- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
1135-1136

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karolinska mediko-kirurgiska institutet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och ögonläkekonsten; dessa föreläsningar upphörde
dock snart. Collegium medicum arbetade ifrigt på
att få en aflönad professur i anatomi inrättad i
Stockholm. A. Bäck utnämndes 1749 till anatomie
professor, men utan aflöning, och han tillträdde
aldrig sin professur. Det militära intresset
verkade därhän, att frågan om en anatomie
professur blef löst. I ett k. br. till Collegium
medicum af 10 aug. 1752 förordnades, att med
anledning af klagomålen öfver de vid armén och
flottan anställde fältskärernas okunnighet och
bristande insikter skulle en pålitlig och erfaren
anatomie och kirurgie professor i Stockholm
ju förr desto hellre tillsättas. Emellertid
anslogs ej lön till professuren förrän
1756, och s. å. utnämndes R. Martin till
anatomie och kirurgie professor. Denna
professur införlifvades kort efter Karolinska
institutets inrättande med detsamma, och om
man så vill, kan man räkna den 1752 inrättade
anatomiska professuren som institutets första
upprinnelse. Enligt den för anatomie professorn
1768 utfärdade instruktionen skulle han hålla
föreläsningar i anatomi och kirurgi, särskildt
för fältskärselever; äfven medici, som studerade
vid Serafimerlasarettet, plägade bevista
föreläsningarna. 1761 inrättades i Stockholm
en ny professur, nämligen i naturalhistoria
och farmaci, och till dess förste innehafvare
utsågs P. J. Bergius. Undervisningen i dessa
ämnen var afsedd dels för fältskärselever,
dels för apotekselever; äfven med. studerande
samt "åtskilligt hederligt folk af hvarje
stånd" (citeradt enligt Bergius’ berättelse
till Collegium medicum 1765) infunno sig vid
föreläsningarna i ämnet. 1790 ändrades denna
professur till en professur i medicin och
farmaci, och det ålades professorn att undervisa
äfven i medicin, särskildt i läran om febrar,
farsoter och fältsjukdomar. Undervisning åt
barnmorskor hade lämnats sedan 1706; 1755
infördes å Serafimerlasarettet undervisning i
obstetrik för läkare; först 1761 inrättades en
professur i obstetrik. Förste professorn i ämnet
blef D. von Schulzenheim; han fick till åliggande
att meddela undervisning dels åt läkare, dels åt
fältskärselever, dels ock åt barnmorskor. Äfven
de två sistnämnda professurerna uppgingo kort
efter Karolinska institutets instiftande i
detsamma. De tre professurerna i anatomi,
i farmaci och i obstetrik stodo under
öfverinseende af Collegium medicum. Det blef
stadgadt, att fältskärseleverna skulle begagna
sig af undervisningen vid de tre professurerna,
men på grund af fiendskapen mellan Collegium
medicum och Kirurgiska societeten, hvilken senare
förgäfves arbetat på att få till stånd en under
densamma lydande lärarbefattning i anatomi, sökte
societeten så mycket som möjligt undandraga sina
lärjungar från de under Collegium medicum stående
institutionerna. Sedan Serafimerlasarettet
1752 blifvit inrättadt, utfärdades 1753 ett
k. bref, hvari bestämdes, att ingen kunde bli
provinsialläkare, stads- eller regementsfältskär,
som ej förut åtminstone ett eller ett halft år
"varit uti lazarettet och derstädes vant sig vid
medicinska och chirurgiska operationerna". Först
1802 ålades det dock lasarettets öfverläkare
att meddela undervisning åt de studerande,
som följde sjukvården vid lasarettet. Den
hundraåriga striden mellan Collegium medicum
och Kirurgiska societeten slutade först 1797,
då Kirurgiska societeten upplöstes eller, om man
så vill, uppgick i Collegium medicum. Medicin
och kirurgi skulle nu vara förenade, men det
blef ingalunda så, ty med. doktorsexamen,
som aflades vid universiteten, och kirurgie
magisterexamen
, som aflöste mästerfältskärsexamen
och som aflades inför Collegium medicum,
medförde hvar för sig rättighet att utöfva
läkarverksamhet.

I k. reglementet af 28 okt. 1797 "för chirurgiska
undervisningen och dem, som i fältskärskonsten
sig vilja inöfva", föreskrifves i hufvudsak
följande. Den yngling, som åstundar lära
kirurgien, bör kunna läsa, skrifva och räkna,
ega tillbörlig kunskap i salighetsläran
och försvarliga framsteg i främmande språk,
i synnerhet latin, samt vara minst femton år
gammal. Han skall sedan åtnjuta undervisning
hos någon examinerad mästerfältskär under
minst tre år. Efter lärotidens slut anmäler
läromästaren ynglingen i Collegium medicum,
som förordnar examinatorer (i Stockholm eller i
landsorten). Ifall examen godkännes, förklaras
ynglingen för chirurgise studiosus. Därefter
skall den studerande under minst fyra år förkofra
sig i konsten och vetenskapen, antingen hos
examinerade fältskärer eller vid akademierna;
han skall ock i 6 månader göra tjänst vid
Serafimerlasarettet samt "bevista anatomiska
inrättningen och accouchementshuset". Efter dessa
fullgjorda studier eger han att inför Collegium
medicum aflägga mästerfältskärsexamen l. kirurgie
magisterexamen
. Denna examen omfattar tre olika
förhör: det första i anatomi, naturalhistoria
och farmaceutisk kemi; det andra i fysiologi,
diagnostik och behandling af särskildt de
sjukdomar, som förekomma i krig till sjöss
och lands, teoretisk kirurgi och obstetrik;
det tredje i alla slags operationer. Ifall en
med. licentiat eller med. doktor vill blifva
mästerfältskär, skall han med intyg, att han
tjänstgjort 6 månader vid Serafimerlasarettet,
pröfvas i det tredje förhöret, d. v. s. i
läran om operationerna. Skillnaden mellan denna
kirurgie magisterexamen och den fältskärsexamen,
som förut egt rum, synes egentligen bestå
däri, att förut aflades examen inför Kirurgiska
societeten under kontroll af Collegium medicum,
men nu aflägges den inför det senare. Man fann
snart, att för mera ansvarsfulla medicinska
befattningar vore både med. doktors-
och kirurgie magisterexamina behöfliga;
det stadgades sålunda 1806, att båda examina
fordrades för regementsläkarkompetens, och 1812
utfärdades samma bestämmelse ang. kompetens
till provinsialläkarplatser.

Under Sveriges utländska krig hade städse rådt
brist på fältskärer. Dels hade man nödgats
införskrifva utlänningar, mest tyskar; dels
hade man 1789 och 1808 inrättat tillfälliga
undervisningsanstalter för utbildning af
underläkare för arméerna. Under 1808-09 års
krig nödgades man i största hast nödtorfteligen
undervisa en del ynglingar, hvilka med mycket
små kunskaper och ännu mindre erfarenhet
sändes som underläkare ut i kriget. Detta gaf
anledning till, att den framstående läkaren
C. Trafvenfelt vid 1809 års riksdag ingaf
ett förslag, att ett institut skulle inrättas,
vid hvilket skulle utbildas läkare med lägre
kompetens, hvilka efter en tvåårig kurs kunde
användas som underläkare i fält och hvilka sedan,
om tillfälle gåfves dem, kunde fortsätta sina
medicinska studier. Trafvenfelt häntyder i sitt
förslag på liknande institut i andra länder, som
tjänat honom till mönster (det militärmedicinska
läroverket Pepinière i Berlin, stiftadt 1795,
en liknande anstalt i Petersburg, stiftad
1798). Ständerna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:50:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbm/0596.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free