Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kazan 2. Hufvudstad i guv. Kazan - Keble, John - Kebnekaise - Kebnetjåkko - Kechua - Keckman, Karl Niklas - Kecskemét
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1351
Kebnekajse-Keeskemét
för kyrkans sön- och helgdagar, hvilken på ett melodiskt och ädelt sätt
gaf uttryck åt tidens ännu oklara religiösa behof och som haft stort
inflytande i England. Snart kommo både Newman och Pusey under
inflytande af K. 20 juli 1833 höll denne för universitetet sin berömda
predikan "om det nationella affallet", hvilken verkade som en
alarmsignal öfver hela England och blef födelsestunden för den
märkliga Oxford-rörelsen (se Episk o-palkyrkan, sp. 713). l sept.
framlade K. en rad satser, som utgjorde den nya rörelsens program;
från 1834 trädde han i betydelse tillbaka för Newman och Pusey,
men kämpade framgångsrikt för rörelsens ursprungliga ideal,
då Newman 1845 öfvergick till katolicismen. Bland K:s arbeten
märkas utom ofvan nämnda A metrical version of the psalter (1839),
Lyra innocentium (1846; en samling dikter ur barnens värld) samt Sermons for the Christian year etc. (11 bd, 1875-80).
Litt.: W. Loch, "John Keble" (1893), J. H. Överton, "The english church in
the 19:th century" (1894), \V. H. Abraham, "Church and state in England"
(1905), samt den i Episkopalkyrkan, Newman och Pusey anförda
litteraturen. Hj. H-t.
Kebnekaise [ke’b-; lapska, "Kitteltoppen"], Sveriges högsta berg,
ligger i Jukkasjärvi socken, Norrbottens län, under 67° 54’ n. br. och
0° 30’ ö. lgd fr. Stockholm, och bildar med kringliggande toppar ett omkr.
3 kv.-mil stort massiv, som i s. och ö. begränsas af Kalixälfvens källfloder
Ladtjojokk och Vistesajokk och i v. af Kaitomälfvens tillflöde Tjäktjajokk;
i n. kan den höga Kaskasdalen anses som naturlig begränsning.
Högsta toppen i detta massiv, som till sin hufvudmassa består af mycket
hårda hornbländeskiffrar och gabbrobergarter, är K., hvars höjd 1880
mättes trigonometriskt af kartograferna G. V. Bucht och A. Lind och
uppgafs till 2,136 m., men som af prof. K. P. Rosén 1902 genom
precisionsmätning befanns vara endast 2,123,1 m. Toppen bestegs
första gången (22 aug. 1883) af fransmannen Ch. Rabot (färden skildrad
i "Au Cap-Nord", 1898), från Tjäktjadalen, andra gången (9 juli 1889) af
gymnasisten från realläroverket i Stockholm J. A. Björling (se Björling 4),
från s., på en väg, som anses lämpligast för turister, och tredje gången
(1895) af sjukgymnasten G. Durling. Sedan ha många bestigningar
företagits, äfven af damer (vintertid först 1908 af H. N. Pallin). K:s topp är
alltid snöbetäckt, och berget omges i n. v. och ö. af stora jöklar, som skilja
det i ö. från Kebnetjåkko (1,786 och 1,538 m.) samt i n. från
Kaskasatjåkko (2,093 m.), hvars topp första gången nåddes af
fotografen Borg Mesch från Kiruna, som anser utsikten därifrån mera
storartad och intressant än från K., och Tarfalatjåkko (1,930 m.).
Denna trakt innefattar f. ö. Sveriges mest storartade högfjällspartier; nämnas må i Tjäktjajokks källområde på västra sidan det ansenliga
Selka och på östra sidan de isrika Reitafjällen, med toppar af mer än
1,900 m., och kring Vistesajokks källor Pårsatjåkko (1,982 m.) och
Mormantjåkko (1,959 m.).
– I Ladtjodalen på Kebnetjåkkos sluttning anlade Sv. turistföreningen 1906–07 en turiststuga af sten, till hvilken bekvämaste vägen går från Kalixfors station vid Riksgränsbanan på Kalixälfven och dess sjölika utvidgningar Kaalasjärvi och Pajttasjärvi. En tur därifrån till K:s topp tar med återfärd 15 timmar.
Wbg.
Kebnekaise (och glaciär därå), sedt från öfre Tarfaladalen. (Bildtext)
Kebnetjåkko [ke’b-]. Se Kebnekaise.
Kechua [kechöa]. Se Quichua.
Keekman, Karl Niklas, finsk
språkforskare, f. 1793 i Uleåborg, d. 1838,
var halfbroder till F. M. Franzén. Redan
tidigt slöt han sig till en omkr. 1815
bildad studentkrets, som ifrade för finska
språket. Sin betydelse har K. som den förste
lektorn i finska språket vid universitetet
(utnämnd 1829). Hans verksamhet som sådan var
af mycken vikt för studiet af finskan. K. tog
verksam del i Finska litteratursällskapets
stiftande och blef dess första ordf. samt, sedan
Lönnrot begif vit sig på runosamlingsfärder,
dess sekreterare. Som sådan utgaf han (1834)
en öfv. af Zschokkes "Goldmacherdorf", som
under namnet "Kultala" utgör första delen af
detta sällskaps publikationer. Följande år
ombesörjde han tryckningen af första
Kalevala-upplagan. Han efterlämnade värdefulla
lexikaliska samlingar, hvilka varit senare arbetare på detta område till gagn. O. G.*
Keeskemét [ketjkeme’t], stad i ungerska komitatet Pest-Pilis-Solt-Kis-Kun, är beläget på den
Ord, som saknas under K. torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
