Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare / 1307-1308 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Katsura, Taro - Katt - Katt 1. djur - Katt 2. fartyg - Katt 3. rörligt trätorn - Katt, H. H. von - Katta - Kattack - Katta-Kurgan - Kattarp - Kattarp 1. Socken i Malmöhus län - Kattarp 2. By i Laholms landsförsamling - Kattbjörnen - Kattdjuren - Katte, Hans Hermann von - Kattegatt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1905 premiärminister, hvarvid han hölls vid
makten af Ito och andra af de äldre statsmännen
samt 1903 gentemot ett misstroendevotum från
deputeradekammaren, som fann budgetens form
stridande mot författningen, häfdade, att
kabinettets existens berodde på kejsarens
och ej på parlamentets förtroende. Efter
rysk-japanska krigets slut lämnade han rum för
en ministär Saionji, men blef ånyo i juli 1908
premiärminister och därjämte finansminister. Han
upphöjdes 1903 till grefve och 1907 till
markis.                 V. S–g.




Katt. 1. Zool. Se Huskatten och
Kattdjuren. – 2. Sjöv. a) Ett slags engelskt
fartyg, som begagnas till koltransport;
det benämnes i hvardagligt sjömansspråk
koljare. b) Ett ombord på svenska
örlogsfartyg förr brukligt straffredskap,
bestående af en omkr. 5 dm. lång tågända af ett
piskskafts tjocklek, vid hvilken voro fästa
9 smalare snärtar, hvar och en försedd med 3
knutar. Ända till 1881 brukades inom engelska
marinen den fruktansvärda "niosvansade katten"
(eng. cat-o’-nine-tails). – 3. Befästningsk.,
ett högt, rörligt trätorn, som under gamla
tiden användes för stormning af mycket höga
fästningsmurar och som därför på rullar kunde
skjutas ända fram till muren. En vindbrygga
nedfälldes från tornet på murens krön, hvarigenom
en väg bereddes för de stormande in i fästningen.
                2. L. H.* 3. O. A. B.*

Katt, H. H. von. Se Katte.

Katta, sjöv., hugga kattginans
blockhake i ankarets röring och
hala ginan, tills blocket kommer upp
under kranbalken. Ankaret säges då vara
"kattadt". Jfr Ankare, Fiska 3 och Kranbalk.
                H. W–l.

Kattack, distrikt och stad i Indien. Se
Cuttack.

Katta-Kurgan, stad. Se
Katty Kurgan.

Kattarp. 1. Socken i Malmöhus
län, Luggude härad. 2,342 har. 2,217
inv. (1909). Annex till Välinge, Lunds
stift, Luggude kontrakt. – 2. By i Laholms
landsförsamling i Hallands län, v. om Knäred. Där
föreföll 3 okt. 1657 en träffning mellan
svenskarna under G. O. Stenbock (omkr. 4,000 man)
och danskarna under Fredrik III (något större
styrka), hvilken öfverraskade svenskarna, medan
de tågade fram i en defilé. Svenskarna förlorade
68 döda, 63 sårade och 43 fångar samt drogo sig
tillbaka öfver Smålandsgränsen. Träffningen hade
följder som ett nederlag. Se Stille, "Fälttåget
i Skåne och Halland 1657", s. 88–92 (1905).

Kattbjörnen, zool. Se Ailurus
fulgens.

Kattdjuren, Felidæ, zool., bilda
en familj inom ordn. rofdjur af däggdjurens
klass. Till sin allmänna habitus påminna alla
hithörande djur mer eller mindre om den vanliga
huskatten: de ha kort, ofta rundadt hufvud,
tämligen undersätsig bål, oftast lång svans;
framfötterna ha 5, bakfötterna 4 klor, som äro
hoptryckta, krökta och spetsiga samt merendels
fullständigt indragbara inom ett hudveck.
Kindtänderna äro i hvardera öfre käkhalfvan 4 –
stundom 3, enär den främsta ofta faller bort
–, i undre käkhalfvan 3; endast i öfverkäken
finnes en mer eller mindre förkrympt knöltand;
öfverkäkens roftand har skarpt skärande krona
med tre flikar; hörntänderna äro långa. En liten
blindtarm finnes. – Hos kattdjuren
med deras utomordentliga styrka och
smidighet, starka tänder och spetsiga klor
är rofdjurstypen skarpast utpräglad: deras
rofgirighet tillfredsställes nästan blott af
varmblodiga och lefvande djur till rof. Flertalet
arter klättrar med mycken skicklighet. Bland
kattdjurens sinnen äro hörseln och synen de
förnämsta. De lefva i monogami. – I vildt
tillstånd förekomma kattdjur i Europa,
Asien, Afrika (dock ej på Madagaskar)
och Amerika. Omkr. 50 arter äro kända, alla
tillhörande släktet Felis, kattsläktet, stundom
betecknade som tillhörande en underfamilj Felina
med undantag af jaktleoparden, Cynailurus
(se Gepardsläktet). Felis har (onödigtvis)
uppdelats i flera undersläkten, såsom lodjuren
(Lynx): öron med hårpensel, kort svans, högre
extremiteter; sumplodjuret (Chaus), som står
de förra nära, men är något skildt därifrån
genom kraniebyggnaden; det har en mycket
vidsträckt utbredning: större delen af Afrika,
Persien, Indien, Ceylon; Calolynx: liknar med
afseende på vissa egenheter i kraniet lodjuren;
det har lång svans, ej hårpensel å öronen;
lefver i orientaliska regionen. Allbekanta
representanter för kattsläktet äro lejonet,
kungstigern, huskatten (se d. o.) m. fl.
                L–e.

Kranium af katt.

Katte (Katt), Hans Hermann von, preussiske
konungen Fredrik II:s ungdomsvän, f. 28
febr. 1704, d. 6 nov. 1730, kom som löjtnant vid
gardesgendarmerna i Berlin i nära umgänge med
dåv. kronprins Fredrik och invigdes i dennes plan
att undan Fredrik Vilhelm I:s stränga fadersvälde
fly till England. Sedan planen upptäckts,
dömdes K. af krigsrätt till lifstidsfängelse;
men konung Fredrik Vilhelm skärpte domen till
dödsstraff, och K. halshöggs i Küstrin nära
kronprinsens fängelse.

Kattegatt, hafsvik af Atlantiska oceanen, mellan
Sverige i ö. och danska halfön Jylland i v.,
sammanhängande i n. med Skagerak och i s. förenad
med Östersjön genom Öresund samt Stora och Lilla
Belt. Den norra gränsen är obestämd. Af somliga
anses hela den s. k. Bohusbukten upp till Norge
böra räknas till K.; men den naturliga gränsen
torde utgöras af en linje, dragen från Skagens
udde på Jylland öfver Paternosterskären till ön
Tjörn, i hvilket fall längden i n. och s. utgör
något öfver 200 km. Största bredden är 110–120
km., ytinnehållet omkr. 20,000 kvkm. K. har
ringa djup, det största i n.,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>