- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
1139-1140

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karolinska mediko-kirurgiska institutet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

aflägga endast den här ofvan nämnda
tredje examen. Ifall Sundhetskollegium vid
inträffande krig antoge extra elever för att
utbildas till underläkare i fält, ålåg det
professorerna att med afbrytande af de vanliga
föreläsningskurserna öfvertaga undervisningen af
de extra eleverna. Genom stadgandena af 1813 och
1815 blef institutet sålunda organiseradt till
ett verkligt läroverk. Institutet fick då för
det första öfvertaga undervisningen af blifvande
kirurger; detta vart ur undervisningssynpunkt ett
betydande framsteg från 1797 års stadga, enligt
hvilken de studerande skulle inhämta en stor del,
kanske den största delen af sin utbildning hos
enskilda mästerfältskärer. Institutet fick för
det andra öfvertaga den examinationsskyldighet,
kirurgie magisterexamen, som Collegium medicum
1797 öfvertagit från kirurgiska societeten. Genom
1815 års stadga blef den kirurgiska konsten i
vårt land definitivt frigjord från den prägel af
handtverk, skrå, som dittills vidlådde densamma,
och blef höjd till en vetenskap. Emellertid
kom föreningen mellan medicin och kirurgi,
som skulle ha egt rum 1797, ej heller nu till
stånd; föreningen blef tvärtom, på grund af den
skarpa antagonismen mellan universiteten, som
representerade medicinen, och institutet, som
företrädde kirurgien, uppskjuten för lång tid
bortåt. 1817 erhöll institutet namnet Karolinska
institutet
och 1822 Karolinska medikokirurgiska
institutet
, hvilket senare namn behållits. 11
dec. 1822 fick institutet åter nytt reglemente. I
början af detsamma heter det: "Wi Carl
Johan etc. göre veterligt, att, som egentliga
föremålet med ... institutet varit, att genom
undervisning derstädes uti läkarekonstens så
väl teoretiska som praktiska delar tilldana
skickliga läkare för armén och flottorna, och
ett sådant ändamål nu blifvit uppfylldt, samt
då under inrättningens fortgång erfarenheten
ådagalagt nyttan däraf, att institutet i
förening med härvarande sjukhusinrättningar må
erhålla en sådan organisation, att pålitliga och
tillvande praktiska läkare för alla grenar af
medicinalverket till statens tjänst vid samma
institut kunna danas, alltså..." Trots dessa
ord äro förändringarna i det nya reglementet
skäligen obetydliga, och institutets uppgift
att företrädesvis vara ett militär-medicinskt
läroverk framgår fortfarande af stadgarna. Så
stadgas t. ex. nu bestämdt, att professorn i
praktisk medicin och kirurgi skall samtidigt
vara öfverfältläkare vid Stockholms garnison
(liksom han ock förut varit, ehuru därom intet
var bestämdt i 1815 års reglemente), samt att
adjunkten i samma ämne skall vara öfverläkare
vid garnisonssjukhuset; vidare bestämmes viss
militärläkartjänstgöring såsom kompetens för
professuren och adjunkturen i fråga. Professorn i
praktisk medicin och kirurgi skall hålla kliniska
föreläsningar å garnisonssjukhuset. Som ett
nytt stadgande märkes, att en af professorerna
utnämnes, på förslag af Sundhetskollegium,
som fortfarande är institutets öfverstyrelse,
till institutets inspektor (Hagströmer hade
redan 1816 utsetts till inspektor). Ingen
får nu blifva elev vid institutet utan att
vid något af rikets universitet ha aflagt
mediko-filosofie-kandidatexamen. Angående
de vid institutet aflagda examina gälla i
hufvudsak, med oväsentliga förändringar, 1815 års
stadgar. Bestämmelsen om institutets skyldighet
att i händelse af krig afbryta den vanliga
undervisningen för att utbilda underläkare för
armén kvarstår. 1828 tillkom för alla läkare,
såväl med. doktorer som kirurgie magistrar,
hvilka önskade kompetens till offentlig
lärar- och läkarbefattning, en ny examen,
bestående däri, att vederbörande skola
inför Sundhetskollegium aflägga praktiskt
prof på skicklighet att i den medicinska
ämbetsutöfningen använda och tillämpa sin
kännedom i medicina legalis och politia
medica. Detta s. k. ämbetsprof aflades sålunda
inför Sundhetskollegium, och det medicinska
ämbetsverket blef på så vis återigen en
examensinrättning. – Sambandet mellan institutet
och garnisonssjukhuset upplöstes småningom; 1828
bestämdes, att med. practicæ adjunkten ej längre
skall vara öfverläkare vid garnisonssjukhuset,
och 1829 befriades med. practicæ professorn från
öfverfältläkartjänsten. Slutligen bestämdes
det 30 dec. 1835, att professurerna i praktisk
medicin och kirurgi samt i teoretisk medicin
och kirurgi skola förändras till en professur
i medicin och en professur i kirurgi, hvilka
professurer, därest tillfälliga hinder icke möta,
skola vara förenade, den förra med öfverläkarens
och den senare med öfverkirurgens befattning
vid Serafimerlasarettet. Härigenom förlades den
medicinska och kirurgiska kliniska undervisningen
i sin helhet till Serafimerlasarettet; den
kliniska undervisningen, som vid sistnämnda
lasarett alltifrån 1753 (1802) egt rum, hade
förut varit alldeles fristående och utan samband
med de egentliga undervisningsanstalterna.

Alltifrån midten af 1820-talet rasade under
50 år en häftig strid mellan de medicinska
fakulteterna vid universiteten och institutet
ang. den medicinska undervisningen. Fakulteterna
ansågo, att institutet gjorde intrång i deras
rättigheter, och det kraftigt växande institutet
kände sig klafbundet genom sina stadgar,
hvilkas beskaffenhet gjorde, att detsamma
endast i ringa mån (hufvudsakligen genom
tredje examen, som aflades af med. doktorer)
deltog i utbildningen af läkare. Striden
var så mycket bittrare, som hvardera parten
ansåg sig strida för sin tillvaro; det såg
också länge ut, som om endera parten måste
gå under, men striden slutade, som så ofta,
genom en kompromiss. 26 april 1861 bestämdes,
att institutet skall med medicinska fakulteterna
i Uppsala och Lund deltaga i läkarbildningen,
vid hufvudstadens kliniska inrättningar bestrida
den hufvudsakligaste delen af den praktiska
undervisningen så i medicin som i kirurgi samt
lika med nämnda fakulteter ega att anställa
med. licentiatexamen (hvilken medför rättighet
att legitimeras som läkare): att institutet,
som förut lydt under Sundhetskollegium, skall
ställas under öfverstyrelse af kanslern för
Uppsala universitet; att lärjunge, som vill
inskrifvas vid institutet, skall förut vid något
af universiteten ha aflagt med. kandidatexamen
och efter densamma fullgjort viss tjänstgöring
vid universitetsklinikerna. Samtidigt stadgades,
att kirurgie magisterexamen och den 1828 införda
ämbetsexamen skulle upphöra; institutet befriades
ock från sin skyldighet att i krigstid afbryta
sin undervisning för att utbilda underläkare
för armén. Institutet hade sålunda erhållit
jämlikhet med fakulteterna, och först nu var
den 1797 beslutade föreningen mellan medicin och
kirurgi genomförd. Striden med fakulteterna var
dock ännu ej utkämpad; efter ett kort stillestånd
återuppflammade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:50:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbm/0598.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free