- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
1087-1088

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karlskrona

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

n. om stora verkstadsbyggnaden belägna,
dockorna. De båda första dockorna (fig. 8)
fullbordades 1792. De voro öfvertäckta med skjul,
hvilande på höga stenpelare. (Den sista af dessa
öfverbyggnader refs l900.) En för utförande af de
öfriga dockorna bildad särskild kår sammanslogs
1814 med Mekaniska kåren. Den 3:e dockan
(påbörjad 1797; fig. 8) fullbordades 1802,
den 4:e (grundlagd 1801, men å hvilken arbetet
hvilade till 1843) och den 5:e (grundlagd 1846)
fullbordades 1850. Ett par af dockorna har
efter hand undergått förändringar till djup
och längd. Å västra delen af varfvet byggdes
1899–1903 Oskar II:s docka, sprängd i berget
med murade portfalsar och delvis murad tröskel;
den är försedd med två centrifugalpumpar för
elektrisk drift, till hvilka kraften erhålles
från stora verkstadens kraftcentral. Om dockornas
dimensioner se Docka, sp. 602. Bland det 40-tal
förrådsbyggnader, som finnas å varfvet, må nämnas
inventariekammaren n:o 1 (uppf. i slutet af
1700-talet efter ritning af K. A. Ehrensvärd),
artilleriinventariekammaren (å artillerigården,
uppf. 1904 uteslutande af sten och armerad
betong), hvari bl. a. flottans gevärsförråd
är förvaradt, och den till förrådsbyggnad
använda mastkranen af sten (uppf. 1804). Å
Lindholmen förvaras en samling gallionsbilder (se
Gallionsbild med fig.). 1903–06 byggdes å varfvet
den omkr. 750 m. långa s. k. mobiliseringskajen
af sten, hvarigenom varfvet fått ett välbehöfligt
kajutrymme och välbehöflig hamnbassäng af
erforderligt djup. Flottan har gnisttelegrafstation
på Lindholmen; den öppnades 15 juli 1910
till allmänt bruk, Sveriges första station för
trådlös telegrafering.

Den ö, Trossö, hvarå staden förnämligast är
anlagd, utgjorde fordom 3/8 mtl skatte under
Augerum och tillhörde på 1500-talet en bonde
vid namn Offe Månsson. 1679 egdes ön jämte
kringliggande holmar af skattebonden Vitus
Andersson, som måste afstå densamma till staten
(1686 fick han dock efter öfverenskommelse 1,000
dal. smt). 12 nov. 1679 hade nämligen Karl XI
resolverat, att en örlogshamn och stad skulle
där anläggas, och Dahlbergh anbefalldes samtidigt
att utarbeta ritningar härför, hvarjämte han och
Tessin skulle uppgöra desseiner till kyrkor,
skolor, arsenal och rådhus m. fl. allmänna
byggningar. 10 aug. 1680 erhöll staden
privilegier som stapelstad. Ronneby borgare
uppmuntrades att bosätta sig i K., och staden
gynnades genom flera års tullfrihet m. m. 1680
utförde Stuart situationsmätning, utarbetade den
första kartan och utstakade staden samt byggde
broar mellan Vämmö, 4 holmar och Trossön. 1711
rasade pesten i K., 1789–90 bortrycktes öfver
6,000 människor af smittsamma sjukdomar, som
spridts från flottans folk, och 1790 förstördes
största delen af staden genom en eldsvåda.

K. var från början afsedt att blifva
hufvudstation för örlogsflottan, och
anstalter härför började genast vidtagas,
hvarjämte större delen af flottan förlades
där; men redan 1683 fördes den till Kalmar, dit
samtidigt Amiralitetskollegium förflyttades från
Stockholm. Redan i slutet af s. å. återfördes
dock de flesta skeppen till K., men först
1689 förlades där återstoden af flottan samt
Amiralitetskollegium, hvilket emellertid
återflyttades till Stockholm 1776, under det
att K. fortfor att vara flottans hufvudstation.

K. egde som örlogshamn ett af naturen
synnerligen gynnadt läge. Fastlandet beskrifver
där mellan Almö och Möckelö uddar en stor ingående
bukt, framför hvilken i en motsvarande båge
ligger ett bälte af öar (se kartong å fig. 2),
inom sig inneslutande en af världens största
och bästa hamnar af nära 20 km. längd och
5 à 10 km. bredd. Som staden ligger på en
ö, skild från fastlandet genom Vämmö och
mellanliggande sund (jfr fig. 9), var den äfven
från landsidan jämförelsevis lätt att skydda
mot fientligt anfall. Samtidigt med beslutet om
örlogsstationens anläggande anvisades medel till
påbörjandet af nödiga befästningar, till hvilka
Dahlbergh redan uppgjort desseiner. Arbetena
leddes från början af Stuart och skulle utgöras
dels af försvarsverk å ömse sidor om södra
l. stora inloppet emellan Kungsholmen (se
d. o.) och Aspön, där Drottningskär (se
d. o.) anlades, dels af en sammanhängande hamn-
och stadsbefästning, till hvilken Dahlbergh
uppgjorde ritning (i betydligt sammandraget
skick 1683 fastställd af K. M:t); men samtidigt
framlades en plan till ett "slutningsverk" mellan
kronohamnen och staden. Förläggandet af flottan
till K. hade emellertid motarbetats från olika
håll, och slutligen omstämdes Karl XI själf, så
att befästningsanslaget indrogs 1684, men 1689
upptogos arbetena åter på de båda sjökastellen
Kungsholmen och Drottningskär samt kronohamnens
sjöfront, där särskildt den egentliga sjölinjen
samt flygelverken Göta Lejon och Kungshall (se d. o.)
fullföljdes, men den storartade
stadsbefästningen kom ej till utförande, utan i
dess ställe fastställdes 1694 slutningsverket,
som s. å. påbörjades och skulle utgöras af 3
bastionerade fronter med runda torn på de 2 östra
kurtinernas midt samt i v. anslutning till det
sjöfronten tillhörande verket Drottninghall. 1699
gillades Stuarts förslag till svagare profil för
slutningsverket, hvars kurtintorn sedermera
utbyttes mot småbastioner. Arbetena gingo
emellertid långsamt, och 1709–14 måste därför en
mängd provisoriska verk och batterier utföras
såväl på själfva Trossön i "gatumunnarna" som
på Stora och Lilla Björkholmen, Pantarholmen,
Vämmö, Stumholmen och Ekeskär, hvarefter både
nya och gamla verk bestyckades med tills. 134
pjäser, hvartill kommo 11 defensionsfartyg med
300 kanoner. 1715 byggdes dessutom ett batteri
Getskär (se d. o.), strax s. ö. om K. Af ett
1724 års fästningskommissions förslag utfördes
blott en linje med redutt å Pantarholmen samt
till försvar anordnade krutmagasin å Möllarholmen
och Ljungskär. Af de permanenta arbetena vid
staden och å kastellen, blef emellertid föga
gjordt, och 1770 års sekreta utskott nöjde
sig med att påyrka Kungsholmens färdigbyggande
till påföljande riksdag; de öfriga 6 inloppen
finge försvaras af fartyg. 1789 sattes alla då
befintliga verk i försvarsstånd och bestyckades,
hvarjämte batterier byggdes på södra udden
af Stora Björkholmen, vid stranden nedanför
Amiralitetskyrkan, på Hästholmen och på Hästö,
hvartill kom försänkning af Båldösund. Från
1791 fortsattes återigen de permanenta arbetena;
och 1819 års kommitté ansåg, att vid K. skulle
bl. a. örlogsetablissemanget fullständigt
omslutas samt verken åt landsidan på Vämmö
fullbordas. 1822 bestämdes, att K:s befästningar
skulle förstärkas enligt en 1820 fastställd
plan, som omfattade Drottningskärs förstärkning,
nytt verk å Västra Hästholmen samt några torn
och batterier för inre reddförsvaret; och 1836

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:50:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbm/0572.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free