- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
1069-1070

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karlsbad - Karlsbadbesluten (ty. die Karlsbaderbeschlüsse) - Karlsbadkonferenserna. Se Karlsbadsbesluten - Karlsbadplommon - Karlsbadsalt - Karlsbadvatten - Karls batteri - Karlsborg, fordom fäste i Bohuslän

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

–12,980 delar kolsyradt natron och 10,103–10,418
delar klornatrium samt en betydlig mängd
fri kolsyra. Flerfaldiga gånger ha källorna
undersökts, först af David Becher 1770, vidare
af Berzelius 1822, af E. Ludwig och J. Mauthner
1879. Då alla dessa olika källor ha ungefär
samma kemiska beståndsdelar, ligger den enda
skillnaden emellan dem i den olika värmegraden
och halten af fri kolsyra, och i allmänhet
torde man kunna säga; att ingen af dessa olika
källor har någon särskild specialitet vid de
olika sjukdomarna. Det är ett rent nonsens,
säger en känd och kritisk författare på detta
område (d:r E. Kleen), talet om svagare och och
starkare källor, om den ena källans specifika
inflytande framför den andra. Sedan gammalt är
det kändt, att det kallare vattnet verkar mera
afförande och det varma mera stoppande. I
stället för de oerhörda vattenkvantiteter,
som man förr intog (50–60 bägare om dagen),
dricker man nu ej mer än 4 à 5 bägare à 200
gr. fördelade på lämpliga tider. Den förr stränga
dieten har äfven modifierats; man ihågkomme,
att man skall hålla diet ej för vattnets skull,
utan för den sjukdoms skull, för hvilken man
använder mineralvattnet. Detta begagnas med
fördel i följande sjukliga företeelser: vid
lefverlidanden, gall- och njursten, fettsot,
gikt och sockersjuka samt vid mångfaldiga slag
af mag- och tarmlidanden. Nutida magspecialister
anse, att karlsbadvattnet är indiceradt vid
magkatarrer med ökad bildning af saltsyra i
magsäcken (hyperaciditet af magsaften), vid
magsår, vid kroniskt dyspeptiska tillstånd,
där magsaftafsöndringen ej är för nedsatt
o. s. v. Äfven vid kroniska tarmkatarrer verkar
det välgörande. Där förhållandena ej tillåta
den sjuke att besöka K., brukar man förordna
en sådan kur vid inhemska kurorter eller i
hemmen. Uti K. begagnas många badformer till
underhjälpande af kuren. Kurtiden varar 1 maj–1
okt. Kurgästernas antal är omkr. 45,000. Dessutom
utsändas i marknaden omkr. 2,5 mill. flaskor
karlsbadvatten och 70–80 tusen kg. salt. En rik
litteratur finnes om K., såväl själfständiga
arbeten som tidskriftsuppsatser. På
svenska finnes "Karlsbad. En vägvisare
för kurgäster" (1886) af E. Kleen.
J. F. N. Ln.

Karlsbadbesluten (ty. die Karlsbaderbeschlüsse)
kallas de reaktionära aftal, hvilka under
intryck af den skräck, som mordet på den inom
den tyska frisinnade studentvärlden som
liberal affälling betraktade författaren von
Kotzebue (se d. o. 1) framkallat, ingingos
på de s. k. Karlsbadkonferenserna (6–31
aug. 1819) mellan ombud för tio tyska stater
och därpå (20 sept. s. å.) bekräftades af
tyska förbundsdagen. De inneburo tillsättande
af en provisorisk exekutivkommitté för
förbundsbesluts verkställande, inrättande af
sträng öfvervakning af universitetslärarnas
och studenternas politiska hållning, skärpt
censur öfver den periodiska pressen och böcker
af mindre omfång än 20 ark, upprättande af en
centralundersökningskommission i Mainz rörande
revolutionära stämplingar {demagogische
umtriebe
) samt en absolutistisk tolkning af
förbundsaktens 13:e artikel om införande
af landsständer. Först 2 april 1848 upphäfde
förbundsdagen, därtill nödgad af vorparlamentet,
dessa länge mot alla tysknationella
frihetsrörelser hänsynslöst använda beslut.
V.S-g.

Karlsbadkonferenserna. Se Karlsbadbesluten.

Karlsbadplommon, bot. Se Plommon.

Karlsbadsalt, farm. med., förekommer i handeln af
två slag, äkta och konstgjordt. Äkta karlsbadsalt,
Sal thermarum caroliniensium genuinum
(l. Sal carlsbadense genuinum, som förr ingick
i Pharmacopoea suecica), beredes i Karlsbad i
stor skala genom sprudelvattnets afdunstning
i stora kopparpannor, hvilka uppvärmas genom
Sprudelns egen värme. Därvid utkristalliserar
natriumsulfat jämte en liten mängd soda och
koksalt, men af dessa båda salter stannar största
delen kvar i moderluten, som ej afdunstas
vidare. Sådant äkta karlsbadsalt är således
ett "orent glaubersalt", emedan det består
hufvudsakligen af natriumsulfat (glaubersalt) med
en obetydlig mängd (sammanlagdt 0,8 proc.) af
soda och koksalt. Det äkta karlsbadsaltet skall
bestå af färglösa, torra, i vatten fullständigt
lösliga kristaller. F. ö. lär en stor del af
handelns s. k. äkta karlsbadsalt vara beredd
genom upplösning af 8 dlr natriumsulfat, 1 del
natriumbikarbonat och 1/4 klornatrium i vatten,
hvarefter den filtrerade lösningen lämnas att
kristallisera. – Konstgjordt karlsbadsalt, Sal
carlsbadense factitium
Sv. farmakopén, är en
blandning af 44 delar torkadt natriumsulfat
med 36 delar natriumbikarbonat, 18 delar
klornatrium och 2 delar kaliumsulfat, hvar för
sig pulveriserade. Det utgöres af ett hvitt,
kristalliniskt, i vatten lösligt pulver. I
Sv. farmakopén ingår numera endast det
konstgjorda karlsbadsaltet. – 6 gr. däraf
till 1 liter vatten ger en blandning, som
har ungefär samma salthalt som naturligt
karlsbadvatten. Medlet användes i stället för det
dyrare karlsbadvattnet företrädesvis som lindrigt
afföringsmedel samt vid kronisk magkatarr. Dosen
är 1–2 teskedar i 1 à 2 glas varmt vatten.
O. T. S. (C. G. S.)

Karlsbadvatten. Se Karlsbad.

Karls batteri, vid Göta älfs södra strand mellan
Billingen och Käringberget, anlades i början
af 1700-talet till skydd för inloppet till
Göteborg och iståndsattes 1719, men fick sedan
förfalla.
L. W:son M.

Karlsborg, fordom fäste i Bohus län, som
troligen låg vid gården Röe i Bro socken af
Sotenäs härad utmed Åby-fjorden, anlades på
1450-talet af riksmarsken Tord Bonde, hvilken
där mördades 1456 af sin underfogde. Det
uppkallades efter Tords frände konung Karl
Knutsson. Då Gustaf I 1523 lät intaga norra
Bohus län (Viken), eröfrades äfven K., hvilket
af honom ytterligare befästes. Arbetet därmed
fortgick till 1527, då Gustaf, på grund af den
danske konungen Fredrik I:s föreställningar,
befallde, att det skulle upphöra. Då Kristian
II 1531 inbrutit i Viken, intog han borgen, 13
dec., och förstörde den i grund. Vintern 1569–70
försökte Johan III att bemäktiga sig den klippa,
hvarpå K. legat, hvilken han ämnade ånyo befästa
för att därigenom få en motpant för Älfsborg,
men företaget misslyckades. Därefter råkade det
forna K. alltmer i glömska, och slutligen visste
man ej längre, hvar det varit beläget. Vid Röe
finnas emellertid lämningar efter svaga murverk
å en numera af en igengrodd vallgraf omgifven
klippa, hvilken höjer sig nära hafsstranden. På
en utskjutande spets igenkänner man grundvalen
af ett rundt torn, hvilket liksom de öfriga
murverken uppförts af groft tegel,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:31 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0563.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free