Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kasern - Kasernbyggnadsndmnd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rymd; korridorerna skulle vara 3,5 m. breda
o. s. v. I hvarje rum borde minst 13 och
högst 20 man förläggas; hvarje kompani borde
ha en själfständig del af kasernbyggnaden;
stallen borde ha 4 m. invändig höjd, och
per häst borde finnas 10 kvm. golfyta
och 41,8 kbm. rymd, o. s. v. Efter dessa
principer och i enlighet med korridorsystemet
byggdes i Stockholm först Svea trängbataljons
kasernetablissemang vid Marieberg 1885–88 och
fotgardesregementenas på Östermalm 1886–90
(fig. 1–2), hvarefter 1892 års härordning
medförde byggandet af kasernetablissemang för
kavalleri i Stockholm (fig. 3), Malmö, Ystad
och Umeå, för artilleri i Göteborg (fig. 4),
Kristianstad, Jönköping, Uppsala och Östersund
samt för en trängkår i Sollefteå. Slutligen
har 1902 års arméorganisation till en början
medfört dels utvidgning af kasernetablissemangen
för gardesregementena, Svea artilleriregemente,
Lifregementets dragoner och Fälttelegrafkåren
i Stockholm samt af kavallerietablissemangen
i Ystad (ej färdigt), Malmö och Umeå,
artillerietablissemangen i Göteborg,
Jönköping, Uppsala och Östersund, äfvensom
trängetablissemanget i Sollefteå; dels
uppförandet af nya etablissemang för Karlskrona
grenadjärregemente i Karlskrona, Hallands
regemente i Halmstad, Vaxholms grenadjärregemente
på Rindön vid Vaxholm, Västmanlands regemente
i Västerås, Norrbottens regemente i Boden,
Gottlands infanteriregemente å Visborgs
slätt, Smålands husarregemente i Eksjö,
Lifregementets husarer i Sköfde, Skånska
husarregementet i Hälsingborg (ej färdigt),
Vendes artilleriregemente i Kristianstad (norra
etablissemanget), Norrlands och Boden-Karlsborgs
artilleriregementen i Boden, Gottlands
artillerikår i Visby, Bodens ingenjörkår i
Boden (fig. 5), fästningsingenjörkompanierna
i Vaxholm och Karlskrona, Skånska trängkåren i
Hässleholm, Göta trängkår i Sköfde (fig. 6–9),
Svea trängkår i Örebro, Västmanlands trängkår
i Sala och Östgöta trängkår i Linköping
(ej färdigt); och sedermera från 1904
likaledes uppförandet af nya etablissemang
för Dalregementet i Falun, Hälsinge regemente
i Gäfle, Västerbottens regemente i Umeå,
Jämtlands regemente i Östersund (ej färdigt)
och Västernorrlands regemente i Sollefteå (ej
färdigt). Ett fullständigt kasernetablissemang
för ett infanteriregemente bör omfatta
(se fig. 10) kanslibyggnad, inrymmande i 3
våningar regements- och bataljonsexpeditioner,
officersmäss, lokaler för officersvolontärer,
vakt- och arrestlokaler m. m.; 3 fyravånings
kasernbyggnader, hvardera för en bataljon
med i hvar våning ett kompani i 5 logement
à 16-18 man samt korpralslogement, tvätt-,
puts-, dag- och lektionsrum, handrustkammare,
expedition och underofficersbostäder samt
på vinden kompanirustkammare, lektionsrum
m. m. och i källarvåningen värmelednings-
och bränslelokaler, tvättstuga och källare;
kokinrättningsbyggnad med kök, diskrum, matsal
m. m.; sjukhusbyggnad med i bottenvåningen
läkar- och besiktningsrum, befälssjukrum,
operationsrum, badrum, isoleringsafdelning
m. m., i öfre våningen sjuksalar för 30 man,
rum för sjukskötare, tekök m. m. samt på vinden
reservsjuksalar, förråd m. m. och i källaren
värmeledningslokaler; sjukbarack för 20 man;
gymnastik- och exercishus med afklädnings- och
duschrum, förvaringsrum för målskjutningsmateriel
m. m.; marketenteribyggnad med underofficers-
och manskapsmässar, samlings-, läs- och skrifrum för
manskapet och bostad för marketentare; bad- och
tvättinrättning jämte ångpannehus, med badrum
äfven för befäl samt bostäder för maskinist och
för tvättföreståndarinna (om kasernbadens form
se Folkbad); bostadsbyggnad för köksföreståndare,
kokerska och förrådsförvaltare; verkstadsbyggnad
för skräddare, skomakare och sadelmakare;
öfningsbyggnad för musiken; fordons- och
persedelförråd; gevärs- och persedelförråd;
gevärssmedja med snickarverkstad och bostad;
ammunitionsbod; stall och vagnbod; bodar för
kokinrättnings- och marketenteribyggnaderna;
ströbod; brandredskapsbod; likbod; af
trädesbyggnader och uthusbyggnader, en per
bataljon, för förvaring af sängar, halm,
velocipeder m. m. Vid kasernetablissemang
för beridna truppslag tillkomma stallar,
ridhus, skosmedja och sjukstall, rid- och
hinderbanor samt paddock; för artilleri,
ingenjörtrupper och träng tillkomma yttermera
fältförrådsbyggnader och för de båda sistnämnda
truppslagen dessutom verkstäder. Vid
vissa kasernetablissemang uppföras äfven
befälsbyggnader. – För de sedan 1892 nybyggda
kasernetablissemangen har medelkostnaden varit:
för ett fältinfanteriregemente 1,395,000,
för ett kavalleriregemente (5 skvadroner)
1,385,000 och för en trängkår 650,000 kr.;
Upplands artilleriregementes etablissemang
har kostat 1,650,000 och Bodens ingenjörkårs
870,000 kr. En vanlig infanterikasern rymmer
under beväringsrekrytskolan 1,080 och under
repetitionsöfningarna (beläggning i dubbelsängar
och dagrum) 2,400 man, en kavallerikasern 450
och 590 man, en artillerikasern 700 och 1,000
man, Svea ingenjörkårs kasern 465 och 675 man,
Bodens ingenjörkårs kasern 330 och 490 man samt
en trängkasern 339 och 489 man. Så godt som
alla här ofvan omnämnda kasernetablissemang
äfvensom de för kustartilleriet 1902–05
uppförda etablissemangen på Rindön vid
Vaxholm, i Karlskrona, i Fårösund och vid
Hörningsholm ha utförts genom chefens för
Fortifikationen försorg intill 1908, då
återstående arbetens omhänderhafvande
öfverfördes till Arméförvaltningens
fortifikationsdepartement. Emellertid hade 1906
års riksdag funnit, att "vid kostnadsberäkningars
upprättande" borde civila element i större
utsträckning än dittills skett anlitas; och
med anledning häraf tillsatte K. M:t 1907 en
kasernbyggnadsnämnd (se d. o.), åt hvilken
anförtroddes uppförandet af kasernetablissemang
för de 15 infanteriregementen,
som ännu voro i saknad af sådana.
L. W:son M.
Kasernbyggnadsnämnd, Arméns, förv., en af K. M:t
14 juni 1907, sedan 1906 års
riksdag beviljat medel till påbörjande af
ännu felande nya kasernetablissemang för armén
(jfr Kasern), tillsatt nämnd med uppgift att
"såväl tekniskt som ekonomiskt omhänderhafva de
arbeten, som äro förenade med planläggningen
och utförandet af nya kasernetablissemang för
följande femton infanteriregementen, nämligen:
Lifregementets grenadjärer, Första och Andra
lifgrenadjärregementena, Västgöta regemente,
Upplands infanteriregemente, Skaraborgs,
Södermanlands, Kronobergs, Jönköpings, Älfsborgs,
Bohusläns, Kalmar och Värmlands regementen samt
Norra och Södra skånska infanteriregementena,
äfvensom de andra byggnader för armén, hvilkas
utförande af K. M:t öfverlämnas till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
