- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
1365-1366

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Keijser - Keijser 2. Ernst Jakob K. - Keijser, holländska konstnärer - Keil, Karl Friedrich - Keil, Gottfried Theodor Heinrich - Keil, Robert - Keilberg - Keilhau, Balthasar Matthias - Keilhauit - Keill, John - Keiller - Keiller 1. Alexander K. - Keiller 2. Alexander K. d.y. - Keiller 3. James K.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

domprostbefattningen i Strängnäs, uppfördes
1889 i första förslagsrummet till biskop i
Strängnäs och utnämndes 1895 till biskop i
Skara. K. var prästerligt ombud för Strängnäs
stift vid 1888 och 1893 års kyrkomöten
och promoverades till teol. doktor vid
jubelfesten i Uppsala 1893. K. hade starkt
konservativ och högkyrklig läggning. Hans
yttre uppträdande föreföll högdraget och
prelatensiskt, men bakom den sträfva ytan
klappade ett varmt hjärta, och hans nitälskan
för kristen tro och för kyrkans ordningar var
brinnande. Särskildt konfirmationen försvarade
han energiskt mot alla moderniseringsförsök,
hvilka enligt hans uppfattning blott skulle
försvaga dess folkuppfostrande karaktär. Utom
smärre predikningar, tal, uppsatser och
recensioner i olika tidskrifter utgaf
K. en öfv. af en del af Sofokles’
"Konung Oidipus" (gradualafh., 1869),
Om den praktiska teologiens betydelse (1876),
Om sambandet mellan kyrkan i närvarande tid och kommande tider (i prästmöteshandl., 1896).
Efter hans död utkommo
I kyrkliga frågor (1905) och
Skoltal (1906).

1. J. C. 2. E. M. R.

Keijser [ke’jser], holländska konstnärer. Se Keyser.

Keil [ka’jl], Karl Friedrich, tysk ortodox
teolog, f. 1807, d. 1888, professor i Dorpat
1839–58, skref i Hengstenbergs anda kommentarer
till en mängd gammal- och nytestamentliga böcker,
öfriga skrifter af honom äro
Der tempel Salomos (1839),
Lehrbuch der historisch-kritischen einleitung in die schriften des alten testaments (1853; 3:e uppl. 1873) och
Handbuch der biblischen archäologie (2 bd, 1858–60; 2:a uppl. 1875).

P. F.*

Keil [ka’jl], Gottfried Theodor Heinrich, tysk
filolog, f. 1822, d. 1894, blef 1859 professor i
filologi vid universitetet i Erlangen och 1869
i Halle. Hans förnämsta arbete är den kritiska
upplagan af
Grammatici latini (7 bd, 1856–80).

Keil [ka’jl], Robert, tysk
litteraturhistoriker, f. 1826 i Weimar, d. där
1894 som advokat, författade ett stort antal
arbeten rörande Goethe, det tyska studentlifvet m. m.

Keilberg [ka’jl-], högsta toppen i
Erzgebirge, n. ö. om Joachimsthal i
Böhmen, nära sachsiska gränsen. 1,244 m.

J. F. N.

Keilhau [ke’jl-], Balthasar Matthias, norsk
geolog, f. 2 nov. 1797 i Birids prästgård vid
Mjösen, d. 1 jan. 1858 i Kristiania, blef 1826
lektor i bergsvetenskaperna och var 1834–57
professor i mineralogi i Kristiania. Utom en
mängd resor i geologiskt syfte i Norge, för
att åstadkomma en geologisk karta öfver landet
(ett mål, som K. tidigt föresatt sig och som han
ock uppnådde), företog han dylika äfven till
Beeren Eiland, Spetsbergen m. fl. st. Förutom
många af handlingar och uppsatser, behandlande
Norges geologi, utgaf K., med bidrag af flera
författare, på tyska
"Gaea norvegica" (3 häften i fol., 1838–50;
med en geologisk karta öfver hela landet). K:s
förtjänster om utredandet af Norges geologi äro
betydliga, om ock hans åsikter i flera väsentliga
frågor (såsom silursystemet i Kristianiatrakten,
graniten, som han ansåg ha uppkommit genom
"transmutation" af skiffer, m. m.) numera knappast
ha någon anhängare.

B. L–n.*

Keilhault [ke’jl-] A. Erdmann, miner. Se Yttro-titanit.

Keill [ki’l], John, engelsk astronom, f. 1
dec. 1671 i Edinburgh, d. 1 sept. 1721, 1700
professor i fysik och 1710 i astronomi vid
universitetet i Oxford, var en af Newtons
mest hängifna lärjungar. Genom sin 1708 mot
Leibniz framställda beskyllning att ha från
Newton stulit idén till infinitesimalkalkylen
inledde han den bekanta långvariga och häftiga
prioritetsstriden mellan Newton och Leibniz
ang. denna upptäckt. Hans mest bekanta arbete
f. ö. är
Introductio ad veram astronomiam sive lectiones astronomicæ habitæ Oxoniæ (1718;
senare utkommet äfven på engelska i flera uppl.).

B–d.

Keiller [ki’lə]. 1. Alexander K., ingenjör,
industriidkare, f. 1 juli 1804 i Dundee
i Skottland, d. 27 mars 1874 i Göteborg,
kom 1825 till Göteborg med anledning af sin
faders trävaruaffärer på Sverige. I Göteborg
illustration placeholder

sammanträffade K. med sin landsman William
Gibson. Dessa båda män bildade 1826 ett
bolag – upplöst 1839 –, hvilket 1828 vid
den s. k. "Slussen" i Göteborg inrättade en
fabrik för maskinspinning af lin och hampa,
den första i Sverige, och därefter, 1832, på
Jonsered, 15 km. från Göteborg, anlade ett
fullständigt segelduksväfveri jämte hamp-
och linspinneri samt en mekanisk verkstad
med gjuteri. 1841 anlade K. för egen räkning
i Göteborg en mekanisk verkstad med gjuteri,
hvilket etablissemang snart räknades bland de
förnämsta i landet. Sedan han 1858 upptagit sin
äldste son, Alexander, till bolagsman samt firman
(Alex. Keiller & C:o) s. å. inköpt största delen
af Kafveltorps grufvor och smältverk i Örebro
län samt några år därefter Skisshytte och Rämens
bruksegendomar i Kopparbergs län, växte dess
verksamhet till en ansenlig betydenhet. Under
tiden (1860) upptogs K:s andre son, James,
till bolagsman, uteslutande egnande sig åt den
mekaniska verkstadsrörelsen. 1867 öfverlät firman
sin mekaniska verkstad till ett aktiebolag,
och 1868 drog sig K. h. o. h. från affärerna,
hvarefter han riktade sin verksamhetsifver på
naturvetenskaperna, hufvudsakligen zoologi och
geologi. För dessa ämnen, som han redan i sin
ungdom studerat, egde han mycken fallenhet
och gjorde på detta område flera värdefulla
iakttagelser. Själf skicklig tecknare, omfattade
K. med intresse flera konstgrenar, synnerligast
bildhuggar- och målarkonsten.

2. Alexander K. d. y., den föregåendes
son, f. 1832, genomgick Chalmersska slöjdskolan
och inträdde vid 27 års ålder som bolagsman
i firman Alex. Keiller & C:o (se ofvan).
Efter 1867 egnade han sig åt bergshandteringen
bl. a. som ledare af Skisshytte bruk och egare
af zink- och koppargrufvor i skilda delar
af landet. Intresserad metallurg, uppförde
han vid Näfverberg nära Falun en kopparhytta,
där en tid pyritsmältning bedrefs. K. är
framstående kommunalman i Göteborg och svenska
segelsportens erkände Nestor.

3. James K., den föregåendes broder, indu-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:55:39 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0715.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free