- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
1313-1314

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kauai - Kauar - Kaub - Kaudinska passen - Kauer, Ludbert - Kauer, Ferdinand - Kaufbeuren - Kauffmann, (Marie Anna) Angelika - Kauffmann - Kauffmann 1. Hermann K. - Kauffmann 2. Hugo K.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i v. och n. v., branta och under en sträcka af 32
km. alldeles otillgängliga. En häftig bränning
dånar där emot de svarta klipporna. Den mest
besökta hamnen är Waimea på sydvästra kusten,
hvilken dock lämnar dåligt skydd; bättre är
hamnen Hanalei på norra kusten. Ön producerar
i synnerhet sockerrör, ris och sydfrukter. Äfven
boskapsskötseln är betydande. Jfr Hawaiiöarna.

J. F. N.

Kauar (Kaouar), oasgrupp
i Sahara, midt emellan Fessan och Bornu, något
s. om 20° n. br. K. bildar en 80 km. fr. n. till
s. gående dalsänka, i sin norra del 447 m.,
i sin södra 305 m. ö. h., samt omfattar jämte
Bilma (se d. o.) 2,750 kvkm.
I ö. omgifves det af Mogodombergen (632 m.),
i v. af sandöknen. Vatten finnes öfverallt
under ytan, och oasen är som en stor palmlund.
På några ställen finnas saltsjöar, och stora
salttransporter afgå härifrån till Sudan.
Eljest produceras medelmåttiga dadlar; men
befolkningen drifver ej jordbruk af fruktan för
de rofgirige tuaregerna. Invånarna, omkr. 4,000,
tillhöra tibbu l. teda, men tala en
negerdialekt (kanuri), som står bornuspråket
nära. Af gruppens 11 oaser är Dirki med 250 hus störst;
där bor höfdingen öfver K. I Schimmedru
residerar en schejk af senusi-sekten, K:s
andliga öfverhufvud. Till skydd mot tuaregerna
äro flerstädes små fästen byggda på klipporna.

J. F. N.

Kaub (Caub), stad i preussiska
reg.-omr. Wiesbaden (Hessen-Nassau),
vid Rhen. 2,028 inv. (1905). Stora
skifferbrott. Vinodling. På ett brant berg ofvan
staden ligga ruiner af den 1805 förstörda, nu
restaurerade borgen Gutenfels och på en klippa
i Rhen slottet Pfalz l. Pfalzgrafenstein,
urspr. ett vakttorn, uppfördt 1326 till skydd
för rhentullen. Vid K. öfvergick Blücher
Rhen nyårsnatten 1814; hans staty är rest i
staden. K. har flera gånger lidit genom bergras.

(J. F. N.)

Kaudinska passen. Se Caudinska passen.

Kauer, Ludbert, riksråd, blef 1575
kammarjunkare hos hertig Karl och 1586 hertigens
råd, användes af denne sommaren 1592 på en
beskickning till Tyskland och äfven sedermera
i flera diplomatiska uppdrag. Han blef 1599
ståthållare på Nyköpings slott och 1602 riksråd,
afled våren 1608 och begrofs 25 maj s. å. i
Örebro.

Kauer, Ferdinand, österrikisk tonsättare,
f. 1751 i Mähren, d. 1831 i Wien, där han
länge lefde som populär sångspelskomponist,
var teaterkapellmästare i Wien och Graz. Han
komponerade nära 200 operor och sångspel,
bland hvilka i synnerhet
Das Donauweibchen (1798; "Donaufrun", 1844)
blef mycket spridt och länge bibehöll sig. De
flesta af hans öfriga kompositioner (symfonier,
kammarmusik, kyrkliga verk, sånger m. m.) gingo
förlorade vid Donaus öfversvämning 1830.

A. L.*

Kaufbeuren [-böjren], stad i bajerska
reg.-omr. Schwaben, vid Wertach, en biflod
till Lech. 8,955 inv. (1905). Realskola,
landtbruksskola, nunnekloster samt betydande
bomullsindustri, stor litografisk anstalt,
tillverkning af landtbruksredskap,
symaskiner m. m. K. var fri riksstad
1286–1803 och kom 1803 till Bajern. Det
var förr en ryktbar vallfartsort.

J. F. N.

Kauffmann, (Marie Anna) Angelika, schweizisk
målarinna, f. 30 okt. 1741 i Chur (Schweiz),
d. 5 nov. 1807 i Rom, dotter af en målare från
Tyrolen, utbildade sig från sin barndom

under resor med fadern uti Italien samt besökte
Milano, Florens, Rom, där hon gjorde Winckelmanns
bekantskap, och Neapel (1753–66). Hon lärde
sig därunder hylla den riktning i måleriet,
som från midten af 1700-talet, i samband
illustration placeholder
Angelika Kauffmann. Efter ett själfporträtt.

med den nyväckta entusiasmen för en renare
skulptur och arkitektur, vände sig uteslutande
till den klassiska fornvärlden, och hvars
grundläggare var Winckelmann samt förnämste
konstnär Raphael Mengs. Hon flyttade 1766 till
London, där hon på grund af sin skönhet blef
mycket firad och för sina arbeten 1768 vid
målarakademiens stiftelse upptogs bland dennas
professorer. Där råkade hon förälska sig i en
ung man, som utgaf sig för att vara en svensk
grefve Horn; men hon upptäckte, sedan de blifvit
gifta, att han endast varit grefvens betjänt,
och äktenskapet upplöstes 1768. 1781 gifte hon
sig med en veneziansk målare Zucchi, en gammal
vän till hennes fader, och återvände med honom
till Italien. Hon bodde först i Venezia, men
sedan i Rom, där hon för sin återstående lifstid
slog sig ned och arbetade. Angelika K:s arbeten
utmärkas för en viss friskhet och glädtighet i
uppfattningen samt för mycket behag, om också
ytligt, i form och färg; men de äro svaga i
teckningen och stundom äfven bemängda med mycken
sentimentalitet. Bäst lyckades hon måhända
i porträtt, någon gång äfven i en genrebild
ur samtidens lif, men hon förskönade alltid
verkligheten. Bland porträtten, af hvilka många
finnas i England, märkas
Hertiginnan Amalia af Weimar och
En moder med sitt barn (i Louvre).
Hon gjorde sig äfven känd för skicklighet att
föra etsnålen och var, i synnerhet i sin ungdom,
mycket hängifven åt musiken. Biogr. af
de Wailly (1859),
Schram (1890),
Gerard (1892) och
Engels (1903).

C. R. N.*

Kauffmann. 1. Hermann K., tysk målare,
f. 1808 i Hamburg, d. 1889, studerade i Hamburg
för Hardorff och 1827–33 i München, var sedan
till sin död bosatt i sin födelsestad, men gjorde
studieresor i Oberbajern, Tyrolen och Norge. Han
målade genrebilder och landskap med staffage och
i synnerhet hästar:
Fraktvagn framför en smedja,
Slädbana på Elbe,
Fiskare på isen,
Postvagn i snöstorm,
Utanför värdshuset
och dylika motiv, ofta utförda med enkel gedigenhet
i uppfattning och hållning. Högst nådde han i sina
utkast, tecknade och ofta helt lätt färglagda.
K. är rikt representerad i Hamburgs Kunsthalle med
målningar och teckningar.
Postvagnen (1846)
finns jämte en figurskiss i Kristiania nationalgalleri. Jfr
Lichtwark, "H. K. und die kunst in Hamburg 1800–1850" (1894).

2. Hugo K., den föregåendes son, tysk målare,
f. 1844 i Hamburg, från 1874 bosatt i München,
framställer friskt och lifligt, med karaktär
och humor, sina medborgare vid spelbordet,
i kägelbanan, på värdshuset, på auktion o. d.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:31 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0689.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free