Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kartago - Kartago 1. Forntida stad på norra kusten af Afrika - Kartago 2. Nya K. - Kartamin - Karta sigillata - Karta Tuba - Kartaun - Kartbeteckningar - Kartell - Kartell 1. Stridsordning vid medeltida tornering - Kartell 2. Nationalekonomi, överenskommelse mellan företagare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
medlemmar. Detta kunde förklara krig, uppbåda
manskap, utnämna fältherrar och anlägga kolonier.
Det demokratiska elementet låg i folkförsamlingen,
till hvilken i vissa fall frågorna borde hänskjutas.
Med tiden uppkom dock ytterligare en myndighet,
nämligen hundramännens. Hundramännen (eg. 104)
skulle öfvervaka andra myndigheter, men blefvo i
själfva verket de styrande. Genom dem härskade
ett fåtal släkter, och fältherrarna fingo efter ett
olyckligt fälttåg vanligen röna deras stränghet, som
ofta dömde dem till död på korset. Under K:s
långvariga strid mot Rom, de s. k. puniska krigen
(264–146 f. Kr.), ställde sig den barcinska släkten
i spetsen för en opposition, hvaraf följden blef, att
folkförsamlingens makt ökades och fältherrarna
gjordes mindre beroende af hundramännen. –
Religionen var den feniciska; särskildt bekant är
kartagernas dyrkan af Baal-Molok, d. ä. Baal i hans
grymma och förstörande inverkan på
människolifvet. Åt denne gud offrades människor, i
synnerhet barn. – 2. Nya K., nu Cartagena
(se d. o.).
1. R. Tdh.
Kartamin, färgämne. Se Carthamus.
Karta sigillata. Se Stämpelpapper.
Karta Tuba, kartagernas namn på Córdoba (se
d. o. 2).
Kartaun l. Kartov (af lat. quartana,
fjärdedelsstycke), artill., benämndes först en medelmåttigt
stor kanon, som efterträdde bombarden. Namnet
kartaun blef sedan gemensamt för större artilleripjäser.
Benämningen försvann efter sjuåriga krigets slut (1763).
H. W. W.*
Kartbeteckningar, kartans teckenskrift. De äro
olika alltefter kartans ändamål och skala samt af
väsentlig betydelse vid såväl konstruktion som
användning af kartan. Hvad särskildt den sistnämnda,
kartläsningen, vidkommer, äro kännedom om och vana
att rätt läsa kartbeteckningarna nödvändiga, för att
man må kunna fullt utnyttja det rika innehåll, som
en god karta eger. Å pl. I och II lämnas prof på
kartbeteckningar för Rikets allmänna kartverks och
Sjökarteverkets kartor. Bokstäfvers och siffrors storlek
och art, linjernas tjocklek och färg m. m., allt har sin
särskilda betydelse. Ibland synes lätt af kartan själf
ett teckens betydelse: så t. ex. kan en svart
fulldragen linje betyda en byväg eller en bäck,
alltefter som den står i förbindelse med vägnät eller
vattendrag. I mindre skalor, från 1 : 10 000 och
alla mindre, måste de flesta signaturer lämnas i
öfverdrifven storlek; eljest skulle exempelvis en väg
af 10 m. bredd på en karta i skala 1 : 1 000 000
återgifvas med en linje af endast en hundradels mm.
tjocklek. Höjdförhållandena kunna återgifvas på
många sätt. Vid de svenska topografiska kartorna
sker det medelst lutningsstreck och bergstreck, de
förra vid jordhöjder, de senare vid berghällar, de
förra dragna i lutningens riktning, de senare
vinkelrätt däremot, men bådadera desto tjockare och
svartare, ju större lutningen är. Samtliga
kartbeteckningar sammanföras för ett kartverk i en
teckenförklaring med modeller.
K. Rn.
Kartell (fr. cartel, mlat. cartellus, pappersblad, af
lat. charta). 1. K. betecknade urspr. stridsordningen
vid en medeltida tornering, sedermera utmaningsbref
till en dylik. Ordet har sedan fått en mängd skiftande
betydelser, såsom fejdbref, fördrag mellan två
krigförande stater ang. krigsfångars utlösning eller
handelns och sjöfartens ostörda fortgång eller, i
fredstid, ang. smugglares, rymda förbrytares och
desertörers utlämning, parlamentärers behandling m. m.
– I den politiska terminologien användes ordet om
tillfälliga förbindelser mellan olika partier, särskildt
under en valstrid. Som "kartell" betecknades
sålunda det förbund, som afslöts emellan de
regeringsvänliga partierna i Tyskland, de
tysk-konservative, tyska rikspartiet och de nationalliberale,
14 jan. 1887, omedelbart efter riksdagens
upplösning, i afsikt att skaffa majoritet för regeringens
förslag om, att arméns fredsstyrka skulle
bestämmas för sju år (det s. k. septennatet). Det
beslöts, att i hvarje valkrets det starkaste partiets
kandidat skulle understödjas af äfven de båda andra
partiernas valmän. Följden blef en lysande seger
för kartellpartierna vid valen 21 febr. 1887, då
de erhöllo 220 mandat. Mot tanken på, att de borde
förena sig till en bestående enhet, opponerade sig
de tysk-konservatives högra flygel under ledning af
v. Hammerstein. Emellertid förnyades kartellet i
dec. 1889, men vid valen 20 febr. 1890 bröts dess
maktställning, delvis genom samverkan i ett slags
"antikartell" af ultramontaner, tyskfrisinnade och
socialdemokrater, och vid valen 1893 förnyades icke
kartellet.
2. Nationalek., en, åtminstone formellt, frivillig
öfverenskommelse mellan flera själfständiga företagare
inom samma näringsbransch med syfte att, genom
inskränkning eller fullständigt upphäfvande af deras
inbördes konkurrens, förskaffa enhvar af dem ett
gynnsamt ekonomiskt resultat af deras verksamhet.
Dylika öfverenskommelser förekommo här och hvar
äfven i äldre tider, men först efter midten af 1800-
talet ha de börjat vinna större och allmännare
utbredning. Och den drifvande orsaken till
kartellbildningarnas starka växt under de senare
årtiondena har varit den alltmer skärpta konkurrens, som
uppstått till följd af näringsfrihetens genomförande
och en stadigt och snabbt fortgående utveckling inom
produktions- och samfärdselstekniken. –
Kartellöfverenskommelsernas innehåll kan vara af mycket
olika omfattning. Att söka uttömmande ange alla
olika slag af kartell låter sig ej här göra.
Utvecklingen bjuder f. ö. alltjämt på nya sådana. I vissa
fall har man nöjt sig med att fastställa gemensamma
regler rörande en del försäljningsvillkor, såsom i
fråga om rabatt och kredit, eller man har bestämt
det lägsta pris, till hvilket kartellmedlemmarna fått
afyttra sina produkter. Man kan ock fastställa det
högsta pris, som medlemmarna få betala vid inköp
af råvaror och andra produktionsmedel. Men
öfverenskommelser med detta begränsade innehåll, vare
sig de innefattat blott en eller flera af nu nämnda
bestämmelser, ha ofta visat sig vara icke
tillfyllestgörande. Man har därför gått längre och därjämte
eller ock enbart i en eller annan form begränsat
kartellmedlemmarnas produktion. Där så lämpligen
kunnat ske, har afsättningsområdet fördelats mellan
producenterna, så att den ene ensam fått sälja inom
en viss del däraf, den andre inom en annan o. s. v.
Särskildt vid internationella kartell har denna form
vunnit tillämpning. Ofta har utvecklingen ledt till
fullständig centralisation af försäljningen af
kartellmedlemmarnas produktion. Man upprättar
gemensamma försäljningsbyråer, som uteslutande ha
produkternas afsättning om hand. Därmed är all
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
