- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
1085-1086

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karlskrona

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(1,7 mill. kr.), en hattfabrik (nära 1/2
mill. kr.), en tobaksfabrik (450,000 kr.),
ett ullspinneri och väfveri (770,000 kr.,
oberäknadt tillverkningen vid en filial
vid Svängsta), en lampfabrik (340,000
kr.) och en träförädlingsfabrik (250,000
kr.). S. å. funnos i staden 159 handtverkare
med 405 arbetare och en för bevillning (1908)
uppskattad inkomst af handtverksdriften af
318,270 kr., 196 handlande med 438 biträden
och en till 758,530 kr. uppskattad inkomst af
handelsrörelsen. Hamnen, som under de senare
åren högst väsentligt utvidgats mot ö. fram till
Stumholmssundet, skyddas af kringliggande öar
och lämnar betydande kajutrymme. Staden står
i liflig ångbåtsförbindelse med de flesta
svenska kuststäder samt Köpenhamn, Lybeck,
Hamburg och Stettin. Dessutom finnes daglig
ångbåtsförbindelse med Lyckeby, Nättraby
samt östra och västra skärgården. Hamnen
besöktes 1907 af 2,626 fartyg om 711,037 ton
(af hvilka 559 fartyg om 115,639 ton i utrikes
fart), hvilka i hamnafgifter erlade 40,493
kr. Tulluppbörden uppgick till omkr. 522,000
kr. Stadens handelsflotta bestod s. å. af 1
segelfartyg om 361 ton och 4 ångfartyg om 735
ton. Genom Karlskrona–Växjö, Mellersta Blekinge
(Blekinge kustbanor) och östra Blekinge järnvägar
står K. i förbindelse med Växjö, Kristianstad
och Kalmar. Från dessa järnvägar leda spår till
Skeppsbrohamnen, och från Karlskrona–Växjö
järnväg är genom en tunnel (se fig. 7)
under Stortorget och Amiralitetstorget ett
järnvägsspår draget in till kronovarfvet, som
upptar en betydande areal af stadens område (se
nedan). Om befästningarna åt sjö- och landsidan
se nedan. Stadens egna industriella verk
representeras af vattenlednings-, elektricitets-
och renhållningsverk, det sistnämnda ordnadt
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det
s. k. Eskilstunasystemet. Bland penninginstitut
må nämnas Blekinge bank, Sparbanken, Lifränte-
och kapitalförsäkringsanstalten i Blekinge
samt af delningskontor af Riksbanken, Smålands
enskilda bank och Bankaktiebolaget Södra
Sverige. Bland välgörenhetsinrättningar
må framhållas Karlskrona frivilliga
fattigvårdsförening, Föreningen för
skollofskolonier och fattiga skolbarns
bespisande, sjukhem, sjömanshem, barnkrubba,
mjölkdroppe, arbetsstuga, barnhem, skyddshemmet
för abnorma kvinnor samt barnbördshus
och sjömanshem. Staden har lasarett och
epidemisjukhus. För undervisningen finnas högre
allmänt läroverk för gossar (med både latin-
och realgymnasium), högre elementarläroverk för
flickor, teknisk yrkesskola, skeppsgosseskolan
samt många folkskolor, däraf flera inrymda i ny
uppförda ståtliga byggnader. I staden utgifvas
"Karlskrona-tidningen Karlskrona veckoblad",
Sveriges äldsta landsortstidning (sedan 1754),
och "Blekinge läns tidning" (båda 6 ggr i
veckan), vidare "Blekinge folkblad" och "Ronneby
tidning" (3 ggr), "Nykterhetsfolkets tidning"
(1 gång i månaden) samt "Blekingeposten"
(1 gång i veckan), "Månadsblad för Kristliga
föreningen af unga män" (9 ggr årligen) samt
"Tidskrift i sjöväsendet" (6 ggr årligen). I
kyrkligt hänseende är staden delad i två
församlingar: K. stadsförsamling
(bildad 1847 af de gamla Storkyrko- och Tyska
församlingarna; om den senare se H. Johnsson,
"Karlskrona tyska församling. En historik",
1909), med 16,405^inv. (1909), utgör ett
regalt-privilegieradt pastorat och har två kyrkor
(de ofvannämnda Fredriks- och Heliga trefaldighetskyrkorna),
K. amiralitetsförsamling; med
11,018 inv. (1909), hufvudsakligen flottans fast
anställda personal med familjer, utgör jämväl
ett regalt-privilegieradt pastorat. 1682–1826
var i staden ett amiralitetskonsistorium med
en superintendent som ordf. I staden finnas
dessutom en mosaisk församling, med 37 medlemmar
(1909), och flera frireligiösa samfund med egna
samlingslokaler. Staden har hittills sändt 1
representant till riksdagens Andra kammare. I
K. äro, utom största delen af flottan, förlagda
Karlskrona grenadjärregemente, Karlskrona
kustartilleriregemente och Göta ingenjörkårs
fästningskompani. Befälhafvande amiralen
och stationsbefälhaf våren i K. är tillika
kommendant i K. fästning, som omfattar samtliga
befästningar och andra försvarsanstalter å såväl
sjö- som landfronten.

illustration placeholder
Fig. 10. Del af örlogsvarfvet i Karlskrona.


Örlogsvarfvet uppstod i samband med stadens
anläggning, var i början förlagdt till Vämmö,
men omsluter f. n., skildt från staden genom en
hög gråstensmur, stadens södra strandområde från
Björkholmen i v. till Kungsbron i ö., jämte
öarna Lindholmen och Söderstjärna. Å varfvet
finnas förutom fartygen jämväl nybyggnads- och
reparationsverkstäder, dockor, fartygsbäddar,
mastkranar (jfr fig. 6), repslageri,
tackelkammare, ämbetslokaler samt ett flertal
förrådsbyggnader m. m. Bland verkstadsbyggnaderna
må särskildt nämnas stora verkstadsbyggnaden
(uppf. 1872–74) för nybyggnad och reparation af fartyg,
artilleriverkstaden och torpedverkstaden (under
uppförande), som erhåller erforderlig kraft från
en inom stora verkstadsbyggnaden anlagd elektrisk
kraftcentral. Sju torrdockor finnas. Den äldsta,
den s. k. Gamla dockan l. Polhems docka, förlagd
till Lindholmen (se fig. 2) och utsprängd i
berget samt fordom ansedd som ett mästerverk
i sitt slag, tillkom på initiativ af amiralen
K. H. Wachtmeister, är konstruerad af Polhem och
K. Sheldon, byggdes 1716–24, men har under årens
lopp undergått åtskilliga förändringar till både
djup och längd. Dess nuv. dimensioner äro: längd
75,30 m.; bredd i portöppningen 15,30 m. och
djup å porttröskeln under medelvattenytan
5,42 m. Utpumpning af vatten ur dockan
verkställdes i början med paternosterverk,
som drefs med handkraft. Sedan 1848 är dockan
försedd med ångpump. 1758 påbörjades under
öfverdirektör Thunbergs och löjtnant Fellers
ledning anläggandet af två af de fem,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:50:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbm/0571.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free