- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
1063-1064

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karlin, stad. Se Karolinenthal - Karlin, Georg Fredrik Johanson - Karlister (Carlister) - Karl Jensson Jämte - Karl Johans förbundet - Karl Johans församling - Karl Johans kyrka - Karl Johans medaljen - Karl Johans pris (Det af Konung Karl Johan stiftade kungliga priset l. endast Kungliga priset) - Karl Johans stad. Se Haparanda

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Karlin, stad. Se Karolinenthal.

Karlin, Georg Fredrik Johanson, kulturhistoriker,
f. 23 apr. 1859 i Norra Åkarp, Skåne,
aflade studentexamen i Lund 1879 och blef
som ung student indragen i den då mäktiga
folkmålsrörelsen. Han var själen i den krets af
studenter, som började insamla kulturhistoriska
föremål från Skånebygden, och blef på så sätt
grundläggaren af Kulturhistoriska museet i Lund,
hvars föreståndare han varit och allt fortfarande
är. Hans namn är oupplösligt fäst vid denna
betydande institution, som helt tillkommit
genom hans synnerligen energiska arbete och
samlarförmåga. 1884 vardt han sekreterare
hos den 1882 stiftade Kulturhistoriska
föreningen för södra Sverige. K. har äfven
sysslat med konstindustri och därvid verkat för
upplifvandet af gamla traditioner. Sedan 1886
är han föreståndare för den med museet förenade
konstslöjdanstalten.

Karlister (Carlister), anhängare af de spanske
tronpretendenterna don Carlos (se d. o.).

Karl Jensson Jämte, biskop i Hamar stift i Norge
1500–12, f. i Jämtland, stod i stor ynnest
hos konung Hans. Men då han blef misstänkt
för delaktighet i Herlog Huvudfats uppror,
öfverrumplade prins Kristian (sedermera konung
Kristian II) biskopsgården och satte K. i hårdt
fängelse (1508). Under ett misslyckadt försök att
fly bröt K. sitt ena ben, och följderna däraf,
grämelsen och misshandlingen lade honom i grafven
någon tid efter sedan han åter blifvit satt
på fri fot.
        O. A. Ö.

Karl Johans förbundet kallas ett sällskap i
Uppsala, som enligt sina nuv. stadgar (af 1906)
"har till ändamål att hålla i vördnad och
tacksamt erkännande minnet af hjältekonungen
Karl XIV Johan" och som vill särskildt verka för
denna uppgift genom att med stöd af sina samlade
fonder "belöna förtjänstfulla arbeten öfver
Nordens historia och utdela understöd åt däraf
förtjänta män, som önska för samma ändamål göra
forskningsresor", hvarvid särskild uppmärksamhet
bör skänkas åt "de arbeten och forskningsresor,
som hafva Karl Johans person och tid eller
Nordens historia efter 1809 till föremål". Dessa
utdelningar skola enligt regeln ega rum hvart
4:e år, räknadt från 1907. Sällskapets första
upphof var en hyllning, som inom en trängre
krets i Uppsala under Israel Hwassers ledning 8
mars 1848, årsdagen af Karl Johans död, bragtes
hans minne. Då detta upprepats de följande
åren, konstituerades 1851 ett fast sällskap med
ofvan angifna ändamål och namn. 1857 började
premiefonden bildas genom frivilliga sammanskott,
och enligt ett 1862 antaget reglemente skulle
största delen af dess 1894 besparade räntor då
användas till att belöna författaren till den
bästa framställningen på svenska eller norska
språket af Karl Johans historia, hvarefter
hvart 10:e år på samma sätt en belöning skulle
gifvas åt den bästa af handlingen öfver något
"skifte uti brödrafolkens historia". 1858
hade på initiativ af historikern P. A. Munch
en norsk af delning af förbundet bildats i
Kristiania. Till sin död (1860) var Hwasser
själen i förbundet, dess ordf. och talare och
gjorde det till uttryck för sin entusiastiska
Karl-Johansbeundran. 1861 antog förbundet sina
första formliga stadgar (delvis omarbetade 1872,
1895 och 1906). Förbundets högtidsdag var 8 mars
till 1860, då den i Sverige förlades till 11 maj,
Karl Johans kröningsdag, hvarefter den norska
afdelningen antog föreningsdagen 4 nov. till
sin högtidsdag. I förbundets handlingar ha
åtskilliga bidrag till Karl Johans historia
publicerats. Som intet uttömmande arbete öfver
Karl Johans historia utkommit 1894, kunde det
stora priset (18,000 kr.) då ej utdelas, men
i stället gåfvos två hederspris, hvartdera på
4,500, för förtjänstfull behandling af delar af
Karl Johans historia åt professorerna O. Alin och
Y. Nielsen, och 1895 antogs en stadgeändring, som
i hufvudsak ligger till grund för bestämmelserna
i 1906 års stadgar ang. belöningarna och
understöden åt historiska forskningar (se
ofvan). Efter unionsbrottet 1905 ombildades
förbundet genom 1906 års stadgar till en enbart
svensk förening och den norska afdelningen
bortföll. På senare tiden har förbundets
verksamhet gått ut på att med anknytning
till Karl Johans minne främja fosterländsk
häfdaforskning och fosterländska tänkesätt i
allmänhet. – Karl Johans af Fogelberg modellerade
byst, som 1854 uppställdes i Karolinaparken
i Uppsala, har bekostats af förbundet. 1860
präglade detta en medalj till minne af Karl
Johans ankomst till Sverige. Förbundet har
publicerat: "Carl-Johans-förbundets handlingar"
(19 hftn, 1861–1910) för åren 1860–1909
och "Tal m. m." (1852. 1857–59, 1864).
        S. B.

Karl Johans församling i Göteborgs stad,
sedan 1 maj 1883 territoriell och särskildt
pastorat, omfattande en del af Majorna, är ett
regalt-privilegieradt pastorat i Göteborgs stift,
Domprosteriets södra kontrakt. Folkmängden var
vid 1909 års slut 19,538 personer.

Karl Johans kyrka kallas, förutom
K. J. församlings i Göteborg, äfven kyrkan i
Skeppsholms församling i Stockholm och mindre
ofta kyrkan i Törnevalla i Linköpings stift.

Karl Johans medaljen, i silfver, hvilken
Oskar I urspr. lät prägla för utdelning åt
de svenska och norska arméernas deputerade,
som bevistade aftäckandet af Karl XIV Johans
bildstod i Stockholm 4 nov. 1854, tilldelades
sedan slutet af 1855 alla de officerare och
civilmilitärer af armén och flottan, som deltagit
i fälttågen under Karl Johans, dåv. kronprinsens,
befäl i Tyskland och Norge 1813–14. Medaljen
visar på åtsidan Karl XIV Johans bröstbild och
på frånsidan denne konungs af B. E. Fogelberg
modellerade ryttarstod.

Karl Johans pris (Det af konung Karl Johan
stiftade kungliga priset
l. endast Kungliga
priset
), en belöning, som Svenska akad. hvarje
år tilldelar en författare, "vare sig för någon
särdeles värderik skrift, som under årets lopp
utkommit, eller såsom bevis af aktning för
förtjänster om vitterheten och språket eller
slutligen såsom understöd åt någon ung författare
af lefvande anlag". Detta pris utgör i penningar
dubbelt så mycket som Svenska akad:s vanliga
stora belöningsmedalj, hvilken förr hade 26
dukaters vikt och beräknades till 50 karoliner
1869–72 samt nu har ett värde af 400 kr. Karl
Johans pris stiftades 1835 af Karl XIV Johan,
akademiens beskyddare, och har fortfarande
anvisats af hans efterträdare. Det gafs första
gången (1836) åt A. M. Strinnholm och har sedan
tilldelats såväl skönlitterära som vetenskapliga
författare.

Karl Johans stad. Se Haparanda.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:49 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0560.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free