- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
1113-1114

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karmin - Karminativa medel - Karmindomherren - Karminsyra - Karmosin - Karmosinormen - Karmsund - Karmsvärd - Karmö - Karnak

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utkokning af koschenill med alunlösning. Det
utgöres af karminsyra, af ännu outredd
sammansättning, med smärre mängder lerjord
och kalk, samt nyttjas till färgning af
papper och konditorivaror, som vattenfärg
o. s. v. - Om indigokarmin se d. o.
P.T.C.*

Karminativa medel (af lat. carminare, eg. karda
ull, rensa), med. Se Carminativa.

Karmindomherren, zool. Se Domherresläktet,
sp. 661.

Karminsyra, kem., det färgande ämnet i koschenill
(Coccus cacti), är i rent tillstånd sammansatt
enligt formeln C22 H22 012 och bildar ett
purpurbrunt, efter sönderrifning praktfullt rödt
ämne, som vid kokning med syror sönderdelas
i socker och karminrödt, C11 H12 07, hvarför
karminsyran hör till glykosidernas grupp.
P.T.C.*

Karmosin (ty. karmesin, fr. cramoisi, af
arab. kermes; se Karmin), ett slags mörkröd
färg, som beredes af koschenill. - Karmosinlack,
detsamma som florentinlack (se d. o.).
(H. E.)

Karmosinormen, zool. Se Elaps.

Karmsund. Se Karmö.

Karmsvärd, bygnk. Se Dörne.

Karmö, ö i Ryfylke fogderi, Stavanger amt,
Norge, skild från fastlandet genom det smala
Karmsund. Areal 176 kvkm. 11,330 inv. (1900).
Ön är kal och full af klippor, men utan större
höjder. Där ligga hufvudkyrkorna i 4 pastorat
och lastageplatserna Skudesnæshavn och
Kopervik samt Visnæs kopparverk; detta var i
gång 1865-94 och egdes först af ett belgiskt,
senare af ett franskt bolag. Ön, som under
medeltiden hette Kormt (isl. Kormt), är rik
på historiska minnesmärken och omtalas mycket
ofta i sagorna. Särskildt nämnes kungsgården
Agvaldsnäs (se d. o.) med tillhörande kyrka,
ett af de 14 kungliga kapellen. Efter reparation
1840 är den fortfarande i bruk. Utanför står en 7
m. hög bautasten, kallad "Jomfru Marias synaal".
O. A. Ö.

Karnak, en liten, på östra Nilstranden i Öfre
Egypten (673 km. s. om Kairo) belägen by, hvilken
jämte det strax s. därom belägna Luksor intager
den plats, som förr upptogs af det praktfulla
Tebes östra hälft, har i vår tid vunnit ett
vidtberömdt namn genom sina tempelruiner, de
mest storartade, som Egypten eller något annat
land har att uppvisa. Då man, på väg från Luksor
till K., närmar sig det stora Amonstemplet (plan
i art. Byggnadskonsten, sp. 706, nuv. utseende
pl. I, fig. 3 i art. Egypten), passerar man
Ptolemaios Euergetes’ pylon, med bilder af honom
och hans gemål Berenike. Det stora templet -
hvars grundläggning går tillbaka åtminstone
till början af 12 :e dynastien (omkr. år 2000
f. Kr.), ehuru man under K:s grund upptäckt
lämningar efter ett mycket äldre tempel, som
härrör kanske från 5:e årtusendet f. Kr. -
uppfördes hufvudsakligen af 18 :e dynastiens
konungar (i 16:e-14:e årh. f. Kr.) och
erhöll tillbyggnader, dyrbara skulpturer och
viktiga inskrifter af en mängd efterföljare,
företrädesvis 19:e dynastiens stora regenter
(Seti I och Ramses II), men äfven långt senare
under Ptolemaiernas tid. Det bildar en aflång
rektangel af ända till 350 m. längd samt 90-100
m. bredd. Till ingångsportalen (pylonen), som
utgör rektangelns ena åt n. v. vettande kortsida
och ligger omkr. O,5 km. från flodstranden,
leder en "dromos" (öppen gång, aveny) af
kriosfinxer. När man passerat mellan pylonens bägge
torn, af hvilka det ena ännu bibehåller sin
ursprungliga höjd, 43,5 m., inkommer man på
en öppen (103 m. bred, 84 m. djup), af pelare
och statyer prydd gård (från 22 :a dynastien)
och därefter, genom en andra pylon (Ramses
I:s), in i den stora tempelsalen (103 m. bred,
52 m. djup), den största och praktfullaste af
alla Egyptens monumentala fornlämningar. Det
numera försvunna taket uppbars å de tre omkr. 24
m. höga midtskeppen af 12 massiva pelare om 3,5
m. genomskärning och 21 m. höjd (utom plint och
abakus), å sidorna af 122 något smalare och lägre
(13 m.) pelare, ordnade i 7 rader på ömse sidor
om midtskeppen. En tredje pylon (från Amonhotep
III:s tid, nu fullständigt förstörd), som afslutade
salen i ö., leder till en jämförelsevis smal,
öppen gård, som varit prydd med fyra obelisker af
röd granit (af hvilka en, 23 m. hög, kvarstår),
och från denna kommer man genom en fjärde pylon
(nu mycket förfallen) in i "pronaos" (portik),
omgifven af osiris-pelare med Thotmes I:s namnchiffer.
Där finnas två röda granitobelisker, af hvilka den vänstra,
ännu upprätt stående och bärande Thotmes I:s dotters,
Makere-Hatsepsus, namn, är näst Lateranobelisken
i Rom den största i världen (nära 30 m. hög, 2,65
kvm. grundyta). En femte, mindre pylon (äfven den
liksom den föreg. från Thotmes I:s tid) leder
till den öppna plats, på hvars främre del det
numera till större delen förstörda sanktuariet
(adytum) är beläget. Sanktuariet, förvaringsort
för den heliga båten, inbyggdes i senare tid i
en sal från 18:e dynastien och ligger till en del
i grus; taket är instörtadt; väggarna äro innan
och utan täckta med reliefer, hvilkas färger äro
delvis bevarade. De samtliga mer eller mindre
förstörda gemaken på ömse sidor voro byggda af
drottning Makere. Den med byggnadsgrus betäckta
lägre platsen ö. om sanktuariet är allt hvad som
återstår af det äldsta templet från mellersta
riket (1l:e och l2:e dynastierna). Öster därom
ligger Thotmes III:s stora festtempel: en stor
festhall, en treskeppig basilika (44 m. bred,
16 m. djup) med 52 pelare och på ömse sidor
flera mindre rum, bl. a. "förfädrens sal",
så kallad efter den berömda relief (1843
förd till nationalbiblioteket i Paris), som
föreställer Thotmes III bringande gåfvor
åt sina 56 företrädare. Bakom festhallen
afslutas det stora templet af en mängd mindre
rum i förstördt skick. Utom detta i sitt
slag allenastående monument, som innehåller
ovärderliga skatter af skulpturer och inskrifter
(t. ex. Pentaurs berömda dikt om Ramses II:s
segerrika strider i Syrien, i synnerhet
mot chetafolket), eger K. flera andra tempel
och byggnader, af hvilka ett från Amonhotep
III:s tid är det mest betydande, men till stor
del blott under formen af en massa kolossala,
med hieroglyfer prydda stenblock. Marken rundt
omkring templen är betäckt med kullstörtade
pelare och obelisker, ramlade tak, afbrutna
kapitäl, stympade statyer, delar af lejon,
androsfinxer och andra djurfigurer af svart
och röd granit. Endast med svårighet kan man
komma fram mellan dessa groteskt uppstaplade
stenmassor. Gräfningar i ruinerna och restaurering
af dem, bl. a. i den stora pelarsalen, där 1899
11 pelare störtade omkull, ha de senaste årtiondena
företagits under ledning af fransmannen Legrain. Jfr
Mariette, "Karnak, étude historique et archéologique" (1875).
H. A.*



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:55:39 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0585.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free