- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
1151-1152

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karpinski, Franciszek - Karplöss - Karpo - Karpoför - Karpogön - Karpokrates - Karpokratianer - Karpolit - Karpolog - Karpospor - Karpotropisk - Karpotropism - Karprygg - Karpsläktet - Karpus - Karr, Jean Baptiste Alphonse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hans poetiska reseskildringar Podró z Dobiecka
na Skale
. Dessutom skref han intressanta
memoarer, Pamietniki (tr. 1834). Han
försökte sig ock som dramatisk författare
(sorgspelet Judyta m. fl.) samt öfversatte
Davids psalmer. Hans dikter utkommo 1780-84
(5:e uppl. 1896, med inledning af Chmielowski).
A-d J.

Karplöss, Branchiura, zool., en till
ordn. Copepoda bland kräftdjur räknad grupp, som
utmärkes genom följande egenskaper: flat kropp
med sköldformig cephalothorax, stora sammansatta
ögon, lång, utsträckbar gadd framför munnens
sugrör, fyra par långsträckta simfötter, klufven
abdomen. Karplössen lefva som parasiter på flera
arter sötvattensfiskar; de sakna dock ingalunda
förmåga af själfständig ställförflyttning. En
mycket vanlig karplusform är Argulus
foliaceus
, som uppnår en kroppslängd af 6 mm.
L-e.

Karpo, grek. myt. Se Horerna, sp. 1104.

Karpofor (af grek. karpos, frukt, och
foros, bärande), bot., den sprötliknande
del af en klyffrukt, vid hvars spets
delfrukterna någon tid blifva sittande,
t. ex. hos Umbelliferer, Erodium, m. fl.
G. L-m.

Karpogon l. Carpogonium (af grek. karpos,
frukt, och stammen gon-, aflande), bot. Se
Florideæ och Lafvar.

Karpokrates. Se Gnosticism, sp. 1372,
och Karpokratianer.

Karpokratianer, gnostisk antinomistisk sekt,
stiftad i förra hälften af 2:a årh. e. Kr. af
Karpokrates från Alexandria, hvars son Epifanes
vidare utbildade systemet. Se Epifanes och
Gnosticism, sp, 1372.
P.F. (Hj. H-t.)

Karpolit, paleobot. Se Carpolithus.

Karpolog (af grek. karpos, frukt,
och logos, kunskap), en som egnar sig åt studiet
af frukterna. – Karpologi, läran om
frukterna. – Karpologisk, som har
afseende på fruktkännedom, t. ex. karpologiskt
museum.
G. L-m.

Karpospor (af grek. karpos, frukt, och sporos,
såning), bot. Se Floridese.

Karpotropisk, bot. Se Karpotropism.

Karpotropism (af grek. karpos, frukt, och
trope, vändning), bot., rörelser (karpotropiska
rörelser) hos hylleblad, fruktskaft eller
stjälkar, hvarigenom ett skydd beredes den
mognande frukten eller frönas spridning
underlättas.
G. L-m.

Karprygg, veter., kallas den felaktighet
i ryggens form, som visar sig däri, att
profilkonturen i ländtrakten bildar en mer
eller mindre tydlig båge uppåt. Uppåtböjningen
beror stundom endast på mer än vanligt höga
tornutskott från ländkotorna och benämnes
i så fall vanligen åsnerygg, en form, som
ofta förekommer hos hästar, tillhörande den
kirgisiska rasgruppen och är att betrakta endast
som skönhetsfel, men anger eljest stor styrka
hos ryggen. Beror konturstöringen åter på en
böjning af själfva ryggraden, som oftast är en
följd af för tidig användning i ansträngande
arbete, innan ryggen ännu vunnit tillräcklig
stadga, medför den vanligen en viss stelhet i
rörelserna, som alltid, särskildt hos ridhästar,
är att betrakta som fel.
E. T. N.

Karpsläktet (Cyprinus Art.), zool., fisksläkte,
som vanligen betraktas som typen för
karpfiskarnas talrika familj, innefattar i det
omfång man numera gifver detsamma blott en art,
karpen (Cyprinus
carpio
L.; se fig.). Från det närstående
rudsläktet skiljes karpen därigenom, att
nosen är försedd med fyra skäggtömmar samt att
nedre svalgtänderna sitta i tre rader innanför
hvarandra (3. 1. 1–1. 1. 3).
Ryggfenan är lång och försedd med en stark, sågad
taggstråle. Fjällen äro stora. Till färgen är
karpen ofvan mer eller mindre mörkt skiftergrå,
stundom öfvergående i olivgrönt, undertill hvit
eller hvitgul. Fenorna äro mörkgrå, de undre
samt stjärtfenan med rödaktig anstrykning mot
spetsarna. Flera varieteter finnas, bland hvilka
de mest bemärkta äro spegelkarpen (C. carpio
var. rex cyprinorum
), med blott några få
stora fjäll längs sidolinjen, samt läderkarpen
(C. nudus), som h. o. h. saknar fjäll. Karpen
når hög ålder och betydlig storlek. Den uppges
kunna nå en längd af 1 1/3 m. samt en vikt af ända
till 20 kg. Huruvida karpen är inhemsk i Europa,
är ej med säkerhet kändt. Günther anser, att dess
hemland är östra Asien, hvarifrån den blifvit
införd till Europa. Enligt andra författare är
karpen urspr. vild i mellersta Europas sjöar och
floder. Hvad man emellertid med säkerhet vet är,
att den blifvit inplanterad i Nord-Tyskland,
Skandinavien, England och Frankrike. Uppgifterna
angående tiden härför äro något växlande. Enligt
några författare skall karpen redan under den
katolska tiden ha odlats i dammar vid flera
kloster i vårt land, enligt andra skall den
först under 1500-talet ha införts till Skåne. Nu
odlas karp ej blott i Skåne, utan flerstädes i
mellersta Sverige, ända upp till Värmland (se
Fiskodling, sp. 447). Sedan gammalt finnes
karpen förvildad i Ringsjön, Vombsjön och ett par
åar i Skåne. Utomlands, synnerligast i Tyskland,
skattas karpen som en stor läckerhet. Hos oss är
denna fiskart mindre känd än den förtjänar. Den
har äfven blifvit öfverförd till Nord-Amerika,
där den hålles som dammfisk och trifves
förträffligt. Karpen är den enda fisksort,
som kan sägas ha öfvergått till verkligt
husdjur och har sin egentliga betydelse som
sådant. Uppfödning af karp i dammar utgör sedan
århundraden tillbaka i vissa delar af kontinenten
en ganska omfattande handtering och har äfven på
senare åren med framgång återupptagits hos oss
(se vidare Karpdammar).
R.L. (G.G.)

illustration placeholder
Karpen (Cyprinus carpio}.




Karpus (af fr. capuce, kapucinmunkarnas spetsiga
hufvudbonad, dim. af mlat. capa, kåpa), mössa
med nerfällbara klaffar på sidorna; i allmänhet
hufvudbonad af tyngre, groft tyg.

Karr, Jean Baptiste Alphonse, fransk
romanförfattare, publicist, f. 24 nov. 1808
i Paris, d. 29 sept. 1890 i Saint-Raphaël,
gjorde sina studier vid Collège Bourbon, där
han sedermera någon tid var underlärare. Hans
första roman, Sous les tilleuls (1832), bakom
hvars händelser det är lätt att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:30:11 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0604.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free