Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapodistrias ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jockeyklubben (se Jockejklubb) bildats 1890,
inträdde åter ett ordnadt kapplöpningsväsen,
om man än på grund af totalisatorsförbud (se
Totalisator) och härigenom orsakad brist på
medel till pris måst afstå från en på inhemsk
fullblodsafvel baserad kapplöpningssport. I
stället öfvergick man till att genom praktiskt
anordnade täflingar på hinderströdd bana
söka inverka upplifvande på ryttarandan
och att främja ridskickligheten i de beridna
truppslagens led. Det blef särskildt de olika
fältridtklubbarna, som under Jockeyklubbens
ledning togo hand om hästsporten. Jockeyklubbens
reglemente för kapplöpningar är numera i Sverige
öfverallt gällande; det utarbetades 1890 i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett 1878 af en
svensk-dansk kommitté författadt ”Nytt reglemente
för kapplöpningar och därmed sammanhängande
förhållanden i Sverige och Danmark”. Öfver
kapplöpningarna utgifves sedan 1890 årligen af
Jockeyklubben ”Svensk kapplöpningskalender”. Den
första kapplöpningskalendern utgafs i England
1750; sedan 1773 har mr Weatherbys världsberömda
kapplöpningskalender (”Racing calendar”)
årligen utgifvits oafbrutet inom Weatherbys
familj. Kapplöpningsväsendets utveckling i
Sverige under senaste tid framgår af följande
statistiska uppgifter. 1890 anordnades 5
meeting, nämligen vid Malmö, Hälsingborg,
Kristianstad, Linköping och Stockholm; i
pris utdelades 17,480 kr. och 28 hederspris;
28 ryttare och 34 hästar erhöllo pris. 1908
anordnades 15 löpningsdagar, nämligen vid
Malmö (3 dagar), Hälsingborg, Kristianstad,
Ystad, Ränneslätt, Göteborg, Sköfde, Stockholm
(3 dagar), Uppsala, Sundsvall och Östersund;
i pris utdelades 50,195 kr. och 99 hederspris,
hvaraf vid slätlöpningar 11,340 kr. och 25
hederspris samt vid hinderlöpningar 38,855
kr. och 74 hederspris; 74 ryttare och 144 hästar
erhöllo pris. Dessutom ha sedan 1894 utdelats
afvelspris till ”uppfödarna” (personer, i hvilkas
ego hästen födts eller en importerad häst befann
sig vid första lefnadsåret) af vid löpningarna
”placerade” hästar (de främsta hästarna till
ett antal lika med prisen i löpningen). Vid
kapplöpningarna 1894—1908 utdelades i afvelspris
48,870 kr. och 55 hederspris för inalles 160
inhemska hästar. De relativt små prisen uppvägas
till någon del däraf, att officerare åtnjuta
för tjänstehästar, som anmälts till löpning, och
för hästskötare afgiftsfri transport på statens
järnvägar från hemorten till kapplöpningsorten,
hvarjämte svensk egare tillhörig häst, som
icke är tjänstehäst, för transport på statens
järnvägar åtnjuter afgiftsfri återtransport
från täflingsorten till hemorten. Till
hästkapplöpningssportens rationella bedrifvande
erfordras bl. a. äfven lämpliga banförhållanden,
och i utlandet började man redan tidigt
anlägga storartade kapplöpningsbanor, medan
man i Sverige fått nöja sig med helt primitiva
anordningar på våra militära öfningsfält. Det
1907 bildade aktiebolaget Skånes galopp- och
trafbana anlade emellertid s. å. en
förstklassig kapplöpningsbana på den omkr. 5
km. från Malmö belägna, för ändamålet inköpta
egendomen Jägersro, omfattande särskilda banor
för slätlöpning, hinderlöpning och traflöpning
samt dessutom en träningsbana. Där finnas
äfven åskådartribun, restaurationslokal,
bostäder för funktionärer, hofbeslagssmedja,
stallar för ett stort antal hästar,
vattenledningsanläggning m. m. Täflingarna
anordnas af Skånska fältridtklubben.
Sveriges trafsport har i jämförelse med
galoppöfningssporten länge haft en mera
anspråkslös tillvaro, ehuru äfven denna
har gamla anor i vårt land (se Traflöpning).
B. C—m.
Kapprodd. Se Roddidrott.
Kapproddbåt. Se Roddidrott.
Kapproddsgigg. Se Roddidrott.
Kappsegling. Se Segling.
Kappseglingskanot. Se Kanot.
Kappsejsa (eng. capsize), sjöv.,
vända omkull, kantra rundt; nyttjas
stundom i betydelsen kantra (om fartyg).
R. N.*
Kappsimning. Se Simidrott.
Kappsläde. Se Traflöpning.
Kapraina. Se Chaironeia.
Kapriciös [-ʃȫs], fr. capricieux, nyckfull,
ombytlig, beroende af sina egna hugskott. Se
Kapris.
Kaprifikation (af Caprificus, vilda
fikonträdet), bot., åtgärd för odlade fikons
befruktning. Se Fikonsteklar, sp. 187.
Kaprifoliacéer, bot., växter inom
fam. Caprifoliaceæ.
Kaprifoliebusken, bot. Se Lonicera.
Kaprinsyra (af lat. capra, get, emedan
kaprinsyra framställts ur smör af getmjölk),
kem., en enbasisk fettsyra, C9 H19 CO2 H,
som i rent tillstånd bildar färglösa, vid 31°
smältande nålar, hvilka utmärkas af lukt af
svett. Syrans glycerinester ingår i kokosnötolja.
P. T. C.*
Kapriol (fr. capriole), eg. bocksprång (af
lat. caper, bock), luftsprång; dansk., sådant
språng, under hvilket benen slås emot hvarandra;
ridk., ett s. k. skolsprång, hvarvid hästen, efter
att först ha lyft sig på bakbenen såsom
till pesad (se d. o.), kastar sig upp från
marken med ryggen vågrätt och slår rakt
bakut med båda bakbenen, så att bakhofvarna
blifva mera uppåt- än bakåtvända (se fig.).
B. C—m.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
