Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karensförsäkring ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hälsotillståndet, dels genom att låta
försäkringen träda i full kraft först
efter ett par år; vanligt är då, att vid
dödsfall under det första året utbetalas
endast de erlagda premierna, vid dödsfall
under andra året halfva försäkringssumman,
och först fr. o. m. tredje året erhålles
hela försäkringsbeloppet vid inträffande
dödsfall. Är dödsfallet förorsakadt af
olycksfall, utfaller vanligen i hvarje fall hela
försäkringssumman. Erfarenheten har visat, att en
dylik karenstid kan ersätta läkarundersökningen,
som eljest är ett villkor för afslutande af ett
lifförsäkringsaftal. Lifförsäkringsbolagen ha
därför sedan flera år infört karensförsäkringen
äfven inom den s. k. stora försäkringen,
vid försäkringssummor till hvilka belopp
som helst. Orsaken härtill är, utom den
att karenstiden visat sig kunna uppväga den
risk, hvilken läkarundersökningen afser att
eliminera, att det finnes flera kategorier
af personer (särskildt härvidlag kvinnor),
hvilka ogärna af olika anledningar vilja
underkasta sig läkarundersökningen.
N. V. E. N.
Karenstid. Se Karensförsäkring.
Karer. Se Karien.
Karessera (fr. caresser, af lat. carus, kär,
älskad), smeka; smickra. — Karesser,
smekningar, ömhetsbetygelser.
Karesuando, det numera officiella namnet på Enontekis (se d. o.).
Karet l. Karret (it. carretta, kärra, af
lat. carrus, fordon), eg. en till alla sidor
stängd vagn på fyra hjul och med fönster; stor,
otymplig vagn, vagnskrälle.
Karettsköldpadda, zool. Se Sköldpaddor.
Karf, skogsv. Se Ribbtugg.
Karf, bergverksby i preussiska prov. Schlesien,
4 km. v. n. v. från Beuthen. 5,099
inv. (1905). Järnvägscentrum; kolgrufvor,
zinkbergverk.
Karfolit, A. G. Werner (af grek. karfos,
halm, och lithos, sten), miner., halmgula,
sidenglänsande kristallnålar af vattenhaltigt
aluminium-mangansilikat, förekommande vid
Schlaggenwald, vid Wippra i Harz o. s. v.
A. Hng.
Karfologi (af grek. karfos, hö, strå, och
legein, plocka, samla), med., en ofrivillig
rörelse hos sjukas händer och fingrar, som synas
vilja plocka små föremål i luften. Detta symtom
iakttages stundom hos personer med djupt sjunkna
krafter, vid medvetslöshet, och ses ofta före
den annalkande döden.
F. B. (I. H.)
Karfstock, ett stycke trä, vanligen i form af
en fyrkantig staf eller pinne, afsedt att genom
i detsamma anbragta, vissa enheter betecknande
skåror eller hack hålla räkning på någonting. I
äldre tider synas karfstockar ha haft en mycket
vidsträckt användning såväl för ensidiga
anteckningar rörande kvantiteter af något slag
(enkel karfstock) som för ömsesidiga räkenskaper
(delad karfstock), och liksom fallet är med många
andra primitiva hjälpmedel, ha de här och där
hållit sig kvar ända till vår tid. Besläktad med
den enkla karfstocken är den s. k. runstafven
(hvars runor i själfva verket äro af senare
datum än de dagarna angifvande skårorna). De
delade karfstockarna, som äro en senare
utvecklingsform, uppkommo på det sätt, att då
en på en karfstock gjord anteckning angick två
parter (t. ex. rörde lämnade och mottagna varor, penningar eller
tjänster), stocken, sedan vederbörliga
skåror anbragts, klöfs midt itu tvärs öfver
skårorna, hvarefter hvardera parten behöll en
halfva. Senare tillskuros till sådant ändamål
afsedda karfstockar från början i två, ofta
på ett konstfullt sätt i hvarandra infällda
halfvor, som hopsattes vid skårornas anbringande
(se fig.). Dessa delade karfstockar voro sålunda
ett slags primitiva kontraböcker, men dock fullt
betryggande, i det inga underslef genom skårors
tilläggande eller borttagande kunde förekomma, då
de båda stockhalfvorna med sina skårhalfvor måste
fullständigt passa ihop för att ega giltighet. I
Sverige synas karfstockar af olika slag ha varit
i allmänt bruk i alla landsändar. Synnerligen
vanliga tyckas de ha varit i Dalarna, där de
bl. a. användes för kontroll af byamännens
användning af den gemensamma sågen och
kvarnen, af det arbete en hvar hade att
utföra till gärdsgårdarnas underhåll, vid
byggandet af kyrkbåten o. s. v. I de gamla
skånska landskapen förekommo hos åldermannen
förvarade karfstockar, s. k. knäflingar
(knäfringar), å hvilka byamännens böter
antecknades medelst skåror, hvilka vid pliktens
gäldande åter utplånades. Samma bruk var också
allmänt gängse i Danmark. Namnet på den gamla
franska allmogeskatten (la taille, eg. skåra,
karfstock) bär vittne om, att karfstocken en
gång användes vid dess upptagande. De mest
bekanta delade karfstockar äro de, som ända
in på 1800-talet, och sannolikt alltsedan den
anglosaxiska tiden, användes af den engelska
riksskattkammaren, the Exchequer, dels för
kontroll af sheriffernas inbetalningar, då den
halfva, som sheriffen fick, gällde som kvitto,
dels som skuldförbindelser vid kronans upptagande
af lån. Den karfstockshalfva, som långifvaren
i sådant fall erhöll och hvilken han å sin sida
kunde afyttra, kallades stock (hvilket ord däraf
sedan fått betydelsen af statspapper, fonder, jfr
stock-exchange, fondbörs), den i skattkammaren
förvarade counterstock. Delade karfstockar ha
f. ö. användts på många andra håll till olika
ändamål (hos oss bl. a. rätt allmänt för att
hålla räkning på utgjorda dagsverken) och äro
flerstädes ännu i bruk, särskildt för kontroll
af leveranser. Så t. ex. skola karfstockar ännu
användas af mjölkbuden i en del franska städer,
och vid leverans af vedlaster från vedskutorna
i Stockholms hamn förekomma sådana ännu (1910)
allmänt. I Nordiska museet i Stockholm finnas
karfstockar af olika slag (se fig.) från flera trakter af
Sverige, särskildt från Dalarna.
Å. W:son M.
 |
| Delad karfstock för leverans af kol, från Småland. (Nordiska museet.) |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
