- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
1115-1116

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karnal - Karnal 1. Distrikt i divisionen Delhi, Punjab, Indien - Karnal 2. Hufvudstad i distriktet Karnal, Indien - Karnallit (Carnallit) - Karnap, hängtorn l. altantorn - Karnap, preussisk by nära Essen - Karnata l. Karnataka - Karnaubavax - Karnaval - Karneades

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Karnal [kana’l]. 1. Distrikt i divisionen
Delhi, Punjab, Indien, begränsadt i
ö. af floden Jumna. 6,320 kvkm. 883,225
inv. (1901). – 2. Hufvudstad i nämnda
distrikt, 11 km. från högra stranden af
Jumna. 23,559 inv. (1901). Bomullsindustri,
Wbg.

Karnallit (Carnallit), miner., mineral,
som 1856 af H. Rose upptäcktes bland saltprof
från Stassfurt nära Magdeburg. Det är ett
dubbelsalt mellan kalium- och magnesiumklorid,
hvars kemiska sammansättning motsvaras af formeln

K Mg Cl3 + 6 H20.

Saltet är färglöst eller rödfärgadt af
inblandad järnoxid och löses med lätthet
i vatten samt upptager ur luften fuktighet
och flyter sönder. Vid Stassfurt bildar det
mäktiga lager i öfre delen af därvarande, till
permiska systemet hörande saltformation. Det
träffas äfven i Persien. I början ansågs
detta ämne ej allenast värdelöst, utan äfven
skadligt för de underliggande saltlagren. Numera
tillvaratages det i ofantlig skala. Karnalliten
bildar vårt viktigaste kali-råmaterial. 1900-04
brötos årligen i medeltal öfver 1,8 mill. ton
karnallit i de tyska kaliverken, hvaraf nära
9/10 användes till tekniska ändamål, återstoden
till jordbruket. Karnallit är uppkalladt
efter den om det preussiska bergsbruket högt
förtjänte Rudolf von Carnall (f. 1804, d. 1874),
1855-61 direktör vid oberbergamtet i Breslau.
A. E. N.*

Karnap, ett med tak och fönster försedt
altan- eller tornlikt utsprång från en
större byggnad, stundom kalladt altantorn,
hängtorn. Ett karnap hvilar vanligen på från
väggen framspringande konsoler eller på en
utefter densamma uppdragen pelare; stundom är det
dock direkt neddraget ända till marken. Karnap
förekomma å senare medeltidsbyggnader,
äfvensom ofta i den nordiska (tyska,
holländska, danska) renässansen. I Sverige
var bl. a. Gripsholms slott fordom försedt
med flera karnap (ett restaureradt se Gripsholm,
fig. 2). Ett gammalt sådant (ett
s. k. burspråk; se d. o. med fig.) finnes ännu
å huset n:r 51 vid Kornhamnstorg i Stockholm,
i hvilken stad nya liknande utbyggnader ej
längre äro sällsynta. – Ordet karnap förekommer
hufvudsakligen i äldre skrifter och härledes
af mlat. canapeum, som urspr. betecknade
ett myggnät (jfr Kanapé), men slutligen ett
af förhängen på alla sidor omslutet rum.
Upk.*

Karnap, by i preussiska reg.-omr. Düsseldorf(Rhenprovinsen), nära Essen. 4,755
inv. (1900). Stenkolsgrufvor.
J. F. N.

Karnata l. Karṇāṭaka, sanskritisk
namnform (eg. dravidiskt ord med bet. "svart
land") för det folk af dravidisk stam i
Syd-Indien, som vanligen går under benämningen
Kanarese l. Kanaresiska folket (se Dravida,
sp. 836) och ett gammalt hindurike, som sträckte
sig från Gandigama till Kap Comorin och
upplöstes på 1000-talet. Det nuv. 1. Karnatik (Carnatic)
i södra delen af presidentskapet
Bombay, med nära 3 mill. inv. och hufvudort
Hubli, omfattar det gamla Karṇāṭa jämte Chota och
Pāṇḍya och var en del af det af Vetala grundade
rājpūtriket Vijayanagar med hufvudstaden
Vijayavanpura, som i midten på 1500-talet
eröfrades af de muhammedanske härskarna af
Vijapur och Golkonda och sedan införlifvades med
Aurangzibs (1686) rike. Omkr. 1750 var
K. en nästan själfständig småstat under
navaben af Arkot; 1856 införlifvades det med
det brittisk-indiska riket.
2. Karnatik är
äfven namn på ett landskap i presidentskapet
Madras vid Bengaliska viken och omfattar
distrikten Nellor, Chengalpat, norra och södra
Arkot, Salem, Trichinopoli, Tanjore, Madura
och Tinnivelli med öfver 18 mill. inv. af
dravidisk stam talande tamil- och teleguspråk.
K. F. J.

Karnataka. Se Karnata.

Karnatik. Se Karnata.

Karnation (af lat. caro, genit. carnis, kött)
kallas inom målarkonsten återgifvandet af
färgen eller färgverkan hos de nakna delarna
af människokroppen.

Karnaubapalm, bot. Se Copernicia.

Karnaubavax, bot., kem., ett vax, som
erhålles af bladen af Copernicia cerifera
(se Copernicia). Det är hårdt och sprödt,
af smutsigt gulgrön färg och blir genom
gnidning glänsande. Blekt karnaubavax är
nästan hvitt. Smältpunkten ligger vid 83-91°.
Karnaubavax, som innehåller cerotinsyra
C26 H52 02, karnaubasyra C24 H48 02, dels fria,
dels förenade med myricylalkohol C24 H61 OH och
cerylalkohol C26 H53 OH, har stor användning
i industrien, såsom till vaxfernissor, i
skoputsningsmedel, i sigillack, till polering
af kaffebönor, i bonvax m. m. Ett liknande
vax erhålles af en annan palm, Ceroxylon (se
d. o.), men kommer sällan i handeln i Europa.
H. E. G. L-m.

Karnaval. Se Karneval.


illustration placeholder
Karneades. Efter en antik byst.


Karneades (grek. Karneades, lat. Carneades),
grekisk filosof, f. omkr. 214 i Cyrene i Afrika,
d. 129 f. Kr. i Aten, åhörde stoikerna och
akademikerna i Aten samt blef med tiden ledare af
Nya akademien, på hvars åsikter han dock tryckte
en särskild prägel, så att Cicero kunnat tala om
K. som stiftare af en "Tredje akademi". Jämte
stoikern Diogenes och peripatetikern Kritolaos
utförde K. 156 en politisk beskickning till
Rom och väckte därunder hos romarna intresse,
men tillika hos en och annan dygdig man, såsom
Cato, rädsla för den grekiska filosofien och
talarkonsten. K:s lärosatser
äro kända endast genom senare filosofers
skrifter. Åt den skeptiska riktning, i hvilken
Arkesilaos infört akademien, sökte K. ge större
fasthet, i det han icke blott, i strid mot
stoikerna och peripatetikerna, nekade möjligheten
af ett säkert kännetecken på sanningen, utan ock
uppställde grader af sannolikhet, allteftersom
en föreställning endast hänförde sig till något
föremål eller därjämte kunde sammanställas
med andra sammanhängande föreställningar eller
tillika rent af bekräftades af dessa. Stoikernas
gudsbegrepp synes han ha angripit hufvudsakligen
från synpunkten af dess antropomorfistiska
karaktär. Viljans frihet försvarade han, men
såg i "det rätta" endast en konventionell dygd,
emedan en i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:59 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0586.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free