- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
1049-1050

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karl, tyska furstar - Karl 7. K., hertigar af Lothringen - Karl 7.b K. Alexander - Karl 8. K. Fredrik August, hertig af Mecklenburg-Strelitz - Karl 9. K. Filip Teodor, kurfurste af Pfalz-Bajern - Karl 10. K., storhertigar av Sachsen-Weimar och Sachsen-Weimar-Eisenach - Karl 10.a K. August - Karl 10.b K. Alexander August Johan - Karl 11. K., furstar af Württemberg - Karl 11.a K. Eugen, hertig - Karl 11.b K. I Fredrik Alexander, konung

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

slog hertigen af Bevern vid Breslau och eröfrade
denna stad (nov. 1757), men blef af Fredrik
slagen vid Leuthen 5 dec., efter hvilken motgång
K. lämnade krigstjänsten och återvände till
Nederländerna, hvilkas styrelse han till landets
stora belåtenhet skötte till sin död. 1761 blef
han Tyska ordens högmästare.

8. K. Fredrik August, hertig af
Mecklenburg-Strelitz, preussisk general
och statsman, f. 30 nov. 1785 i Hannover,
d. 23 sept. 1837 i Berlin, var yngre son
af storhertigen Karl Ludvig Fredrik af
Mecklenburg-Strelitz (d. 1816) och halfbroder
till preussiske konungen Fredrik Vilhelm III:s
gemål Lovisa. Han inträdde 1804 som officer i
det preussiska gardet och deltog med utmärkelse
i krigen mot Napoleon I, hvarunder han svårt
sårades vid Möckern (1813). Från 1816 var han
befälhafvare öfver gardeskåren och utnämndes 1825
till general af infanteriet. Från 1817 var
han tillika medlem af statsrådet och sedan 1827
dess president, med rätt att bevista ministärens
sessioner. Starkt absolutistiskt sinnad,
utöfvade han, i synnerhet efter Hardenbergs död,
stort inflytande på sin svåger och därmed på de
preussiska statsangelägenheterna.

illustration placeholder

9. K. Filip Teodor, kurfurste af
Pfalz-Bajern, son af pfalzgrefven Johan
Kristian Josef af Sulzbach, f. 11 dec. 1724,
d. 16 febr. 1799, efterträdde 1733 sin fader
under sin närmaste frändes, kurfursten Karl
Filips af Pfalz, förmynderskap. Vid dennes död,
31 dec. 1742, ärfde han Kur-Pfalz, Jülich och Berg,
och 30 dec. 1777 tillföll honom äfven Bajern.
Till Österrike afträdde han genom fördrag
14 jan. 1778 Niederbayern, hvartill en verksam
orsak var hans önskan att se sina oäkta söner
med skådespelerskan Seyffert, grefvinna Heideck,
upphöjda till furstar af Bretzenheim; men
afträdelsen inskränktes i freden i Teschen
13 maj 1779 till området ö. om Inn på grund
af Fredrik II:s motstånd i det s. k. bajerska
arfföljdskriget. Likaså hindrades ett utbyte
af Bajern mot Österrikiska Nederländerna
1785 genom det af Fredrik stiftade tyska
fursteförbundet. K. uppträdde som gynnare
af konst och vetenskap, men stod i beroende
af älskarinnor och jesuiter och väckte
ovilja genom yppig hofhållning och religiös
ofördragsamhet. Han efterträddes af hertig
Maximilian Josef af Pfalz-Zweibrücken-Birkenfeld,
sedan konung Maximilian I. –
Biografi af Lipowsky (1828).

illustration placeholder

10. K., storhertigar af Sachsen-Weimar
och Sachsen-Weimar-Eisenach: a) K. August,
hertig, från 1815 storhertig af Sachsen-Weimar,
f. 3 sept. 1757, d. 14 juni 1828 i Graditz vid
Torgau, son till hertig Konstantin och Amalia
af Braunschweig, efterträdde 1758 sin fader,
blef 1775 myndig och äktade s. å. Lovisa af
Hessen-Darmstadt. Han tog framstående del i
stiftandet af tyska fursteförbundet (1785) och
inträdde 1791 i preussiska armén, med hvilken han
1792–93 gjorde fälttåget mot Frankrike. Efter
preussiska arméernas nederlag vid Jena och
Auerstädt 1806 slöt han sig till Rhenförbundet
för att rädda sitt land. Efter slaget vid Leipzig
1813 gick K. i rysk krigstjänst och anförde
en af ryssar och tyskar sammansatt armékår i
Belgien. På kongressen i Wien 1815 erhöll han
ökadt landområde och titeln storhertig. Han
var den förste tyske furste, som gaf sitt
land en författning (1816), och han regerade
så liberalt, som stormakternas reaktionära
hållning tillät. Han skyddade tryckfriheten,
gynnade universitetet i Jena samt befordrade
handel och näringar. Genom att kalla till
sig Goethe, som han gjorde till hertigdömets
inflytelserikaste ämbetsman, Schiller, Wieland
och Herder gjorde han Weimar för en tid till
Tysklands andliga medelpunkt. K:s sondotter
Augusta var kejsar Vilhelm I:s gemål. –
Litt.:
v. Wegele, "K. A." (1850),
Droysen, "K. A. und die deutsche politik" (1857),
"Briefwechsel des grossherzogs K. A. mit Goethe" (utg. af Schöll, 2 bd, 1863, ny uppl. 1873),
"Briefe des herzogs K. A. an Knebel und Herder" (utg. af Düntzer, 1883),
Düntzer, "Goethe und K. A." (2 bd, 1861–65; 2:a uppl. 1888). –
b) K. Alexander August Johan, den föregåendes
sonson, storhertig af Sachsen-Weimar-Eisenach,
f. 24 juni 1818 i Weimar, d. där 5 jan. 1901,
son af storhertig Karl Fredrik (f. 1783,
d. 1853), förmälde sig 1842 med Sofia af
Nederländerna (f. 1824, d. 1897) och efterträdde
sin fader 1853. Han regerade författningsenligt,
slöt sig i den yttre politiken till Preussen,
gynnade konst och vetenskap och lät restaurera
slottet Wartburg. Vid jubelfesten i Uppsala 1893,
som han bevistade, blef han filos. hedersdoktor.

illustration placeholder
Konung Karl I af Württemberg.

11. K., furstar af Württemberg. a) K. Eugen,
hertig, f. 11 febr. 1728 i Bruxelles, d. 24
okt. 1793 på slottet Hohenheim, efterträdde 1737
sin fader, hertig Karl Alexander (f. 1684),
och regerade slösaktigt och godtyckligt,
till dess han från 1771 kom under inflytande
af Franziska von Hohenheim (se d. o.), som han
äktade 1785. Därefter verkade han för sitt lands
uppblomstring; af honom grundlades den berömda
Karlsskolan (se Karlsschule). – Jfr
Vely, "Herzog K. und Franziska von Hohenheim" (3:e uppl. 1877),
"K. Eugen, herzog von Württemberg, und seine zeit" (utg. af Württembergs Geschichts- und altertumsverein, 1903 ff.). –
b) K. I Fredrik Alexander,
konung, son af Vilhelm I, f. 6 mars 1823
i Stuttgart, d. där

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:59 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0553.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free