Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare / 1179-1180 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kartusian-orden - Kartutkast - Kartverk - Kartverkskommissionen - Kárulióo - Karun - Karuna - Karungi - Karungi 1. Se Karl Gustaf 1. - Karungi 2. Fi. Karunki - Karunkel - Karunki - Karup - Karup 1. Socken i Kristianstads län - Karup 2. Socken i Hallands län - Karup, Johannes - Karupån - Karusell - Karusell 1. Riddarspel till häst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Chartreuse, en skriftlig uppteckning af dem,
de s. k. consuetudines cartusiæ, och till
dessa slöto sig senare flera samlingar
generalkapitelstatut (1259, 1368, 1509,
1681). Grundtanken i ordens stadgar är att för
ordensmedlemmarna söka åstadkomma
största möjliga afsöndring både från
världen, dess fröjder, sorger, arbeten och
lockelser och äfven från hvarandra och från
lekmannabröderna. Munkarna äro förpliktade
till ensamhet, stillatigande och fasta,
lekmannabrödernas ställning är mycket tryckt. På
grund af dessa afsöndringsprinciper har orden
ock mer än andra ordnar lyckats bevara sin
ursprungliga karaktär orubbad (Cartusia numquam
reformata quia numquam deformata). Ännu i dag
räknar orden 28 kloster. En kvinnlig gren har egt
bestånd från midten af 1100-talet. – I Sverige
grundlades af Sten Sture d. ä. på 1490-talet nära
Gripsholm klostret Pax Mariæ (Mariefred),
kring hvilket staden af samma namn växte upp.
Klostret indrogs emellertid redan 1526. Se
Heimbucher, "Die orden und kongregationen der katholischen kirche" bd I (2:a uppl. 1907). –
Jfr Chartrös.

^{T. H–r.}

Kartusianmunk.

Kartusiannunna.

Kartutkast (fr. croquis), krigsv., kallas en i
hast gjord afbildning af ett mindre landområde,
hvarvid tid och omständigheter sällan tillåta
användandet af instrument. Kartutkastet
uppfyller sin bestämmelse, då det angifver
traktens allmänna utseende, möjligen med
särskildt framhållande af vissa enskildheter,
och är ofta af betydelse vid uppgörandet
af planer till krigiska företag eller vid
framställningen af vidtagna åtgärder. Kartutkast
ersättes numera ofta af en skiss.

^{C. O. N.}

Kartverk, myndigheter med uppgift att upprätta kartor,
äro i Sverige Landtmäteriet, Rikets allmänna kartverk,
förenadt med Generalstabens topografiska afdelning,
Sveriges geologiska undersökning och Sjökarteverket.

Kartverkskommissionen. Se Kommissionen för de allmänna kartarbetena.

Kárulióð (Kårakvädena). Se Hrómundar saga Gripssonar
och Kara Halfdansdotter.

Karun, flod i västra Persien, upprinner i det
höga alplandet vid foten af Kuh-i-Gurganak och
Kuh-i-Rang, gör först en väldig båge mot s. ö.,
genombryter Zerde-Kuhs och Sefid-Kuhs höga
kedjor, genomströmmar i nordvästlig riktning
den högromantiska, flera mil långa bergdal, i
hvilken Susan ligger, och vänder sig slutligen
söderut till Schatt el-arab 65 km. från dess
mynning. Kort ofvanför Schuschter lämnar den
berglandet, och där afledes Ab-i-Gargar, ett
från den första sasanidtiden härstammande, i
klippan djupt inhugget, konstgjordt vattendrag,
som vid Bend-i-kyr åter förenar sig med K. och
genom dammar och slussar användes till kvarndrift
och bevattningsändamål. Strax nedanför inmynnar
K:s största tillflöde, den vattenrika, nära 300
km. långa Disful rud (Ab-i-Dis), hvars nedre
lopp många gånger ändrats. Nedanför forsarna
vid Achwas är K. en majestätisk, segelbar
flod, som gör ett mera storartadt intryck än
Tigris. Den mynnar nu ut i Schatt el-arab
nära Mohammera; dess forna själfständiga
mynning i Persiska viken (El-Amieh) är så
igenslammad, att den vid ebb är torr. Sedan
1890 trafikeras K. upp till Schuschter
(180 km.), med ett afbrott vid Achwas, af
engelska ångbåtar. K. (grek. Eulaios) anses
vara den i Dan. 8: 2, 16 nämnda floden Ulai,
där Daniel hade en af sina profetiska syner.

(^{J. F. N.})

Karuna, kapell under Sagu imperiella pastorat
i Åbo ärkestift, Finland, Åbo och Björneborgs län,
bestämdt att framdeles utgöra egen kyrkoförsamling.
Landareal 83 kvkm. 1,740 inv. (1908),
öfvervägande finsktalande.

^{A. G. F.}

Karungi. 1. Se Karl Gustaf 1. –
2. (Fi. Karunki) imperiellt pastorat af 3:e kl.,
Kemi kontrakt, Kuopio stift, Finland, Uleåborgs län,
Kemi härad, Torneå domsaga. Areal 237 kvkm.
2,277 inv. (1908), finsktalande.

^{A. G. F.}

Karunkel, bot. Se Caruncula.

Karunki. Se Karungi 2.

Karup. 1. Socken i Kristianstads län. Se Västra Karup.
– 2. Socken i Hallands län. Se Östra Karup.

Karup, Johannes, dansk-tysk försäkringstekniker,
f. 1854 i Köpenhamn, matematiker vid "Lebensversicherungsbank" i
Gotha, sedan 1891 med professors titel, har inlagt stora
förtjänster särskildt om utbildandet af teorien för
änkekassor och uppfann ungefär samtidigt med L. Lindelöf
den s. k. indirekta metoden för utredning af nämnda
kassors ställning, hvarigenom en sådan utredning väsentligt
förenklas. Bland hans afhandlingar må framhållas en
serie uppsatser om teorien för invaliditetsförsäkring (i
"Masius’ Rundschau der versicherungen", 1875–78),
Die ausgleichung der sterblichkeitserfahrungen der Gothaer bank nach der Gompertz-Makeham’schen sterblichkeitsformel (ibid., 1884) och
Die finanzlage der gothaischen staatsdiener-wittwensocietät am 31. dezember 1890 (1893),
af stort intresse ur matematisk-teknisk synpunkt.

Karupån l. Skiveån, å i västra Jylland, rinner
upp på Graaheden, i södra delen af Viborgs amt,
och flyter i nordvästlig riktning förbi
Skive ut i Limfjorden. Den är näst Gudenaa
Jyllands största å, 78 km. lång. K. är sedan
1867 delvis kanaliserad, och dess vatten
begagnas i stor skala till ängsvattningar.

^{E. Ebg.}

Karusell (fr. carrousel, it. carosello). 1. Riddarspel

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>