- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
1199-1200

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kashmir - Kashmirdalen - Kashmiri - Kashugg - Kasi - Kasi-asker - Kasida - Kasik - Kasikumyker - Kasikumykiska sprek - Kasim - Kasimider - Kasimir, tygsort - Kasimir, polska furstar - Kasimir 1. K. I - Kasimir 2. K. II, den rdttvise - Kasimir 3. K. III, den store

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Himalayakedjorna dogra. Folkskolor finnas öfverallt;
en summa af 3,000 pd st. är årligen anslagen för
öfversättningar af europeiska vetenskapliga
verk och af klassiska arbeten från sanskrit
eller arabiska. Invånarna äro kända för sin
handtverksduglighet. Särskildt berömda äro
kaschmirsschalarna, till hvilka dels de tama
kaschmirgetterna (se Getsläktet,
sp. 1091–92), dels vilda tibetanska getter
lämna råmaterialet. Denna industri har
dock gått tillbaka på senare tider genom
konkurrens med europeiska varor, men ännu
lära årligen exporteras schalar för 180,000
pd st. Andra industrivaror äro mattor, papper,
papier-maché, silfver-, guld- och stenarbeten;
skjutvapenstillverkningen, förr ansenlig, är nu
obetydlig. I Indien är Amritsar hufvudmarknad för
K:s varor. – Före 1887 var befolkningen ännu så
godt som lifegen, utan några rättigheter, men den
nuvarande fursten har genom en mängd reformer
förändrat samhällsskicket och förvandlat
staten från en medeltida feodalstat till en
modern kulturstat. Fursten har titeln maharaja
och betalar en rent formell tribut (1 häst, 12
getter och 3 par kaschmirsschalar) årligen till
brittiska regeringen och är direkt underordnad
vicekonungen af Indien. Statsinkomsterna,
mest grundskatter, beräknas till 750,000 pd
st. Hufvudstad är Srinagar (se d. o.);
sommarresidens finnas i Islamabad och Leh (se
d. o.).

K:s historia går tillbaka till omkr. 1,200
år f. Kr. På 1300-talet vann islam fast fot i
landet. 1587 eröfrades det af Akbar och förenades
så med stormoguls rike, vid hvars sönderfallande
det 1752 tillföll Afganistan. 1819 bemäktigade
sig sikerna landet. Sedan engelsmännen gjort
slut på dessas välde, öfverlämnades K. 1846
till rajan af Jammu mot det att denne trädde i
vasallförhållande till England. Då ryssarnas
hotande framryckande i Central-Asien gjorde
det nödvändigt för engelsmännen att utvidga
sin myndighet i K., tvangs maharajan att vid
sin sida mottaga ett regentråd, som i alla
viktigare frågor har att öfverenskomma med
den brittiska residenten. Detta har ländt
landet till fromma; näringarna ha gjort
stora framsteg, vägar och vattenledningar ha
anlagts, och det sociala tillståndet har, som
ofvan nämnts, förbättrats. Litt.: v. Hügel,
"K. und das reich der sikh" (4 bd, 1840–42),
Bellew, "Kashmir and Kashgar" (1875), Lawrence,
"The valley of K." (1895), Eckenstein, "The
Karakorams and Kashmir" (1896), Collett,
"Guide for visitors to K." (1898), Neve,
"Picturesque K." (1900), Wardle, "K. and
its silk industries" (1904), Pirie, "K.,
the lands of streams and solitudes" (1908).
J. F. N.

Kashmirdalen. Se Kashmir.

Kashmiri (sanskr. Kaçmiri), språket i Kashmir
eller rättare i själfva dalen (under det språket
i bergstrakterna af Himalaya benämnes dogra)
är ett ariskt språk härstammande från sanskrit
och ansluter sig närmast till panjabi och
västra hindi (se d. o.). Jfr Kellogg, "Grammar
of the hindi language" (2:a uppl. 1893;
inledningen), Grierson, "Essays on Kaçmiri
grammar" (1899), Knowles, "Dictionary of
Kashmiri proverbs" (1885), "Folk tales of
Kashmir" (1888), "Kashmir handbook" (1886).
K. F. J.

Kashugg. Se Bollspel, sp. 1017.

Kasi, Kasia, folk och språk i Bortre
Indien. Se Khasi.

Kasi-asker. Se Kadi.

Kasida, en arabisk diktform, som är
mycket vanlig, i synnerhet i den persiska
litteraturen. De lyriska poem, som kallas
kasider, äro sammansatta af distika med
rimflätning enligt schemat: aa, ba, ca,
da, ea, fa,
o. s. v., på samma sätt som i
formen ghasel (se d. o.). Skillnaden
mellan ghasel och kasida är, att den
senare är en lång dikt, ett större ode,
medan stroferna i en ghasel äro helt få.
(K. V. Z.)

Kasik, karibisk benämning på indianhöfding.

Kasikumyker, folkstam. Se Lesger.

Kasikumykiska språk. Se Kaukasiska språk.

Kasim. Se Indien, sp. 524.

Kasimider, arabisk härskarsläkt. Se Arabien,
sp. 1274.

Kasimir, en tygsort. Se Kaschmir.

Kasimir (Kazimierz), polska furstar.
– 1. K. I, son af Mieczislav (Mieszko) II, f. 1016,
d. 1058, var 1034, vid faderns död, ännu omyndig
och måste 1037 fly till främmande land undan
följderna af det missnöje hans redan tidigare
fördrifna moder och förmynderska, Richeza (Rixa)
af Rhen-Pfalz, uppväckt genom sin förkärlek
för tyskar. Efter några år vann han med kejsar
Henrik III:s understöd herravälde i sitt rike
samt förmälde sig 1043 med Dobrogneva (äfven
kallad Maria), en syster till kievske storfursten
Jaroslav. Med dennes bistånd bragte han det
från riket affallna Masovien till lydnad. 1054
förskaffade han Polen besittningen af Breslau
och andra delar af Schlesien, dock mot en årlig
tribut till bömiska kronan. K., som vinnlade sig
om kristendomens befästande i Polen, efterträddes
af sin äldste son, Boleslav II. – 2. K. II, den
rättvise
, den föregåendes sonsons son, f. 1138,
d. 1194, var Boleslav III:s femte son. Då fadern
vid sin död, 1139, delade riket mellan sina fyra
äldre söner, under den äldstes, storhertigens af
Krakau, seniorat, blef K. lottlös, men erhöll
senare Sandomierz (1163). Genom Mieczislav
(Mieszko) III:s fördrifvande vann han 1177
Krakau och rikssenioratet. K. vann segrar
öfver ryssar och ungrare samt företog 1192 ett
framgångsrikt härtåg mot de vilde jadzvingerna
kring mellersta Bug. – 3. K. III, den store (som
konung K. I), den föregåendes sonsons sonson,
f. 1310, d. 5 nov. 1370, efterträdde 1333 sin
fader, Vladislav Lokietek, på tronen. Han
afstod 1335 till konung Johan af Böhmen
sina under bömiska kronan skattskyldiga
besittningar i. Schlesien och gjorde 1343,
genom freden i Kalisz, dryga landafträdelser i
n. v. till Tyska orden; i stället kämpade han
kraftigt, med kyrklig välsignelse, mot Litauens
hednafolk och tatarernas horder, och därvid
vann han öfverhöghet öfver nuv. Galizien och
angränsande trakter. För Polens civilisation
verkade han framgångsrikt genom att föranstalta
rättssedvänjornas kodifiering (afslutad genom
konstitutionen i Wislica 1368) samt genom att
gynna invandring af tyska borgare, som till Polen
medförde magdeburgrätten; han organiserade också
den statsfinansiellt viktiga saltbrytningen i
Bochnia och Wieliczka. 1364 lade han en första
grund till universitetet i Krakau. K., som för
den senare traditionen framstod som bondens
beskyddare mot adligt förtryck, visade sig också
mån att privilegiera främmande trosbekännare
(judar, armenier),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:49 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0632.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free