- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
1295-1296

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kateketik - Kateketpredikningar - Kateketskola - Katekin - Katekisation - Katekismilängd - Katekismus - Kateku - Katekumener - Katekupalm - Katekusyra - Katenin, Pavel Aleksandrovitj - Katernberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hufvudrepresentanter för denna kateketik, och
framför andra dref Gräffe denna "förståndiga"
frågformalism till dess spets i sina arbeten
"Lehrbuch der allgemeinen katechetik
nach kantischen grundsätzen" (1795-98)
och "Grundriss der allgemeinen katechetik
nach kantischen grundsätzen" (1796). Mot
detta ensidiga erotematiska förfaringssätt
uppträdde i början af 1800-talet Daub,
F. H. C. Schwarz, Löhe, Stier m. fl., hvilka i
sina kateketiska arbeten söka göra gällande en
mera specifikt kristlig religionsundervisning
samt förena inlärandets och frågandets metoder
(den "akroamatiska" och den "erotematiska"
metoden). I Sverige verkade Schartau i samma
riktning, och i den riktningen har kateketiken
alltsedan fortgått. Bland denna nyare kateketiks
mera framstående målsmän under senare tider må
nämnas Chr. Palmer och v. Zezschwitz, hvilka
utgifvit värdefulla kateketiska arbeten, samt
Nitsch och Achelis i deras arbeten i praktisk
teologi. - Kateketisk, som hör till
kateketiken; som försiggår i form af frågor
och svar. Jfr Akroamatisk.
J. P.

Kateketpredikningar. Se Predikan.

Kateketskola. Se Kateket.

Katekin, kem., det kristalliserande garfämnet
i kateku ur kärnveden af Acacia catechu
och i gambir (af Uncaria gambir). Katekin
har sammansättningen C15H1406 + 4 H2O,
ger vid torr destillation pyrokatekin
och i kalismältan floroglucin jämte
protokatekusyra. Med saltsyra rödfärgar
det ved till följd af sin floroglucinhalt.
H. E.

Katekisation (se Katekes), en
i frågor och svar meddelad elementär
kristendomsundervisning. Vanligen är katekesen
det material, som lägges till grund för en sådan
undervisning, men äfven en bibeltext kan användas
till samma ändamål. Denna undervisningsmetod
kan anses leda sin upprinnelse från pietismens
stiftare, Ph. J. Spener, hvilken i slutet
af 1600-talet bröt med det dittills vanliga
kateketiska undervisningssättet, att lärjungen
blott utantill lärde sig lärobokens stycken
och uppläste dem för läraren. Se Kateketik.
J. P.

Katekismilängd. Se Kyrkböcker.

Katekismus. Se Katekes.

Kateku (Katechu; af malaj, kate, träd, och
chu, saft; Catechu nigrum, Terra japonica,
eng. Cutch, fr. Cachou), farm., tekn., det
intorkade, särskildt i Pegu genom kokning
med vatten beredda extraktet ur kärnveden af
Acacia Catechu Willd., som förekommer allmänt i
Ostindien och på Ceylon. Kateku införes till
Europa i stora fyrkantiga eller oregelbundna
stycken, af svartbrun färg, hårda och spröda
med mussligt glänsande brott och af bitter,
adstringerande smak. Ofta äro de stora bladen af
Dipterocarpus tuberculatus Roxb. lagda omkring
massorna, hvilka f. ö. försändas i mattor, säckar
eller kistor. I varmt vatten är kateku, som
hufvudsakligen består af katekin ("katekusyra"),
nästan fullständigt lösligt. Kateku har i
Sverige förr varit officinell och nyttjades som
adstringerande medel mot diarré och slemflöden,
för hvilket ändamål det ännu begagnas i andra
länder. Kateku har stor användning som färg- och
(i Europa sedan 1500-talet) garfmedel. Siden
och bomull färgas mycket med kateku, likaså
väfnader, som utsättas för väta, såsom fisknät,
kanfas, koffertöfverdrag och tält. Särskildt i
den engelska och italienska läderindustrien har
kateku mycket stor användning som garfmedel;
det därmed garfvade lädret blir förträffligt
och af vacker rödbrun färg. Slutligen användes
kateku jämte alkali för att hindra uppkomsten af
pannsten i ångpannor. - Af betelnöten, frukten
af palmen Areca catechu L. (se Areca),
beredes i Indien ett bittert, sammandragande
extrakt, som kallas betel- l. arekapalmkateku,
men som ej kommer i handeln i Europa.
O. T. S. (G. L-m.)

Katekumener (af grek. katechumenoi, "de
som undervisas". Se Katekes) kallades
i den äldsta kyrkan de, som för det kristna
dopets erhållande undervisades i den kristna
tron. Under den apostoliska tiden var denna
undervisning mycket enkel och skedde utan några
närmare bestämmelser. Men när kyrkan växte ut på
bredden, måste äfven katekumenundervisningen få
en bestämd organisation. Den öfverlämnades då åt
särskildt därtill förordnade lärare (kateketer;
se d. o.); tiden för katekumenatet bestämdes af
synoden i Elvira (305) till två år och af de
s. k. apostoliska konstitutionerna (från början
af 4:e årh.) till tre år. Från samma tid, början
af 4:e årh., indelades katekumenerna i tre klasser:
1) akroomenoi l. audientes (åhörare), hvilka
efter predikans slut måste aflägsna sig från gudstjänsten,
2) gonyklinontes l. genuflectentes (knäböjande),
hvilka fingo stanna kvar efter predikan och knäböjande
ofvervara församlingens förbön för dem samt mottaga biskopens
välsignelse, men skulle aflägsna sig före nattvardsfirandet,
3) fotitsomenoi l. competentes (upplysta, skickliga),
hvilka ansågos skickliga till dopets erhållande
och åt hvilka dessförinnan muntligen delgafs till
inlärande trosbekännelsen till Faderns, Sonens och
Andens namn (enl. Matt. 28: 19) med tillägg i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med det nuv. s. k.
Apostoliska symbolum, hvilken benämning tidigt
upptogs jämte de äldre benämningarna paradosis apostolike
(apostoliska traditionen) och regula fidei
(trosregeln). Enl. Funk, "Kirchengeschichtliche
abhandlungen und unters." (I, 1897), skulle det
icke ha funnits 3 olika klasser, utan endast olika
namn på katekumenerna. Efter trosbekännelsen
delgafs katekumenerna på samma sätt Herrens bön.
Denna undervisning kallades "arkandisciplinen"
(den hemliga undervisningen), emedan såväl
bekännelsen som Herrens bön strängt hemlighölls
för alla icke-kristna. Därefter skedde dopet.
- Benämningen katekumener användes ibland ännu
i den praktiska teologien som namn på de redan
som barn döpta, hvilka erhålla kateketisk
undervisning i trosläran, särskildt som namn
på konfirmanderna.
J. P.

Katekupalm, bot. Se Areca.

Katekusyra, föga brukligt namn på katekin (se
d. o.).

Katenin, Pavel Aleksandrovitj, rysk författare,
f. 1792, d. 1853, egnade sig efter krigstjänst
åt litteraturen och kritiken, författade
samt öfversatte åtskilliga, på sin tid
ofta spelade skådespel i den "klassiska"
stilen. Sina ämnen tog han ur det fornryska
lifvet, men höll sig i formen strängt till de
franska förebilderna, Corneille och Racine,
af hvilka han öfversatte "Ariadne" och
"Esther". Som kritiker uppträdde han kraftigt
mot romantiken, men beundrade Pusjkin och
Gribojedov, vid hvilka han var personligt
fäst. Hans samlade verk på vers utkommo 1832.
A-d J.

Katernberg (Caternberg), by i preussiska
reg.-omr. Düsseldorf (Rhenprovinsen), 5 km. n. om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:35:18 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0680.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free