med Europa
och Australien. En telegraflinje förbinder
Kapstaden med Kairo, och en järnväg samma sträcka
är under byggnad (se Kap—Kairo-järnvägen).
Telefonlinjernas längd var 6,091 km.,
deras trådlängd 12,833 km. — Mynt, mått och vikt
äro numera engelska, endast med undantag för
vägmått, där 1,000 kapfot = 1,033 engelska fot;
1 morgen land = 2,116 acres (85,63 ar).
Författning och förvaltning. I början af den
engelska tiden berodde koloniens styrelse
h. o. h. på den instruktion, som hvarje
guvernör erhöll af kronan. Först 11 mars
1853 fick K. en egen författning, hvilken i
vissa delar ändrades 1872, då kolonien fick
en inför representationen ansvarig regering. I
spetsen för förvaltningen står en af engelska
regeringen utnämnd guvernör (governor), som äfven
är högste befälhafvare öfver trupperna. Han
biträdes af ett statsråd (executive council)
af 7 personer, likaledes utnämnda af den
engelska regeringen (f. n. en premiärminister,
tillika finansminister, sekreterare,
justitieminister l. attorney-general,
jordbruksminister och minister för allmänna
arbeten, alla aflönade, samt två oaflönade,
utan portfölj). Representationen är delad på
två kamrar: lagstiftande rådet (legislative
council), som består af 26 för 7 år valda
ledamöter, och representanthuset (house of
assembly), som består af 107 medlemmar, valda
för 5 år. Kolonien är för val af lagstiftande
rådet delad i 7 valkretsar, af hvilka tre välja
4 ledamöter hvar och fyra utse 3 hvar, hvartill
komma 1 för Griqualand West och 1 för Brittiska
Betsjuanaland. Representanthusets ledamöter utses
i landtdistrikten och städerna. För valbarhet
till rådet fordras att ega fast egendom af
2,000 pd st. värde eller annan förmögenhet af
4,000 pd st. värde. Valmännen (desamma för båda
kamrarna) måste ega hus af minst 75 pd st. värde
(sameganderätt i annan fast egendom kvalificerar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
