Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare / 1145-1146 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karott - Karottering - Karottmorot - Karpalben - Karpalund - Karpaterna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med tvekan föreslagit att sätta det i samband
med fr. carotte, morot.

Karotis. (Se sp. 1144.)

Karottering. Se Snus.

Karottmorot, bot. Se Morotsläktet.

Karpalben (af grek. karpos, handlofve), anat.,
benen i handlofven. Se Hand, sp. 1297.

Karpalund, hvitbetssockerfabrik i
Färlöfs socken, Kristianstads län, vid
K. station å Hästveda-Karpalunds järnväg
(Östra Skånes järnvägar), anlagd 1893 af
K. sockerfabriksaktiebolag och nu tillhörig
Svenska sockerfabriksaktiebolaget. Till fabriken,
som 1909 var taxerad till 1,4 mill. kr.,
höra 33/64 mtl jordbruksfastighet, tax. till
33,000 kr.

Karpaterna (af slav. chrb, rygg, de gamles
Montes sarmatici), namn på den bergbåge,
som skiljer den ungerska slätten från det
sarmatiska taffellandet. De utgöra en direkt
fortsättning af Alperna, ehuru deras inre
byggnad erbjuder många olikheter med Alpernas,
delvis beroende på, att vid den ungerska
slättens instörtande delar af bergets zoner
sönderbrutits eller försvunnit. Endast
den nordligaste bågen, motsvarande de norra
föralperna, har fullt bevarats och ger berget
en enhetlig karaktär. K. sträcka sig från Donau
vid Pressburg (Porta hungarica) åt n. ö., ö.,
s. ö. och v. till Donau vid Orsova (Järnporten)
och fortsättas på flodens andra strand af
Balkan. Deras hela längd är 1,350 km., bredden
växlar mellan 12 och 370 km. (störst i Tátra och
i Siebenbürgen). – K. indelas i de egentliga
K. och Siebenbürgens berg. De förras yttre
båge delas genom Poprads dal i två delar, Väst-K.
och Öst-K. l. Skogs-K. Till
den förra höra först Små K. från Donau till
Miavapasset (högsta topp Rachsturn 748 m.) samt
vid märiska gränsen Hvita K. (Bela Gora) till
Belapasset och Javornik (1,071 m.) till Beczvas
källor. Därefter följa Väst-Beskiderna till
Popraddalen. Öfver dem leder det 551 m. höga
Jablunkapasset från Ungern till Schlesien. I
dess närhet ligga toppar på 1,300–1,400 m.,
och längre österut når Pilsko 1,557 m. och
Babia Gora, Väst-K:s högsta topp, 1,725 m.,
hvilket är 400 m. öfver skogsgränsen. Ö. om
Poprads genombrottsdal sträcka sig Öst-Beskiderna
till Vereczkepasset. De utgöra västra delen af
Skogs-K., hvilka i ö. sträcka sig till Gyllene
Bistritz och Vissós genombrottsdalar.
Såsom namnet angifver, äro
dessa berg täckta af skog; de bestå af en rad
parallella veck med vattendelaren närmast den
inre randen. I nordvästra delen nå högst få
toppar öfver 1,000 m., i s. ö. stiga bergen
i medeltal 500 m. högre än i v. Den högsta
delen är ryggen Czornahora (2,058 m.) mellan
Theiss och Pruths källor. N. om detta berg
ligger Magyarpasset (Körösmezö), genom hvilket
magyarerna först trängde in i Ungern. Många
längddalar finnas, men tvärdalarna äro få,
hvadan trafiken öfver bergen är svår; dock korsa
några järnvägslinjer dem. Hela denna yttre
bergbåge består af sandsten; bakom den ligga
några kalkklippor, som kunna betraktas som ett
svagt motstycke till norra kalkalperna. Af
större orografisk betydelse äro de väldiga
trakytmassiv (Vihorlat m. fl.), som följa den
inre bågsidan och hvilka bildats i sammanhang
med det ungerska instörtningsbäckenet. – De
egentliga K. ha emellertid äfven en inre zon,
motsvarande alpernas urbergszon, och den är hela
systemets högsta och mest imponerande parti. Den
uppträder likväl endast i dess mellersta del
och kallas Central-K. l. Tátrabergen. Dessa
berg bestå af ett flertal korta, elliptiska
stockar af granit och kristalliniska skiffrar,
omgifna af paleozoiska bildningar samt mesozoiska
skiffrar, sandsten och kalk. Liksom i västalperna
ordna sig massiven i en dubbel rad, som går
parallellt mot n. ö. och ö. Den yttre bågen
består af isolerade partier och är högst, den
inre är sammanhängande. Den förra börjar med
Galgóczbergen mellan Waag och Neutra, fortsättes
af Lilla Fatra (1,711 m.), Arva-Magura (1,345
m.) och kulminerar i Höga Tátra (se Tátra),
hvars högsta topp, Gerlsdorfer spitze (2,663),
är den högsta i hela bergssystemet. – Den inre
centrala bågen börjar i v. med Neutrabergen
(se d. o.) mellan Neutra och Gran, därpå
följa Stora Fatra (1,591 m.) och Låga Tátra
(högsta topp Djumbir l. Gyömber, 2,045 m.),
skild ifrån Höga Tátra i n. genom öfre Waags dal
och genom Grans dal från Ungerska malmbergen
i s. (högsta topp Polana, 1,459 m.). De berg,
som ligga sydligare, Nógrádbergen med Mátra
(1,009 m.) och Bükkbergen (957 m.) samt deras
fortsättning i s. v. Bakonyskogen, anses numera
icke höra till K., utan sammanfattas under
namnet Ungerska mellanbergen. – Tátrasystemet
begränsas i ö. af Hernáds dal, på hvars andra
sida en 100 km. lång trakytisk bergskedja
sträcker sig från n. till s. Det är Hegyallya
(se d. o.). – S. om Gyllene Bistritz och Vissó
börja Siebenbürgska K., som bestå af flera
parallella kedjor. I Rodnabergen i n. ligga
de höga topparna Petrosu (2,305 m.) och Ineul
(Kuhhorn, 2,280 m.), mot s. fortsätta som
östliga kantberg Henyulbergen (1,930 m.),
Kelemenbergen (toppen Petrosul 2,102 m.), samt
på gränsen till Rumänien Gyergyó, Czik- och
Bereczkbergen. Jämsides med dem gå längre åt
v. Görgény, Hargitta- och Barótbergen. Genom
dalen mellan dessa berg, en af Europas vackraste
bergdalar, flyta Maros mot n. och Aluta mot
s. Vid Bodza-(Tatarhava-)passet i sydöstra
Siebenbürgen vänder sig Karpatbågen åt v. och får
namnet Transsylvanska alperna. I sin östligaste
del, till Tömös- l. Predcalpasset (1,040 m.,
järnväg från Kronstadt till Valakiet), bestå
de af sandsten, västligare af kristalliniska
skiffrar. De äro de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>