Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karl Fredrik (ty. Karl Friedrich), hertig af Holstein-Gottorp - Karl Fredriks militär-förtjänst-orden. Se Ordnar. - Karl Gustaf - Karl Gustaf 1. Socken i Norrbottens län, Neder-Torneå tingslag - Karl Gustaf 2. Kronopark i Karl Gustaf socken - Karl Gustaf 3. Socken i Älfsborg län, Marks härad. Se även Skedeskamma - Karl Gustafs stads gevärsfaktori (i Eskilstuna) - Karli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Peter Ulrik, som en gång skulle varda rysk
kejsare och stamfader för den ännu regerande
ryska regentätten. Men K. F:s äregiriga
drömmar gingo ej i fullbordan. Sedan utom
andra makter äfven Ryssland och Österrike 1732
garanterat Danmarks besittning af Slesvig,
kunde icke längre något hopp finnas för
K. F. att återfå sin andel däraf — dock
protesterade han och ville ej mottaga den
erbjudna skadeersättningen af 1 mill. rdr —, och
innan nästa tronledighet i Sverige inträffade,
dog hertigen. Hans biografi är intagen i
”Genealogisch-historische nachrichten”, del IV.
G. E. A. (L. S.)
Karl Fredriks militär-förtjänst-orden, badensisk
orden. Se Ordnar.
Karl Gustaf. 1. Socken i Norrbottens län,
Neder-Torneå tingslag. 47,172 har. 2,398
inv. (1909). K. G. utgör ett regalt pastorat i
Luleå stift, Norrbottens norra kontrakt. Kyrkan
benämnes stundom Karungi. — 2. Kronopark
i ofvannämnda socken, Torneå revir, efter
afvittring afsatt till kronopark enligt k. br. 14
dec. 1866, omfattar 2,179 har med en beräknad
årlig virkesafkastning af 345 kbm. — 3. Socken,
förut kallad Skedeskamma, i Älfsborgs län, Marks
härad. 5,938 har. 862 inv. (1909). Annex till
Kungsäter, Göteborgs stift, Marks och Bollebygds
kontrakt.
2. M—g.
Karl Gustafs stads gevärsfaktori (se fig.), i
Eskilstuna stad, är numera svenska statens
enda gevärsfabrik. Urspr. ett järnbruk och
manufakturverk, anlagdt 1654 af F. Rademacher
från Riga, försågs denna anläggning med betydande
privilegier och en stor mängd hemman. Verket
vann under följande egare ansenlig utveckling
och gaf upphof till den fabriksindustri för
järn- och stålvaror, som fortfarande blomstrar i
Eskilstuna. Från manufakturverket återköptes af
kronan 1771 ett mindre område för bildande af den
s. k. fristaden, till hvars disposition jämväl
ställdes tre från samma manufakturverk inlösta
vattenverk. Återstående del af Karl Gustafs
stads bruksegendom inköptes 1812 af kronan
från dåv. egaren, bergsrådet B. F. Rothoff,
för anläggning af ett gevärsfaktori. 1813
ditflyttades det nedlagda kronogevärsfaktoriet
i Söderhamn och 1840 gevärsfaktoriet i
Norrtälje. Från gevärsfaktoriet försåldes
1836 till Eskilstuna fristad 4 st. verk, dock
med inskränkt vattenrätt. Gevärsfaktoriet,
som står under befäl af en styresman,
artilleriofficer, lyder under Arméförvaltningens
artilleridepartement. Det har flera gånger
undergått utvidgningar med förbättrade verkstäder
och nya maskinuppsättningar, såsom i slutet af
1860-talet för tillverkning af 1867 års gevär,
remingtongevären, af hvilka med en årlig
tillverkning af 15,000 à 20,000 det åstadkoms
150,000 st., och 1888—90 för förändring af dessa
vapen till 8 mm. gevär m/67—89. Denna förändring
omfattade 1890—96 öfver 100,000 gevär jämte
reservdelar. 1896—97 skedde uppsättning för
tillverkning af 6,5 mm. vapen af system Mauser,
med en årstillverkning af omkr. 25,000 st. Genom
denna tillverkning, som pågår ännu (1910), men
med nedsatt drift, ha åstadkommits öfver 220,000
gevär med bajonetter samt 55,000 karbiner. (Utom
detta antal äro vid Waffenfabrik Mauser,
Oberndorf, inköpta 40,000 gevär och 10,000
karbiner.) Vid faktoriet sker äfven tillverkning
af försöksvapen, instrument och verktyg för
arméns behof m. m., hvarjämte årliga kurser
för utbildning af arméns vapenofficerare och
gevärshandtverkarkorpraler pågå. För driften
användas 5 vattenturbiner om tills. 265 hkr
samt omkr. 500 arbetsmaskiner. Arbetarnas antal
1898—1909 har i medeltal varit 437; högsta
antalet, år 1900, var 578. Tillverkningsvärdet
1908 utgjorde 1,379,604 kr. Faktoriet värderades
1909 med fast och lös egendom till 1,046,000 kr.
C. H—Cs.
 |
| Karl Gustafs stads gevärsfaktori i Eskilstuna. |
|
| Hufvudhallen i Chaitja-templet i Karli. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
