- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
1333-1334

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kaustik - Kaustik 1. frätande - Kaustik 2. medicinsk term - Kaustika - Kaustisenkylä - Kaustisk - Kautel - Kauterisation - Kaution - Kautokeino - Kautschuk - Kautschukhäftplåster - Kautschukträd - Kautsky, Karl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

äro de vanligast förekommande frätande (kaustika)
ämnena. Äfven stark ammoniak betecknas som
ett causticum. Se Etsmedel. – Kaustika
alkalier
kallas kalium- och natriumhydrat samt
ammoniaklösning. – Kaustik ammoniak.
Se Ammoniak, sp. 857. – Kaustik baryt, detsamma
som bariumhydrat (se Barium).

2. Med., detsamma som kauterisation (se d. o.).
                O. T. S. (C. G. S.)

Kaustika (se Kaustik) l. Brännlinje,
fys. Vid ljusets reflexion i en sfärisk konkav
spegel eller vid dess brytning i en positiv
lins förenas till följd af den sfäriska
aberrationen icke alla strålarna i en punkt,
utan de centrala, d. v. s. närmast axeln belägna,
skära hvarandra längre från spegeln resp. linsen
än sidostrålarna. Bilden af en lysande punkt blir
således icke en punkt, utan en yta, brännyta,
uppkommen genom de hvarandra successivt skärande
strålarna. Denna yta är tydligen symmetrisk i
förhållande till spegelns eller linsens optiska
axel och slutar i en ljusstark punkt på denna,
hvilken punkt utgör kaustikans spets. Om ett
ogenomskinligt plan hålles så, att det genomskär
brännytan, uppstår på detsamma en brännlinje,
som är intersektionen mellan brännytan
och planet. Man ser en sådan brännlinje,
då t. ex. solen skiner i en med kaffe
eller annan ogenomskinlig vätska nästan fylld
kopp. Brännlinjen bildas där genom reflexion mot
koppens inre vägg och brännytans genomskärning af
vätskeytan. Uppstår kaustikan genom reflexion,
kallas den katakaustika, hvaremot den, som
alstras genom brytning, benämnes diakaustika.
                L. A. F.*

Kaustisenkylä. Se Kaustby.

Kaustisk. Se Kaustik.

Kautel (lat. cautela), försiktighetsmått.

Kauterisation, Kauterisering (af grek. kauter,
brännjärn) l. Kaustik (af grek. kaustikos,
brännande), med., operation, hvilken
utföres medelst brännande eller frätande
medel (lat. cauteria). Brännmedel ingingo
i den äldre medicinen långt mera än i den
moderna. Redan "medicinens fader", Hippokrates
(i 5:e årh. f. Kr.), sade: "hvad medicin ej
botar, skall järnet bota; hvad järnet ej kan
bota, bote elden". Brännjärn nyttjades också i
mångahanda former och vid hvarjehanda sjukdomar,
både inre och i ledgångar m. m. För öfrigt
var det icke alltid glödande järn (cauteria
actualia
), som användes; man hade äfven andra
frätmedel (cauteria polentialia): kaustikt kali,
antimon-smör, blandning af kaustikt kali och
kalk, s. k. wien-deg, m. m. Brännmedlen begagnas
numera knappt i de äldre formerna; men man har
mera moderna, som fått en ganska vidsträckt
användning. Sådana äro galvanokaustik (se
d. o.), som af vissa operatörer mycket nyttjats
vid borttagande af tumörer, hvarvid starkare
blödning är att befara, och hvilken äfven i
flera andra fall med fördel kan begagnas, samt
termokauter (se d. o.), hvilken gör nytta dels
som blodstillande, dels som direkt frätmedel,
dels äfven rent af begagnas att skära med. Nu
för tiden brukas jämväl smärre skärande eller
stickande instrument, hvilka bringas att glöda
medelst elektricitet; dessa användas mest
för smärre operationer i näsan och svalget.
                J. Å.

Kaution (lat. cautio, af cavere, gå i borgen
för), borgen. – Kautionist, borgesman.

Kautokeino, socken och härad i Norge,
Finnmarkens amt, Altens prosteri, vid Altenälf,
omkr. 100 km. från dess utlopp i Altenfjord
och ej långt från ryska gränsen. Areal 7,500
kvkm. 857 inv. (1900), som, på omkr. 100
pers. när, äro af lapsk eller blandad
härkomst. Med dåv. annexförsamlingen
Karasjok kom K. genom gränstraktatern af
18 (g. st. 7) okt. 1751 från Sverige till
Norge. Bland befolkningen rådde vid midten
af 1800-talet stark religiös jäsning, som
1852 t. o. m. utbröt i blodiga uppträden,
hvilka påkallade rättsligt inskridande.
                        O. A. Ö.

Kautschuk. Se Gummifabrikation,
sp. 627.

Kautschukhäftplåster. Se Häftplåster.

Kautschukträd, Ostindiskt, bot. Se Ficus,
sp. 155.


illustration placeholder


Kautsky. Karl, socialdemokratisk
nationalekonom, f. 1854 i Prag, uppsatte 1883
tidskr. "Neue zeit", som hade till uppgift
att vara hela det tyska socialdemokratiska
partiets vetenskapliga organ och som numera
representerar särskildt den ortodoxt marxistiska
riktningen därinom; och K. intar f. n. i hela
världen ställningen som den främste nu lefvande
exponenten för den ortodoxa marxismen. Bland
hans främsta arbeten märkas Marx’ ökonomische
lehren
(1887; "K. Marx’s ekonomiska läror",
häftena 1–4, 1888–90), Das Erfurter program
(1892; i bearb. sammandrag utg. på svenska under
titeln "Socialismens grundläror", 1904), en
teoretiskt belysande utläggning af det program,
som Tysklands socialdemokratiska parti antog
vid kongressen i Erfurt 1891 och hvartill
K. själf utarbetat förslaget, Die agrarfrage
(1899), ett försvar för Marx’ teori om
koncentrationsprocessen inom jordbruket,
och Bernstein und die sozialdemokratische
partei
(1899), ett inlägg i den energiska och
uppseendeväckande strid, som K. i "Neue zeit"
och på partidagar fört mot Bernstein (se
d. o.) och den reformistiska nymarxismen. K. har
tagit till sin uppgift att försvara de teorier,
som utgöra grundvalarna för den marxistiska
lärobyggnaden; men på samma gång har han
gifvit en något mildrad framställning af den
materialistiska historieuppfattningen och så
tolkat utarmningsteorien, att härvidlag är
det icke fråga om en absolut, utan en relativ
utarmning, ej ett fysiskt, utan ett socialt
elände. K. betraktar ej fackföreningsrörelsen som
något effektivt medel för en varaktig stegring af
hela arbetarklassens ekonomiska ställning, utan
i främsta rummet som ett medel att moraliskt
höja arbetarklassen (till stridslust och
stridsduglighet). I fråga om socialdemokratiens
politisk-parlamentariska uppträdande häfdar
K. den parlamentariska ståndpunkten, men med
sträng partiexklusivitet. I befolkningsspörsmålet
omfattar K. Malthus’ lära och ansluter sig till
nymalthusianismen. Utom hans ofvannämnda arbeten
må nämnas Die soziale revolution

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:59 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0699.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free