- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
875-876

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapodistrias ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1872–84 var han led. af tyska riksdagen och slöt
sig till det nationalliberala partiet. Bland
hans skrifter må nämnas Der soldatenhandel
deutscher fürsten nach Amerika
(1864;
2:a uppl. 1874), Geschichte der deutschen
einwanderung in Amerika
(bd l, 1868), och Aus
und über Amerika. Thatsachen und erlebniss
e
(2 bd, 1876). Jfr G. v. Bunsen, "Fr. K." (1885).

Kappa, Hvalfkappa, bygnk. Se Hvalf, sp. 1397.

Kappadöcien (grek. Kappadokia, lat. Cappadocia,
fnpers. Katpatuka) kallades i äldre tider
hela den östra delen af Mindre Asiens högland
mellan Pontos Euxeinos (Svarta hafvet) i n. och
Tauruskedjan i s. samt floderna Halys i v. och
Eufrat i ö. Under det persiska väldets dagar
var detta vidsträckta område deladt i två
höfdingedömen (satrapier): K. vid Pontos samt
det Inre eller Sydliga K. (äfven Stor-K.).
Namnet inskränktes sedermera till den
södra delen, och i denna omfattning kvarstod
K. såväl i Alexanders och Seleucidernas rike
som sedermera inom det romerska efter att
under en mellantid ha utgjort ett eget rike
under konungar, af hvilka de fleste hette
Ariarathes och Ariobarzanes. K. är till stor
del upp-fylldt af berg, bland hvilka Argaios
(nu Erdjijas dag) och Antitaurus äro de
högsta. Hufvudfloden är Halys (Kizil Irrnak). De
forntida invånarna, sannolikt tillhörande den
semitiska (chetitiska) stammen och ofta kallade
"hvita syrer" (leukosyroi), stodo på en tämligen
låg bildningsgrad och voro illa beryktade
som trolösa och vinningslystna. F. n. tillhör
K. Osmanska riket och bildar där vilajetet Sivas.
A. M. A.

Kappadociske fäderna, De tre store
kappadocierna
. Se Basileios, sp. 1023,
Gregorius af Nyssa och Gregorius af Nazians.

Kapparidéer, bot. Se Capparidaceæ.

Kappe, rymdmått för torra varor i det äldre
svenska måttsystemet, innehållande 1 3/4 kanna (=
4,58 l.). Det kubiska kappmåttets kant var 5,593
dec. tum. 32 kappar utgjorde en tunna löst mål,
eller struken tunna, 36 kappar en tunna fast
mål, eller rågad tunna. Kappmåttet afskaffades
genom 1855 års förordning om mått och vikt.
L. A. F.*

Kappel. 1. By i schweiziska kant. Zürich, bekant
genom frederna 26 juni 1529 och 24 nov. 1531,
hvilka bilade striderna mellan de reformerta
kantonerna (Zürich och Bern) och de katolska
(Unterwalden, Schwyz, Luzern, Zug och Uri),
samt genom katolikernas seger därstädes 11
okt. 1531. Zwingli, som deltog i striden,
stupade. 697 inv. (1900). – 2. By i schweiziska
kant. S:t Gallen. 737 inv. (1900; 2,175 i
hela kommunen). Tillverkning af väfnader och
strumpvaror.
(J. F. N.)

Kappeln, stad i preussiska reg.-omr. Schleswig,
på norra stranden af Schlei. 2,566
inv. (1905). Landtbruksskola, hafsbad, mekanisk
verkstad, cement- och tegeltillverkning,
fiske. K. är hufvudstad i landskapet Angeln.
J. F. N.

Kappelshamn. Se Kapellshamn.

Kapper, Siegfried, österrikisk
författare, f. 1821 i närheten af Prag,
af judiska föräldrar, d. 1879 i Pisa,
studerade medicin i Prag och Wien. Efter
börjad läkarpraktik företog han upprepade
resor i de sydslaviska länderna, beskrifna i
Südslavische wanderungen (1851), och gjorde sig
nära förtrogen i synnerhet med Serbiens folklif,
språk och litteratur.
Som frukter af dessa studier utgaf han en
episk dikt, Fürst Lazar (1851), Gesänge der
serben
(serbisk folkpoesi i tysk öfv.; 2 bd,
1852; utdrag ur denna samling i Laboulayes
"L’Allemagne et les pays slaves") samt
Serbische nalionalpoesie (2 bd, 1871). Han var
sedan 1854 bosatt i Böhmen och utgaf ett par
topografiska arbeten rörande detta land. Redan
1846 utkommo på tjechiska hans Ceské listy
(Tjechiska blad). K. skref f. ö. romaner
och en historisk-politisk studie: Christen
und türken
(1854), öfversatte Königinhof-
och Grünberghandskrifterna (1859) samt
utgaf en samling dikter (Gusle, 1874).
Lli.

Kappgåsen l. Hönsgåsen, Cereopsis
Novæ. Hollandiæ, zool
., hör till de egentliga
andfåglarnas familj och ordn. Anseriformes bland
fåglarna. Den har mycket undersätsig kropp,
tjock och kort hals,

illustration placeholder


litet hufvud, mycket kort, stark, vid roten
hög näbb, som ända inemot den böjda och liksom
afstympade spetsen är betäckt med vaxhud,
långa tarser, korta tår med djupt urringad
simhud och stora, starka klor, breda vingar,
med mycket utvecklade skulderfjädrar, och kort,
afrundad stjärt. Fågeln är vackert askgrå,
skimrande i brunt och på ryggen försedd med
runda, svartbruna fläckar; armpennornas yttre
hälft, stjärten och dess undre täckfjädrar äro
brunsvartä, näbben svart, med gröngul vaxhud,
och benen svartaktiga. Hela längden stiger till
90 cm. Kappgåsen är hemma i södra Australien
och på de där utanför belägna öarna. Den lefver
mestadels på land, simmar ogärna och tämligen
dåligt samt flyger tungt. Den kan lätt tämjas
och fortplantar sig utan svårighet i tamt
tillstånd, hvarför den också underhållits
på en mängd gårdar i Australien. Köttet lär
vara synnerligen godt. En nära besläktad,
mycket stor, utdöd form (Cnemiornis) från
Nya Zeeland hade förlorat flygförmågan.
C. R. S.*

Kapplake (holl. kaplaken, eg. kläde till en
mössa, af kap, mössa, och laken, kläde; det
motsv. franska ordet är chapeau, eg. hatt), en
viss procent (vanligen 2–5) af bruttointäkten
eller nettovinsten af ett fartygs intjänta
frakter, hvilken enligt öfverenskommelse mellan
redaren och fartygsbefälhafvaren tillkommer
den senare som inkomst utöfver hans fasta lön.
H. W-l.

Kappland, föråldradt svenskt ytmått = 1/32
tunnland = 1,750 kv.-fot =. 154,27 kvm;

Kap-plommon, bot., namn på frukterna
af Blighia sapida (se Blighia).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:59 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0466.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free