- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
1073-1074

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karlsburg - Karlsburg 1. Fästning och kunglig fristad (Ung. Gyulafehérvár, rum. Belgrad) - Karlsburg 2. Fordom fästning och stad i svenska hertigdömet Bremen - Karlsby - Karlsdal - Karls graf - Karlsgrottan - Karlshamn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

katedralen (S:t Michael), där flera af de
siebenbürgske furstarna ligga begrafna,
och har ett på inkunabler rikt bibliotek, ett
astron. observatorium, många kyrkor, kloster
och kaserner, ett obergymnasium, biskopligt
seminarium samt berömd vinodling. K. ligger
på samma ställe som den romerska kolonien
Apulum (under medeltiden Alba Julia) och
var residens för de gamle vojvoderna och
furstarna af Siebenbürgen, bl. a. Bethlen
Gabor. Fästningen K., en bastionerad sjuhörning,
uppfördes 1715–38 under kejsar Karl VI efter
en plan af prins Eugen och uthärdade 1848–49 en
långvarig belägring. – 2. Fordom fästning och
stad i svenska hertigdömet Bremen, på en udde,
som Geeste vid sitt utflöde i Weser bildar
med denna flod. Fästningen byggdes 1672–-75 af
generalkvartermästaren Johan Mell efter af honom
uppgjord ritning och kallades till en början
Geestendorf, sedan Karlstadt samt slutligen
K. Som en yttre befästning bibehölls den gamla,
på en holme i Geestes mynning liggande Lehe
skans
. Mell förordnades till kommendant
på K., som i nov. 1675 började belägras af de
allierade och i jan. 1676 uppgafs. Sedan Bremen i
fredsslutet återlämnats till Sverige, beslöts på
framställning af 1680 års fästningskommission,
att K. skulle raseras, men generalguvernören
H. Horn lät reparera dess försvarsverk, till
hvilkas ombyggnad Dahlbergh sedan uppgjorde
ritning, och N. Tessin anbefalldes uppgöra
desseiner såväl till publika hus som till "hus
och fasciater mot gatorna". Man ville nämligen
nu, att K. skulle blifva handelsstad. Med
stadens utveckling gick det emellertid långsamt,
och dess försvarsverk fingo förfalla. 1698
anbefalldes Dahlbergh att inkomma med såväl
befästningsdessein som ny stadsplan, men
kriget kom hindrande i vägen, och endast
obetydliga reparationsarbeten utfördes 1700,
1708 och 1711–12. K. föll utan motstånd 1712
i danskarnas händer och förstördes 1717 af en
öfversvämning. På K:s plats är nu Geestemünde
beläget.
1. J. F. N. 2. L. W:son M.

Karlsby, kronopark i Godegårds, Tjällmo och
Kristbergs socknar, Finspånga läns och Bobergs
härad, Ombergs revir, Östergötlands län,
har bildats genom inköp af åtskilliga hemman
och hemmansdelar jämlikt k. br. 8 dec. 1899,
23 febr. och 30 nov. 1900, 31 jan. 1902 samt
4 april 1903. Benämning (tills vidare) enligt
Domänstyrelsens beslut 2 okt. 1903. Areal
6,306 har.
M–g.

Karlsdal, kapellförsamling i Örebro län under
Karlskoga, Karlstads stift, Visnums kontrakt. 634
inv. (1909).

Karls graf, kanal vid Vänersborg mellan den med
Vänern sammanhängande sjön Vassbottnen samt
Göta älf. Kanalen, medelst hvilken fallen
vid Rånnum och Önafors kringgås, byggdes
af Karl IX och var den första anläggningen
af detta slag i Sverige. Den har sedermera
flera gånger blifvit ombyggd i sammanhang med
Trollhätte kanal (se d. o.). Längd 3,6 km.
A. G.*

Karlsgrottan. Se Erpfingen.


illustration placeholder
Fig. 1. Karlshamns vapen.


illustration placeholder
Fig. 2. Situationsplan af Karlshamn.


Karlshamn, stapelstad i Blekinge län, vid den
lilla Mieåns utlopp i Östersjön, således vid
södra ändan af den dalgång, hvars naturskönaste
del utgöres af den till staden gränsande
Asarumsdalen. Större delen af staden ligger på
åns östra strand; den del, som ligger v. om ån,
kallas Nya staden. Stadens område omfattar 572
har. De bebyggda tomternas antal 1909 var omkr.
600, boningshusens 540. Stadens jord är satt till
2 mtl. Folkmängden var vid 1909 års slut 7,317 pers.
och hade på de sista 25 åren ökats med endast 10
proc. Sammanlagda taxeringsvärdet 1909
var 15,514,400 kr., hvaraf 186,100 kr. å
jordbruksfastighet och 569,400 kr. stadens
egendomar. Med sina raka, tämligen breda gator,
sina regelbundna kvarter och nätta hus gör staden
ett mycket behagligt intryck. Hufvudgatorna
gå parallellt från n. till s. och skäras
vinkelrätt af tvärgatorna, hvilka flerstädes
äro ganska branta till följd af den brutna
terrängen. Nämnvärda offentliga byggnader
äro kyrkan (till hvilken ritningar uppgjorts af
Erik Dahlbergh och som invigdes
1702; se fig. 4), rådhuset (fullbordadt
1900; se å fig. 3), tullhuset, det nya
stadshotellet (1908), folkskolehuset (1909),
elektricitetsverket (1899), den i hamnparken
förlagda badinrättningen (1903), saluhallen
(1908) och den för Blekinge och Gottlands
län gemensamma anstalten för sinnesslöa barn
(1907). 1902 fullbordades stadens vattenverk för
en kostnad af omkr. 550,000 kr. I stadsområdets
norra del, v. om järnvägsstationen, ligger på en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:50:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbm/0565.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free