- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
1377-1378

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kekule von Stradonitz - Kekule von Stradonitz 1. Friedrich August K. - Kekule von Stradonitz 2. Reinhard K. - Kekule von Stradonitz 3. Stephan K. - Kelah - Kel-ahaggar - Kelaino - Kel-air - Kelantan - Kel-asger - Kelat - Kelat 1. forna namnet på Aklath - Kelat 2. Hufvudstad i Belutsjistan - Kelat 3. fästning i Afganistan - Kelemenberget - Keleos - Keler, Béla - Keleti - Keleti 1. Károly K. - Keleti 2. Gustáv Fridrik K. - Keletron

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1377

Kekule von Stradonitz- Keletron

1378

Kekule ven Stra’donitz [kekolc få’nn], tysk
släkt. 1. Friedrich August K., kemist, f. 1829
i Darmstadt, d. 13 juli 1896 i Bonn, skref sig
först endast Kekule, inen bar därjämte sedan
1895 familjenamnet von Stradonitz. Han studerade
under Liebig i Giessen, blef 1858 professor i
Gent samt 1868 professor i Bonn och direktor för
det kemiska institutet därstädes. 1903 restes
till K:s ära ett större monument i Bonn. K. har
i väsentlig mån befordrat den organiska kemiens
utveckling. Särskildt har han, slutande sig
till K. F. Gerhardt, utvidgat typ-teorien genom
införandet af blandade typer (1857) och genom
sin teori om kolets fyrvärdhct (1858), hvilken
teori gaf uppslaget till de nya åsikterna
om de organiska föreningarnas byggnad. 1866
uppställde K. sin bekanta bensolformel (se
Kolväte), hvilken än i dag lägges till grund för
uppfattningen af de aromatiska föreningarnas
konstitution och hvilken har gett anledning
till den utomordentliga utveckling och betydelse
studiet af de aromatiska kropparna alltifrån K:s
tid erhållit i såväl teoretiskt som praktiskt
hänseende. K:s arbeten öfver thiacetsyran
och öfver det teoretiska sammanhanget mellan
bärnstens-, äpple- och vinsyrorna höra till de
vackraste undersökningarna på kemiens fält. Utom
i en mängd monografier (i Liebigs "Anna-len")
offentliggjorde K. sina teorier i det genom
hela sin metod epokgörande arbetet Lehrbuch
der orga-nischen cliemie öder der clicmie der
kohlenstoffver-bindungen (1859-87, ofullb.; i
fortsättningen äfven med spccialtiteln Chemie der
benzolderivate öder der aromatischen snbslanzen).

2. E e in h ar d K., en frände till K. l,
tysk arkeolog, f. 6 mars 1839 i Darmstadt,
1870 e. o., 1873 ord. professor i klassisk
arkeologi i Bonn, sedan 1889 direktör för
Berlinmuseernas afdelning för antik skulptur
och professor vid Berlins universitet. K.
har utgifvit ett stort antal afhandlingar inom
den klassiska arkeologiens olika områden, bland
dem: Die antiken bildwerke im Theseion zu Athen
(1869), Die balustrade des tempels der Athena
Nike (s. å.), Griechische thonfiguren aus Tanagra
(1878). K redigerar det stora verket: "Die
antiken terrakotten" och har själf författat del
II: "Die terrakotten von Sizilien". Han har
dessutom skrifvit Das leben W eleken (1880).

3. Stephan K., son till K. l,
statsrättslärd och genealog, f. l maj 1863
i Gent, studerade först naturvetenskap,
var 1885-89 artilleriofficer, idkade sedan
juridiska och språkliga studier och var
1893- 97 preussisk ämbetsman, inen har
sedan helt egnat sig åt studier samt åt
sin verksamhet som juridiskt biträde åt
det furstliga Schaumburg-Lippeska huset i
den segslitna. lippeska tronföljdstvisten.
Om denna har han utgifvit bl. a. Untersuchungen
zur lippischen thronfolgefrage (1897) och
Vber den gegenwärtigen stånd der unruhfrage
(1904). K. har dessutom utgifvit det stora
gcncalogiska verket Alinentafel-

allas (1898-1904), Goethe als genealog_
(1900) och Ausgeivählte aufsätze aus
dem. gebiete des staatsrechts und
der genealogie (1905, ny följd 1907).
r i. (H. E.) 2. E.N-n.

Kelah [kela]. Se A s s u r, K a l h i och N i
n i v e.

Kel-ahaggar [kel-]. Se I - m o s j a r, sp. 443.

Kelainö [ke-], grek. myt. Se H ar p y or.

Kel-air [kel-]. Se I - m o s j a r, sp. 443.

Kelantan [ke-] 1. K al an t an,
malajisk tributstat på östra kusten af
Malakkahalfön. 18,130 kvkm. Omkr. 300,000 inv.,
hvaraf 15,000 siameser och 10,000 kineser. Landet
är rikt på guld, tenn och koppar, men jordbruk
är hufvudnäringen. I mars 1909 af stod Siarn
sitt öfvervälde öfver staterna K., Trengganu
och Kcda till Storbritannien. Hufvud-staden är
Kota Baru, nära mynningen af K.-floden, med
omkr. 10,000 inv. Islam är den förhärskande
religionen. Fursten bär titeln rajah. J. F. N.

Kel-asger [kel-]. Se I - m o s j a r, sp. ^42.

Kelat [ke-]. 1. Det forna namnet på Aklath (se
d. o.). – 2. (Kalat) Hufvudstad i det egentliga
Belutsjistan, 2,060 m. ö. h. Omkr. 14,000
inv. K., som ligger i en dalsänka, har ett ganska
sträft klimat med snö under två månader och i
febr. ända till -13° temperatur, trånga, smutsiga
gator, ett gammalt fort, nu kanens residens, samt
flera förstäder. Invånarna äro belutsjer, brahui,
perser, afganer och dehwar (jordbruksidkande
kolonister af persisk härkomst). Handel och
industri äro obetydliga. Om K:s historia se
Belutsjistan, sp. 1305, 1306. – 3.
(Kelat-i-Ghilsáis), fästning i Afganistan
i Tarnaks fruktbara dal, 120 km. n. ö. om
Kandahar. K. har spelat en viktig roll i Englands
krig med Afganistan.
2 o. 3. J. F. N.

Kelemenberget [ke-], en arm af Karpaterna
i nordöstra delen af Siebenburgen,
ö. om Bistritz. De uppnå i K e l e m e
n 2,022 m. och i P e t r o s u l 2,102m.
J-F. N.

Keleos [ke’l-], grek. Kelsoq, lat. Ce’leus,
grek. myt., sagokonung i Eleusis, hos hvilken
gudinnan Demeter (Ceres) under sökandet
efter sin dotter rönte ett gästfritt
mottagande. (Se Demeter.) Äfven säges
han ha infört Demeters dyrkan i Grekland.
A. M. A.

Kéler [ke’-], B el a (Albert), ungersk
tonsättare, f. 1820, d. 1882 i Wiesbaden,
studerade från 1845 musik i Wien för Schlesinger
och Sechter, blef 1854 dirigent för Gunglska
kapellet i Berlin och 1855 för Lannerska kapellet
i Wien samt var 1856-63 mili-tärkapcllmästare i
Wien och 1863-73 i Wiesbaden. K. är förnämligast
känd genom sina nationella marscher och danser,
särskildt sina bearbetningar af "csårdås".
A. L.*

Keleti [ke’-]. 1. Karoly K., ungersk statistiker,
f. 1833, d. 1892, sedan 1872 statistiska
byråns chef och sedan 1868 medlem af Ungerska
akademien, skref (i allmänhet på ungerska)
bl. a. Officiell statistisk årsbok (1872
o. ff., 15 bd), Handbok i praktisk statistik
(1875), Ungerns nationaliteter på grund af
folkräkningen 1880 (1882), Näringsstatistik för
Ungerns befolkning (1887). - 2. GuståvFridrik
K., den föregåendes broder, ungersk konstnär,
f. 1834, d. 1902, var jurist, studerade konst i
Mun-chen, upprättade i Ungern teckningsskolor,
framför allt Königl. kunstgewerbeschule i
Budapest (1880), hvars direktör han blef.
2. G-g N.

Keletron [ke-]. Se Kast or i a.

Tryckt den 16/s 10 Ord, som saknas under K,
torde sökas under C.

13 b. 44

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:59 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0721.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free